Fjärdlång – behändig minisemester i Stockholms södra skärgård
Fjärdlång är en behändig ö utanför Ornö i Stockholms södra skärgård. Här finns vandrarhem, en fårhage och flera vandringsstigar. Dagtid lockar kiosken med kaffe och bullar. En annan attraktion är alla vikar som fungerar som naturhamnar för den som anländer med egen båt. För oss andra lägger Waxholmsbolaget till vid bryggan på väg mellan Utö och Ornö.
Jag har precis kommit hem från en liten minisemester på Fjärdlång och kan rekommendera ett besök. Jag var där med en kompis söndag-tisdag. Vi provade vin, tittade ut över havet och gjorde så lite som möjligt. Förutom att varva ner efter Almedalen var det för mig också ett test att se om jag klarade mig utan dator i drygt två dygn, vilka vandringskläder som är bäst samt vilket objektiv jag ska ta med mig på vandringsresan om en vecka.
Tre timmar från Strömkajen
Det finns säkert snabbare sätt att ta sig till Fjärdlång men vi klev på Vaxö vid Strömkajen kvart i nio. Därifrån tar resan till Fjärdlång ungefär tre timmar. Antingen betalar man 6 zoner med reskassan på sitt SL-kort eller med kreditkort. Det kostar 140 respektive 160 kronor.
Redan på kajen insåg vi att vi är orutinerade. Alla andra hade sin mat i dramaten, inte i väskor som måste konkas. Väl framme på ön lånade vi en kärra men jag knäckte nästan ryggen på väg till båten. Delvis på grund av att vi släpade med oss en massa vin för att ha till vinprovningar.
Vaxö är stor och modern båt med sköna fåtöljer. Jag satt dock mest ute och beundrade utsikten samt pratade med trevliga grannar. Det visade sig att vi båda hade bättre koll på franska Rivieran än på Stockholms skärgård.
Båten passerade Saltsjöbaden och Ornö kyrka, ställen där man också kan kliva på. Därifrån finns det fler avgångar mot Fjärdlång tror jag men från Strömkajen är det en tur per dag. De flesta som klev av vid Fjärdlång skulle byta båt för att åka ut till Huvudskär. Men vi hade bokat boende på just Fjärdlång.
Vandrarhem i Thielska huset
Ön Fjärdlång ägdes en gång i tiden av Ernest Thiel. Hans ståtliga villa är idag vandrarhem. Bredvid på klippan ligger en rad med stugor. Längre söderut finns fler stugor. (På bilderna Thielska huset, Långstugan respektive Familjestugan.)
Vi hyrde ett rum i den så kallade Familjestugan. Det är det enda boende som inte har någon utsikt att tala om. Men det är också den enda utan våningssängar. Vi prioriterade våningssängsfritt.
I efterhand kan jag också rapportera att en fördel med Familjestugan är att torrdasset är luftigt. Det gör att det luktar mindre där, än på mulltoorna som hör till andra stugor. Som ni hör är standarden enkel. Man sover och lagar mat i ett rum, torrdasset respektive diskrum är separata byggnader. Det är i diskrummet vattnet finns. Men det är både varmt och kallt. Enkelt men funktionellt, rent och billigt. Perfekt för en kortsemester sommartid. Vi betalade 480 kronor per person för två nätter.
Vi åt inga måltider i rummet utan packade ner maten i plastbyttor och kylväskor och gick till en närbelägen klippa. Där satt vi med våra matlådor och provade olika viner. Vi hade med oss två vinpar att prova bredvid varandra, samt två franska vita viner av olika typ. Bilder på alla vinparen dyker upp senare i artikeln.
Röd stig till Tysta klint
Anledningen till att vi hamnade på just Fjärdlång är att mitt ressällskap var där för tjugo år sedan och ville återvända. Den gången besökte hon utkiksplatsen Tysta klint och därför gav vi oss av mot den dag två.
Vägbeskrivningen var enkel: följ de röda markeringarna norrut i två kilometer. Det fanns en längre väg hem om man ville. Vi gjorde dock tvärtom, började på den långa. Sedan missade vi att det fanns fler rödmarkerade stigar ute i naturen än på kartan och fick se lite mer av ön än vi hade tänkt oss.
Totalt blev det åtta kilometer och tog tre timmar. Tidsangivelsen indikerar att ön partivis är ganska småkuperad. Det är många steg upp och ner på klippor. Bitvis fantastiskt vacker tallskog med renlav.
Generellt är naturen varierad. Det är barrskog, områden som nog skulle vara sankmark ett annat år samt torra tallklippor. En annan attraktion på en ö är havet men bada gjorde jag aldrig denna gång. Det var för mycket alger i vattnet för att det skulle locka.
Blå stig längs de södra klipporna
Första dagen kom vi fram vid lunch och började med att äta medhavd mat och tillbringade större delen av tiden sittande på en klippa. Andra dagen var vi först ute på vår långa promenad och sedan återvände vi till vår favoritklippa.
Sista dagen småjoggade jag delar av den blå stigen på morgonen innan vi städade och lämnade stugan. Det var skönt att ge sig av ut utan ryggsäck och med bara plastobjektivet på kameran. Den blå stigen gick på klipporna på södra delen av ön. Även här var det ganska mycket upp och ner samt en del ris. Det var svalt på morgonen så jag hade långbyxor på mig vilket är bra när man vill undvika fästingar.
Blåvinge, svalor och rådjur
När det gäller djurlivet så vad vi förvarnade om att det skulle vara gott om huggorm. Vi såg dock inte till minsta lilla orm.
Jag såg spår av rådjur när vi var nere vid havet och ett livs levande när jag hämtat bagagekärran sista dagen. Bilden blev inte toppen på rådjuret. Desto bättre blev mina bilder på blåvingar. De fanns hur många som helst, särskilt i fårhagen. Där fanns det också tyvärr rätt många bromsar som bet mig på benen. Däremot var det nästan helt myggfritt. Inte att undra på, så torrt som det varit i år.
Normala år är det nog fuktigt på sina ställen. Jag såg mossor, skvattram och till och med några hjortronblad. Däremot såg vi inte till den idegran som enligt en broschyr skulle finnas på ön.
Vid bryggan i hamnen flög svalorna fram och tillbaka. Så vitt jag kan se är detta hussvalor. Hunden ingick inte i faunan utan var med oss.
Lämplig minisemester
Summa summarum kan jag rekommendera Fjärdlång för en minisemester. Det är verkligen avkopplande att glida iväg med båt i några timmar. Ön är behändig, tillräckligt stor för att man ska kunna vandra på den och ändå inte överbefolkad. Personalen på öns kiosk och café är dessutom väldigt hjälpsamma. När jordfelsbrytaren slog till två gånger när jag körde ugnen så kom de och fixade. (Det slutade med att de bytte till en ny ugn).
Jag är lite trött efteråt men det beror på att jag bara sov ena natten. Första natten blev lite kort då jag först ägnade första delen av natten åt att försöka få bort myggsprejen som min kompis dränkt in min sovhörna med. Jag tvättade, torkade och vädrade. Tvättade igen. Men det var helt indränkt med myggmedel och var helt omöjligt att andas i den delen av stugan. Till slut lyckades jag somna när jag vänt mig så långt bort från fönstret som möjligt.
Andra natten körde vi med myggnät mot de icke existerande myggorna och då sov jag som en stock. Möjligen hjälpte ett rejält vinintag samt en lång promenad till.
Vi släpade som synes med oss sex flaskor vin på vår minisemester. Intressantast var nog att prova de två Lange-vinerna. Den ena är ett ljusare vin i 1700-talstyp. Det passade väldigt bra ihop med en italienskinspirerad charkbricka. Den andra Lange var väldigt bra ihop med pastasallad med bland annat fänkålssalsicca, tranbär, parmesan, svarta bönor och ruccola.
De vita vinerna var båda franska men helt olika i typ och stil. Inget passade perfekt ihop med någon mat men båda var goda för sin prisklass. Till sist har vi vårt Shiraz-par. Dels en väl ekad Australiensare som gick bra ihop med grillad och marinerad aubergine. Sedan en väldigt god Crozes-Hermitage från senaste små-parti-släppet. Den var i största allmänhet god och passade fint ihop med ryggbiff, potatis med timjan, ugnsbakad lök, stekt svamp samt auberginen.
Om det låter som om jag stod och lagade mat i åtskilliga timmar dagen innan vi åkte så är det precis vad jag gjorde. Jag var på muji och handlade småflaskor för diverse olika marinader och hade förberett allting hemma. Exempelvis skalat löken och packat allt i portionsförpackningar. Mycket jobb men gott blev det!
Lätt objektiv eller bra bilder?
När det gäller packningen så kan jag konstatera att min kära cerisa klänning fungerar lika bra på prisutdelning på Grand Hôtel som på vandring. Det enda är att den fullkomligt drar till sig fläckar. Jag vet inte hur många gånger jag tvättat den och undrat om fläckarna kommer att försvinna.
Funderar på om jag ska köpa en till, innan den försvinner ur sortimentet, så att jag har en som är fläckfri. Jag får se hur klänningen ser ut när den kommer ut ur tvättmaskinen efter omgång nummer två med Tabort och galltvål.
Ett annat konstaterande är att det snabbt blir jobbigt med tung packning. Den här resan testade jag mina allroundobjektiv vilket inte är de jag normalt fotar med. Å ena sidan så blir bilderna helt enkelt inte lika bra med normalzoom eller plastobjektiv, som med de fasta objektiven jag brukar använda. Men efter en timmes vandring är det bara plastobjektivet jag orkar släpa på. De bilder man tar för att kameran är med blir ändå bättre än de som inte blir tagna för att man inte orkar släpa runt på dubbla kameror.
Gillade du detta? Titta in på Sverige-sidan och se om du hittar fler utflyktstips runt Stockholm (exempelvis Svartsö i norra skärgården) eller prenumerera på nyheter.
- Bryssels klassiska monument inramade av välkomnade vårgrönska - fredag 19 april 2024
- Baou de Saint-Jeannet sedd från vacker vandring på Plan de Noves - söndag 10 mars 2024
- 90 hästar och en statsminister invigde årets Rørosmartnan - lördag 24 februari 2024
Sicken mysig minisemester! Och som vanligt fina bilder :) Det finns nog väldigt mycket att upptäcka både i Sthlms skärgård och som vinprovare. Hoppas du nu lärt dig packa lagom inför vandringen. Kram
Tack tack Anna. Ja jag har i varje fall lärt mig att jag ska packa hälften så mycket ungefär. Ändå hade jag bara ett par byxor med mig… Och så blir det nog det lätta plastobjektivet och de bilder som blir tagna får bli tillräckligt bra.