Den som jagar efter en solglimt kan hitta svamp

Det är dags att börja runda av den här oktoberhelgen som haft lika tydliga toppar som dalar. Vi börjar med topparna.

  1. Unga Forskares 40-årsjubileum i Uppsala. Där träffade jag ett par personer som jag satt i styrelsen tillsammans med för 20-25 år sedan. De flesta såg ut precis som de gjorde då och var lika trevliga. Det här är min typ av människor.
  2. Jag fick skjuts hem från Uppsala av ett par vänliga och hjälpsamma människor.
  3. Jag hittade svamp i skogen i fredags när jag hoppade in för att fånga en ljusglimt på en sten. Det såg väldigt vackert ut då men blev inte lika fint på bild. Men på väg tillbaka till stigen snubblade jag över svampen som fick följa med hem. Två plåtar blev det.

Punkt två på listan med toppar hör ihop med dalarna. Pansarkryssaren la ner verksamheten på motorvägen mellan Arlanda och Knivsta. Jag fick ringa på bärgare. Att sitta på motorvägen i en bil med elfel i skymningen hör inte till det lustigaste man kan ägna sig åt kan jag meddela. Jag hade iaf en filt i bilen men frös ändå.

Kan berätta att numera skickar de alltid ut en bil som spärrar av ett körfält, detta efter alla dödsolyckor. Bärgaren satte av mig i Knivsta och därifrån tog jag pendeltåget till Uppsala. Jag missade fördrinken och hann inte riktigt prata med alla men jag kom tack vare vänliga människor hem igen.

Bland dalarna kvalificerar sig andra människor som jag påmints om i helgen. Källarmänniskor som en av mina kollegor kallar dem. Av olika skäl kom jag i kontakt igen med ett antal personer som jag försökte – och misslyckades med – att samarbete för några år sedan. De var ännu värre än jag mindes. Det jag inte förstår är hur jag överhuvudtaget trodde att vi skulle kunna samarbeta?

Kontrasten blev liksom ännu större när jag träffade Unga Forskare-folket igen. Å människor med intelligens! Människor som har en hjärna och vet vad den ska brukas till. Jag ska hädanefter bara frivilligt samarbeta med människor som har en hjärna med fungerande synapser.

Den andra sorten (som säkert har stort utbyte av att umgås sinsemellan) har jag ägnat alldeles åt hel-skotta för mycket tid åt och ska ignorera. Inspirationen (adrenalinpåslaget) jag fick av kontakten med den andra sidan har resulterat i 50 000 tecken om samarbete i ett manus (ett annat manus än det jag borde jobbat på).

Nya friska tag nästa helg!

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)