Historien bakom (namnet) Tomatsallad

Våren 2009 hade jag i ett par år avundsjukt sett bloggandet ta fart. Plötsligt hade alla chansen att uttrycka sig i skrift offentligt. Jag ville också! Så långt tillbaka jag kan minnas har jag bubblat över av behovet av att berätta. Berätta om saker jag lärt mig, händelser jag varit med om och platser jag besökt. Dessutom verkade jag vara rätt bra på det. Jag skruvade till, överdrev lite, jagade rätt på de udda vinklingarna och mina vänner skrattade. Det var roligt att skriva resbrev men jag ville visa mina alster för fler. Jag började fotografera (ännu) mer och när någon bild blev bra la jag upp den på Facebook men gillade inte att överlåta ägarskapet. Kort sagt, jag behövde en egen plattform.

Namnet tomatsallad

Att skapa en blogg är lätt, men vad skulle den heta? Alla bloggar verkade ha så fyndiga namn och jag ville såklart ha det fyndigaste. Det där stoppade mig under en mycket lång tid. Men så råkade jag se att Fritz kallade sig Marmeladburk på någon plats. Vilket roligt namn! Svårare behöver det kanske inte vara, jag skulle kunna ta precis vad som helst – som tomatsallad!

Innan jag hann ändra mig köpte jag domänen tomatsallad.nu. Att just tomatsallad var det som först poppade upp i mitt huvud kan bero på att det är något jag under säsong äter i princip varje dag. Sedan tyckte jag att sallad var lite vitsigt, en sallad blir bättre och bättre ju fler ingredienser som läggs till och jag tänkte att bloggen skulle handla om en mix av alla mina hobbies. Att namnet kanske mest för tankarna till en matblogg och att det är ett av de få ämnen som inte finns här hade jag inte en tanke på. Jag hade heller aldrig hört talas om sökordsoptimering…

Jag insåg rätt snabbt att det kanske hade funnits bättre namn och köpte på mig domänen kristinasvensson.se också. Men jag började med Tomatsallad, det kändes tryggt att ta sina första stapplande steg i bloggosfären under anonymitetens täckmantel.

Tomat – mer än en grönsak

Om sallad refererar till mixen av ämnen så har tomaterna en annan historia. När jag växte upp skulle jag absolut inte bli som mina föräldrar. Särskilt skulle jag inte kopiera deras mer enerverande egenheter eller knasiga hobbies. Känns den ambitionen bekant? En av min fars knäppa traditioner var att varje sommar förvandla altanen till tomatodling. Trots att han jobbade bra mycket mer än heltid så tog han sig tid att på vårkanten sätta en massa små frön som han drog upp i garaget. (Till garaget brukade krukorna sedan få återvända på höstkanten för att tomaterna skulle hinna mogna men det är en annan historia). Han var ute och pysslade om de där små klena plantorna sena kvällar när han kom hem från jobbet istället för att göra något normalt, som att se på fotboll.

Plantorna behövde vatten även när mina föräldrar var bortresta och gissa vem som blev inkallad då? När jag studerade på annan ort fick jag varje vår låna en bil så jag kunde åka och vattna de fördömda tomatplantorna. Jag tyckte det var en mycket omständlig process och på tok för mycket arbete för några ynka tomater. Mycket mer rationellt att köpa färdiga tomater på Ica. Var det något jag aldrig skulle ta efter så var det det här med tomatodling!!!

Gissa vad den första fröpåse jag handlade när jag fick mitt första egna hem innehöll? Jo, gula pärontomater. Jag hade en tvåa med uteplats som jag direkt förvandlade till tomatplantage. De följande femton åren odlade jag tomter vartenda år på olika uteplatser och balkonger, förutom det år jag bodde inneboende i Wales. Det där med massor av fröer och tusen plantor av samma sort gjorde jag dock inte om utan köpt färdiga plantor. Jag har faktiskt svårt att tänka mig en sommar utan egenodlade tomater. Förutom att de är oöverträffade i smak gillar jag pysslet. Att vattna dem, binda upp dem och tjyva dem. Det här med tomatodlingen är en bidragande orsak till att jag är så oresonligt och heligt förbannad på Skanska som drivit mig hemifrån. Det är faktiskt viktigt för mig att vara hemma med mina tomater, oavsett hur trevliga orter jag förlägger mitt liv som byggflykting till.

Hur som helst, livet blir inte alltid som man har tänkt sig – det är säkert inte bara tomatodlandet utan en massa annat som jag retade mig på hos pappa när jag var tonåring som jag kopierat rakt av.

En av de första headerbilderna på Tomatsallad var ett foto från min tomatodling. Det har blivit några andra bilder genom åren som speglar vilka ämnen som dominerat just då. Sommaren 2012 var det dags för tomater i headern igen, men denna gång från Marché Provencal i Antibes.

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.