Sjötorp – första fotostoppet mellan Göteborg och Funäsdalen

Efter att ha väntat ett par veckor på att Mechanum, (eller Macken II som jag numera kallar dem), skulle byta tändningslåset på pansarkryssaren insåg jag att skulle jag komma till Funäsdalen, fick jag hitta andra metoder. Min gode vän Fritz erbjöd skjuts (tur för Mechanum). Fritz och jag har känt varandra, och varandras egenheter, ganska länge. Fritz är av skolan att man sätter sig i bilen och kör tills man kommer fram, jag av skolan att man stannar så fort man ser ett fotoobjekt, lovande kaffestuga eller behöver sträcka på benen.

Eftersom vi kom iväg hyfsat tidigt på morgonen, och hade prickat in ett band av blå himmel mellan två rejäla regnväder kunde Fritz tänka sig att kompromissa en del. Rutinerat! Det är en rätt lång resa och mycket gemytligare med harmoniskt ressällskap.

När jag efter Mariestad förvarnade att ett fotoobjekt närmade sig var han med på noterna. Jag har åkt några varv på riksväg 26 och varje gång svurit över att jag bara passerat slussarna i Sjötorp utan fotostopp. Men inte denna gång, Fritz lovade stanna till. Tyvärr hade vi en infernalisk otur. Precis när vi kom blev det grönt ljus efter en slussning, och precis framför oss låg en Swebus som körde in på den enda busshållplatsen. Några fler sätt att stanna bilen för ett blixtfoto fanns ej. Vända var också ogörligt men en bit längre fram fanns en väg ner till det lilla samhället Sjötorp vid Vänern.

Vi investerade en hel krona för en timmes parkering och sedan gick jag ett varv längs Göta Kanal. Fick några fina foton, fast inte på just det motiv jag hade tänkt mig. Men vem visste att jag skulle hitta så här många fågelholkar på en och samma vägg?