Kristina Svenssons smultronställen och strövtåg i södra Frankrike, Sverige och ibland Wales
Antibes, bekvämt placerad mellan Cannes och Nice, är en riktigt svenskfavorit. Flera centralt belägna sandstränder och en genuin gammal stadskärna med daglig matmarknad lockar många svenskar. På flera sätt liknar Antibes de medeltida muromgärdade byarna i bergen, fast det ligger precis vid Medelhavet och är en riktig stad med opera, teknikcentrum och museer.
Staden grundades av grekiska handelsmän som döpte den till Antipolis – staden mitt emot (refererar troligen till Korsika). Den var en betydande hamnstad under romarriket, något som krävde rejäl vattentillförsel via minst två akvedukter. Hamnen Port Vauban är fortfarande något av hjärtat i stan och en av de största hamnarna på hela franska rivieran.
Året-runt-staden Antibes med sina gamla anor har numera växt ihop med den betydligt nyare badorten Juan-les Pins på andra sidan om halvön Cap d’Antibes. Den lummiga halvön med sina exklusiva villor kröns med en ljusstark fyr, phare de la garoupe. Att gå dit upp hör till mina favoritpromenader.
Jag har haft förmånen att vara här på deltid sedan 2009. På Tomatsallad blandar jag renodlade restips med dagboksanteckningar från mina upptäckter. Det blir en del mer eller mindre dråpliga misstag, en del romerska lämningar, samtidigt som en och annan restaurang dyker upp.
Antibes har förstås också en prominent plats i alla mina böcker från södra Frankrike. Bokskörden är stadigt ökande och fler kan det tänkas bli. Böckerna finns på bibliotek och de flesta finns också där böcker säljs även om någon titel är slutsåld.
Nedanför denna inledning hittar du mina senaste inlägg som staden. Jag rekommenderar att bläddra lite bakåt för att botanisera bland äldre inlägg. Olika år har jag varit lite olika ambitiös vilket gör att det gömmer sig en del pärlor som har några år på nacken (jag har uppdaterat en del av dem). Jag avrundar detta med att tipsa om dessa tre äldre inlägg. En som brukar få många läsare på våren och två om ämnen som intresserar mig.
Den romerska hamnstaden Antipolis försörjdes med vatten från två akvedukter. Den kortare, Fontvieille, från Biot renoverades på 1700-talet och användes långt in i våra dagar. Den längre, Bouillide, snirklade sig fram i dalgångarna västerifrån. Det går att leta efter rester från lite varstans i grönområdena. Det har jag varit ute och gjort.
Läs mer
Varje gång jag får höra från läsare att de särskilt gillar min reseguide blir jag glad och inspirerad att skriva vidare!
Läs mer
De bästa tomaterna säljs i det här ståndet i mittengången på den övre halvan av matmarknaden. Bästa sorten är de ovala som är gul och rödstrimmiga.
Läs merFörra veckan blev det lunch (eller middag) på La Strada, Square Sud respektive Albert 1 i Antibes. Klicka på rubriken för fler matbilder.
Läs merMina dagliga nedslag från livet i Antibes har tagit paus. En anledning är besök av släkten men jobb har också kommit emellan.
Läs merEfter regn kommer magiskt vackra kvällshimlar. De inspirerar till att fokusera på väsentligheter.
Läs merIdag fick mina bouleklot se dagsljus för första gången på åratal. Jag var på Svenska Riveraklubbens tisdagsboule i parken Albert I i Antibes. Jag var en smula ringrostig men det var kul att spela.
Läs merCanelé är hippa i Sverige har jag hört och därför provade jag en idag på moderna cafékedjan Sarah Baker som öppnat på Place du Gaulle. Inte helt övertygad om kakans storhet. Den är i alla fall helt klart annorlunda och trevlig avbrott från redigeringsproblematiken.
Läs mer
Det här collaget publicerade jag för fyra år sedan på Instagram. Häromdagen slog det mig att det passar perfekt in i min serie samma motiv vid olika tillfällen. Därför letade
Läs mer
Distansjobb betyder att jag kan bo i Antibes med morgonpromenad till bageriet och kvälls-picknick på stranden. Samt däremellan jobba både med mina manus och med betalda uppdrag.
Läs mer
