Fettisdagen i Bertilssons stuga i Delsjön

42 är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting i Liftarens guide till galaxen. Det är också antalet decibel vid mitt skrivbord idag. Det var någon typ av skärande tjutande ljud som var extremt obehagligt förutom att det var högljuttSom tur var bjöd en kompis på fastlagsbulle på Bertilssons café. Så här ser en semla ut som är fotograferad med en igenimmad kamera. Ganska duktigt av autofokus att ändå fokusera på något i dimman tycker jag.

Imman på alla glasvaror beror på att vi gick ett varv runt lilla Delsjön innan vi fikade. Och jag var för åpen för att invänta att kameralinsen skulle klarna innan jag glufsade i mig hela semlan (tänk att jag en gång i tiden inte gillade semlor, det känns väldigt avlägset).

Efter fikat hade kameran tinat upp så jag försökte fotografera de häftiga häxorna som hängde i taket och stod på hyllor. De var alla olika, alla med sitt individuella namn och historia. Typ hjälpa ägaren att se det positiva i tillvaron. Om de funkar eller ej vet jag inte men medan vi satt där så skakade hela huset – sprängningar – vilket väcker min gamla fråga om det finns någon del av stan som inte är byggdrabbad?

Detta var inlägg 22/100 i #blogg100-utmaningen. Jag trodde när jag skrev det att det skulle publiceras samma dag men insåg att det var dags för ett sammanfattningsinlägg om jag skulle fortsätta min tradition att dedikera vart tionde inlägg till att filosofera om #blogg100. Därför hamnade detta i kö och publicerades dagen efter fettisdagen.

chefstomaten