Fantastiska fjällvyer längs högfjällspåret Fjällnäs-Tänndalen

Vårvintern kan inte bli vackrare än den varit den här påsken. Strålande solsken och några minusgrader dag efter dag. Skidspåren är stenhårda och hela området är öppet. Det betyder att jag skidat en del högsfjällsspår som jag normalt inte åker. Förra veckan berättade jag om en skidtur där jag vände strax ovanför Andersborg för att det blåste för mycket. Nu har jag åkt vidare på det spåret fram till Svalåtjärn. Jag har även åkt turen åt andra hållet när jag startat från Fjällnäs. Den här texten ska handla om den sistnämnda turen.

Här är ett skraltigt foto av en karta på en informationstavla. Den här turen startade alltså i Fjällnäs som ligger till vänster i bild. Därifrån åkte jag ett lila spår rakt åt höger till det vägkryss som är Svalåtjärn. Hade jag fortsatt snett framåt hade jag hamnat i Bruksvallarna (därifrån hade jag kunnat skida tillbaka den nedre vägen runt fjällen om jag hade velat och orkat). Vid Svalåtjärn bytte jag riktning, tog av åt höger och åkte rakt ner till Tänndalen på spåret som går på vänster sida om Stor-Skarven och Lill-Skarven (det som ser ut som ett spår på andra sidan om Skarvarna är ett skoterspår).

Under högsäsong prepareras en hel del av spåren uppe på fjället med pistmaskin. Det betyder att man kan åka där med smala motionsskidor. Finessen med det är att man kan åka längre till samma ansträngning eftersom motionsskidorna glider bättre. Det är en klar fördel, förutom i vissa nerförsbackar där det är skönt att ha stålkanter på skidorna. På den här turen hade jag mina Åsnäs-skidor, stadiga fjällpjäxor och tunga stavar med stora trugor för lössnö. Ingendera speciellt nödvändiga för en tur i välpreparerade skidspår men jag valde dem för att åka med annan utrustning och teknik än dagen innan. Särskilt nödvändigt var det med stavar med gammaldags handtag som inte klämmer ihop handen då högerhanden blev illa klämd under en annan skidtur (stakade på i bra fart 14 km/h när skidan fastnade i en barkbit och jag gjorde en flygtur framåt och landade med handen under staven under mig).

Uppför från Fjällnäs

För att återgå till själva skidturen så startade jag i Fjällnäs. Det är byn längst västerut i Funäsfjälls-systemet. Nästa stopp är riksgränsen. Om man kör bil i jakt på fina fotovyer så här års är det lätt hänt att man hamnar vid riksgränsen innan man kan hitta en upplogad plats för att vända bilen. Det är heller inte ovanligt att man får sms ”Välkommen till Norge” när man åker skidor runt Fjällnäs. Såpass nära Norge är det.

Till Fjällnäs kan man åka skidbuss eller ta sig med egen bil, förutsatt att man åker tillräckligt tidigt på morgonen eller undviker påsken för så här års är parkeringen fullsmockad med bilar mitt på dagen.

Från Fjällnäs börjar man med en kilometer lång uppförsbacke. Jag mötte många åkare som var på väg ner och alla hade en egen version av väjningsreglerna så jag sprang lite fram och tillbaka på spåret. Mest gick jag och hängde på armarna på högerkanten tills jag kom upp till spårcentralen. Där fanns det tre olika spår till Bruksvallarna, 18 km, 15 km eller 35 km (eller något annat med tre mil, minns inte exakt).

På vägen upp passerade jag en skylt med Kungsleden vilket förvirrade mig en smula. Nu har min kompis Google berättat för mig att det finns en mindre känd Södra Kungsleden mellan Sälen och Storlien. Det är den som passerar Funäsfjällen. Den kända Kungsleden går i Lappland.

Östra Kroktjärn ny våffelstuga?

Förutom att alla spår är pistade finns det en till fördel med högsäsong. Det är att alla våffelstugor på fjället är öppna. Det finns ganska många. Malmbäcksstugan och Andersborg är de som ligger närmast oss. De brukar jag besöka varje säsong. På den här turen hade jag tänkt göra en avstickare till Våffelbruket som ligger ovanför Bruksvallarna. Men Östra Kroktjärn har jag aldrig hört talas om tidigare förrän jag passerade den här skylten.

Östra Kroktjärn verkar knappt finnas på nätet heller. Möjligen är det något som Fjellnäs-folket satt upp nyligen. Jag inspekterade det inte närmare eftersom jag skulle möta Kocken vid Svalåtjärn. Han kom skidande från Tänndalshållet efter att ha skjutsat mig till Fjällnäs och sedan åkt hem med bilen igen. Mycket tacksam för detta då mitt vänsterknä inte hade uppskattat att försöka halka ner till skidbussen.

Svalåtjärn knutpunkt

Svalåtjärn är ett vindskydd i en fyrvägskorsning där fyra leder möts. Lämmeltåg med skidåkare passerade på väg till eller från Ramundberget, Bruksvallarna, Tänndalen eller Fjällnäs.

En av de små prickarna på bilden är faktiskt Kocken. Fast vi åkt åtta respektive nio kilometer anlände vi med ett par minuters mellanrum. Planen var att vi skulle åka tillsammans till Våffelbruket, men eftersom vi både kände av diverse skavanker vände vi hemåt istället. Där väntade sill och öl, vilket vi båda var överens om var godare.

Nerför från Svalåtjärn

Rubriken ljuger en smula för det är en dryg kilometers uppförsbacke från Svalåtjärn när man ska till Tänndalen. Men därefter är det nerför i princip ända hem till stugdörren. Totalt blev det drygt 18 kilometer för mig med en höjdstigning på 239 meter. Det betyder att det är flackare från Fjällnäs än från Tänndalen. Tidigare i veckan åkte jag hemifrån till Svalåtjärn fram och tillbaka och då blev det 19 kilometer med 350 höjdskillnad.

Det här är en av de få bilderna från sträcken mellan Svalåtjärn och hem för jag packade undan kameran i Svalåtjärn. Det är Andersjöarna i förgrunden.

Avrundar med en bild på mig från Svalåtjärn. Jag har på mig en blandning av gammal och ny utrustning. Jag har i år investerat i ganska mycket ny utrustning och nya kläder varav en del syns på bild. Inköpen beror mest på att jag hade slitit hål i en del av det gamla. Det kan bli ett eget inlägg en annan dag, jag måste återgå till det manus jag kämpar med att få klart.

Fler skidspår från Fjällnäs (uppdatering)

Om det blåser och snöar är ovanstående väg inget vidare, då är det bättre att ta någon annan väg mellan Fjällnäs och Tänndalen, något jag skrivit om i ett nytt inlägg.

Är det däremot finväder så är det fint att istället åka upp mot Malmagsvålen och till Långbrottstugan.

chefstomaten