Etikettarkiv: kor

Mölarps kvarn

Trevlig roadtrip i Västergötland

Helgen hade alla ingredienser för en minnesvärd sådan; trevliga människor, fint väder och nya vägar att utforska.

Jag har för närvarande en teori att mina bästa bilder tar jag när jag egentligen är på väg någonstans och bara råkar trilla över fina vyer (ofta för att jag väljer en omväg). Målet med resan denna gång var #tweetupvimle, ett årligen återkommande möte som äger rum i lilla Vimle.

Det var första gången jag kunde delta i #tweetupvimle eftersom jag varit i Antibes de två senaste somrarna men jag har varit i Vimle tidigare och vet att det finns många intressanta småvägar att välja mellan för att köra dit. Jag bestämde mig för att göra en liten roadtrip.

Varnum

Jag lät google styra mig från Borås och hamnade därmed på en helt ny väg. Mitt första stopp var i Varnum. Jag såg ett vattendrag som lockade mig (faktiskt åt helt andra hållet jämfört med denna bild), stannade till och tog några bilder. Den här bilden slutade med en historia om förbjuden kärlek och Axel von Fersen.

Ågården Varnum

Fänneslunda kyrkoruin

Runsten -> tvärnit.

Jag har en viss fascination för runstenar och stannade till när jag såg en. Men det är ju inte lika intressant med sten i Fänneslunda som restes av Kavle efter Gere som de stenar i Täby-Vallentuna som berättar historien om Estrids familj. Den aktuella runstenen flyttades till uppfarten av Fänneslunda säteri av Baron von Knorring på 1700-talet.

Fänneslunda kyrkoruin

När jag nu ändå hade stannat till så svängde jag in och tog några bilder av Fänneslunda kyrkoruin som ligger bredvid säteriet.

Grovare lamm & handel

Nästa stopp var mitt i en vägkorsning. Jag stannade till för att fundera på om jag borde svänga till vänster eller fortsätta rakt fram och medan jag konsulterade google noterade jag en kombinerad gårdsbutik och café. Sådant är ju helt oemotståndligt. Nu hade jag en kylbag full med lunch så jag gjorde bara ett kort stopp och pratade lite med mannen som driver det. Familjen äger en fårgård ett stenkast från det röda huset som en gång var lanthandel. Den sista handlaren slog igen 1968. Därefter var det privatbostad ett tag och då flyttades entrédörren. Har jag vägarna förbi igen ska jag stanna till igen för en längre pratstund. Förutom att jag gillar caféer så gillar jag affärer som blandar ätbara saker, hantverk och böcker från lokala författare.

Grovare lamm & handel

Jag lämnade Grovare med en broschyr om platser som var med i filmen Änglagård, en tråd till historien om Axel von Fersen samt en fråga ringande i öronen; vilken linje har jag i mitt fotograferande?

Hägna gammelgård i Od

Redan Carl von Linné besökte Hägna gammelgård. Hans besök varade säkert längre än mitt. Jag började bli väldigt hungrig och i starkt behov av att komma fram och låna faciliteterna i Vimle så jag gjorde en mycket snabb fotorunda. Riddarsporrar mot grå vägg är min favoritbild därifrån.

riddarsporre

Holma Beach

Så var jag äntligen framme i Vimle. Vimle ligger en bit från naturliga badplatser men en handlingskraftig bonde med traktor har fixat en genom att gräva ut en bäck och lägga på sand. Voilà så var Holma beach skapad. Först var jag lite skeptisk till att knalla ner i brunt vatten men det är rätt bra drag på strömmen så vattnet är fräschare än man kan tro. I bäcken dansar trollsländor.

Holma beach

Magiskt nattbad i dimma

Jag hade egentligen tänkt att jag skulle köra hem igen på kvällen, kanske lyssna på Sveriges match i damfotbollsEM och fotografera lite i kvällssolen. Så blev det inte. Jag hamnade i trevliga pratstunder och det blev rätt sent. Och ännu senare. Jag började bli rätt trött och svor lite över att jag inte tagit med mig tältet. Men pansarkryssaren är ju en rätt bred (svårparkerad) bil, det borde gå bra att vila lite i baksätet. Jag hade precis lutat huvudet mot kudden när dörren rycks upp av värdinnan. Nu skulle det nattbadas.

Svor jag och drog igen dörren? Påpekade jag att det var mitt i natten? Nope. Jag studsade ut ur bilen med handduk och kamera istället. Nattbad mitt i ljusa sommarnatten (gryningen) är något man gör alldeles för sällan. Det är sådana nätter man kommer ihåg och ska leva av under den långa vintern.

mobil i natten blir sådär

Jag är glad att jag följde med för det var helt magiskt när vi kom fram. Fältet var insvept i en tjock dimma. Den försvann lika fort som den kom, när vi kom upp ur vattnet var den nästan borta. Jag fotade såklart dimman med både mobilen och systemkameran. Bilderna blev avsevärt bättre med systemkameran men inte så bra som jag hade hoppats. Tror det är dags jag skaffar ett stativ :-).

Anledningen till mängden kor är avslöjad

Allt från twitterhångel till affärsidéer avhandlades under #tweetupvimle men jag väljer ett ämne som passar ihop med denna bild.

Jag har nu fått svaret på varför det finns så många kor runt Herrljunga. I Ljung ligger Gäsene mejeri, ett kooperativ som ägs av 43 bönder. De gör bland annat ost med sådan framgång att antalet kor ökar istället för att minska i trakten runt omkring. Kul tycker jag som gillar kor (så länge de befinner sig på andra sidan av ett staket från mig).

kor Vimle

Provsmakning av ost ingick ihop med Äkta sylt (känd från WebCoast).

Vita kyrkor med röda klockstaplar

3c9b496eec8111e2984322000a1fcb7e_7

Obligatoriskt påbud om färgsättningen från stiftet? Uppifrån och ner, Hov, Vesene och Borgstena.

Pioner i Hov

Jag har en viss förkärlek för pioner och jag blev inte missnöjd med besöket på Guldsmedsgården i Hov. Det blev så många bilder att de fick ett alldeles eget inlägg.

pion

Våfflor i Fristads hembygdsförening

En av anledningarna till att jag gillar att sitta bakom ratten är att då behöver jag inte kommunicera, fråga eller diskutera innan det fattas beslut om riktning. Så när jag såg en skylt med våfflor tio meter före själva infarten till Fristads hembygdsförening fattade jag ett exekutivt och raskt beslut att svänga och började blinka ungefär samtidigt som jag kom till sista stavelsen på skylten.

Först trodde jag att jag hamnat mitt i en förbokad busslast med pensionärer för det stod koppar framdukade på alla bord och rullatortätheten var hög. Men det visade sig att det var så det skulle vara. Man gick in i en av de låga röda stugorna, betalade 30 kronor för våffla med kaffe och gick ut och satte sig i syrenbersån och väntade på sin våffla. Kaffet stod på bordet. Hur mysigt som helst. De har öppet vissa söndagar.

våfflor

Mölarps kvarn

Mölarps kvarn har jag fotograferat vintertid och ville gärna fotografera igen. Den här bilden är modifierad via Instagram, orginalbilder finns i återbesök vid Mölarp.

Mölarps kvarn

Det här inlägget består av bilder jag tog med mobilen och publicerade på Instagram under helgen. Jag ville samla ihop dem till ett inlägg, skriva lite mer information och binda ihop dem. Självklart var systemkameran också med och en hel del har fastnat på den (bland annat minigrisar, fler kor och en trollslända). Kanske dyker några av dessa upp här vad det lider.

Tills dess hoppas att detta inlägg kan ge lite inspiration för den som vill göra en dagsutflykt från Göteborg. Det finns mycket att upptäcka inom räckhåll.

en bild av en kyrka eller av lavar?

Fotat kor och kyrkor i Herrljunga

Idag har jag varit ute på uppdrag av VimleWebb och tagit bilder till sajten iherrljunga.se. Uppdraget var öppet – fotografera Herrljunga så varierat som möjligt i format som passar till sajten. Hur kul som helst men också höga krav. Vad är typiskt för Herrljunga och vilken typ av bilder kan behövas till sajten? Jag har dessutom en tendens att snöa in på ett ämne i taget och exempelvis bara fota franska katterrimfrostiga rosor eller vad jag nu råkar fastna för. Jag är rädd att kor och kyrkor är aningen överrepresenterade i dagens bildskörd…

ko-9797

Jag håller på och laddar in bilderna medan jag skriver detta och snart vet vi svaret. Jag vill till mitt försvar säga att jag har fotograferat fyra sorters kor och det kan nästan ses som koterapi. Eventuellt är jag numera botad från min koskräck?

ko-9897

Kyrkor finns det precis hur många som helst i Västergötland. De är i allmänhet gnistrande vita och gör sig väldigt fint på bild i sned marssol. Alltså måste de också fotas. Jag har dock inte fotat varenda kyrka jag stött på. Urvalet har gjorts mycket strikt. Har jag haft teleobjektivet på kameran har jag kört förbi men om vidvinkelobjektivet var på så har jag stannat.

Herrljunga kyrka

En klok strategi för så här mycket fick jag med av Herrljunga kyrka med teleobjektivet.

Lika vita som stenkyrkorna är, lika röda är klockstaplarna av trä. Och gissa vad. De har också fastnat på bild :-).

kyrka-0070

Fyrahundrabilder har laddats in hittills. Jag har alltså en del att gå igenom och leverera men det får nog bli imorgon för jag är rätt trött efter att ha kört sisådär 25 mil kors och tvärs i Herrljunga kommun. Det var nära det inte blev speciellt långt alls för jag blev påkörd rätt nära hemmet. Bakifrån. Pansarkryssaren är som namnet antyder dock en rätt rejäl bil och dessutom försedd med dragkrok. En del plåt att knacka ut på den påkörande bilen.

en bild av en kyrka eller av lavar?

Nu! Var bilderna inladdade. Räkneverket stannade på 432. Nu ska jag se om det mest är kyrkor och kor på bilderna eller om jag minns fel. Behöver också en bild eller två för att pynta inlägg 48/100 i #blogg100 (det här alltså).

kyrka-0108

Uppdatering. Jodu, nog var det många kor alltid. Och kyrkor. Och tåg. Och en massa annat som jag inte orkade glo igenom just nu. Sådär vidare värst bra vet jag inte om de var. Ramlade dock över de här bilderna. Man måste ju leka lite också.

frälsarkrans i Herrljunga

Typ sätta vidvinkelobjektivet under en frälsarkrans (tog ett par stycken, de blev mindre sneda med tiden).

skor-0050

Den här illustrerar det vanligaste förekommande underlaget idag; is.

ilsken eller lekfull?

Snabba (folkilskna?) kossor i Sandsjöbacka

Jag har haft en helt underbar helg. Perfekt på alla sätt och vis. Eller, jo, jag skrev ett debattinlägg där jag argumenterade emot en grupp människor och fick inga större ovationer för det. Men det var väl heller inte att vänta. Men förutom det så har helgen varit perfekt. Jag har passat på och jobbat lite innan helvetesoväsendet börjar igen och gjort en del annat trevligt. Helgen avrundades med en fotopromenad i Sandsjöbacka naturreservat.

träd

Jag var på väg hem från Kungsbacka och var nyfiken på om man nådde naturreservatet från rastplatsen längs motorvägen. Det gör man, via en gång under motorvägen. Jag vandrade och fotade träd i motljus och medljus i lugn och ro. Ända tills det visade sig att några buskar i fjärran inte alls var buskar, utan kor. Eller möjligen kor och ungdjur. Alla koblaffor på stigen borde gett mig en hint om risken att stöta ihop med betesdjur.

Jag är sådär förtjust i kor. Jag gillar dem hängmörade och stekta på en tallrik, men inte medan pälsen är på. Ett par ungdjur stod på stigen och jag funderade på att vända. Medan jag funderade kom en mtb-cyklist. Kan hon så kan väl jag, djuren är väl vana vid människor och tama, tänkte jag och följde efter. Ungdjuren, som flyttat sig åt sidan gillade inte mig utan satte av neråt. Trots sin storlek och den oländiga terrängen fick de upp en ansenlig hastighet. Som tur var sprang de bort från mig.

kohuvud

Lite senare gjorde jag något ovanligt, jag vände. Inte fullständigt så att jag gick tillbaka exakt samma väg, men jag vände, gick tillbaka en liten bit och valde en annan stig tvärsöver ljungheden. Det var när stigen jag gick på vände neråt och jag såg att det var lika lerigt som senast jag vandrade i Sandsjöbacka. Det är nästan prick ett år sedan och den promenaden slutade med ett par timmars omväg, för att det var översvämmat. Därför vände jag i år. Trots att jag faktiskt lärt mig något från förra året och hade gummistövlarna på. Jag borde dock haft gummibyxor också. Fick åka hem med bara ben eftersom jeansen blivit alltför leriga för att åka bil.

Nackdelen med att jag ”vände” och gick över ljungheden igen var att jag var tvungen passera korna igen, men det gick ju bra åt andra hållet. Visserligen såg den här allt annat än tam ut. Han eller hon följde mig med blicken medan jag gick på stigen. När jag stod mitt framför tog jag en till bild. Direkt efteråt satte kon fart neråt, rakt på mig. Alltså: flera hundra kilo i full fart rakt mot mig. Jag stod mitt på en ljunghed. Inte ett träd eller klippa i sikte. Inte kul!

ko och träd

Den spontana reaktionen var att börja springa, men jag hade redan tänkt att det borde vara det sämsta alternativet. Springer man från en hund så tolkas det antingen som flykt eller en inbjudan till lek, i båda fallen med katastrofalt resultat. Funkar kor som hundar?

Med en puls på runt 200 lyfte jag kameran. Dumt sumpa en bra bildmöjlighet, särskilt om det skulle visa sig vara min allra sista bild. Hann tänka att det kunde vara praktiskt, ifall någon cyklist skulle hitta mig nertrampad i lervällingen framemot vårkanten, att det åtminstone skulle vara lätt identifiera förövaren. Det blev inte årets bild. En viss skakningsoskräpa kan anas i bilden. Och jag vet inte riktigt hur jag siktat…

anfallande ko

(Bilden är i princip obeskuren, tagen med 105 mm objektiv med cropsensor – ger er fotografer en uppfattning om avståndet). 

När kossan var precis framför mig (för en åskådare säkert en marginal på flera meter) så tog hon ett ganska elegant krumsprång åt höger, sneddade runt och ställde sig och blängde på mig.

ilsken eller lekfull?

Jag blängde tillbaka, vände mig sedan demonstrativt lugnt om och gick därifrån. Det gick alltså bra. Men det är osäkert om jag går över några hedar med betesdjur igen! Är överhuvudtaget lite tveksam till Sandsjöbacka, jag har varit där två gånger och båda gångerna har varit lite väl äventyrliga. Hädanefter vill jag bara gå i lugna skogar.

mossa