Gamla stan i Tallinn och sydvästra Estland

Vår första riktiga dag på Europaturnén tillbringades i Estland och gav mersmak. Både guidebok, diverse bloggar och personer jag pratat med har varit inne på att gamla stan i Tallinn får man inte missa. Jag inställer mig i hyllningskören och förstår varför Unesco har varit framme och utnämnt det till världsarv. Tallinn är en gammal Hansestad med delar av en ringmur, gamla kyrkor och otaliga caféer. Det är en gullig stad där vi gärna tillbringar ner tid. Det är också en behändig stad, knatar man upp i ett kyrktorn ser man hamnen. Bil är ej nödvändigt utan mer till besvär.

Lonely planet (den enda guidebok som Kartbutiken hade inne) hävdar att det är svårt att parkera bil i Tallinn, men vi verkar leva på olika planeter för vi såg massor av parkeringsplatser på den korta sträckan mellan hamnen och gamla staden. Det krävdes jämna pengar och maskinen slukade större delen av vårt myntförråd, men parkerat fick vi gjort. Att det redan var sent lidet på förmiddagen beror på att färjan la till tio lokal tid.

Jag kom aldrig längre i guideboken än till parkeringsfrågan samt att Tallinns pittoreska gränder sommartid är knökfulla med guidade turen från olika kryssningsfartyg. Jag kan vittna om att detta är sant. Vi lyckades gå i omvänd ordning och gick hela tiden mot strömmen. Det var ett sätt att välja väg, varje gång det var ett vägval så kollade vi var alla kom ifrån.

Det fanns också gatumusikanter i varje gathörn. En spelade nyckelharpa, andra något udda stränginstrument som jag ej känner igen. De var generellt duktiga och bidrog till det charmiga intrycket.

Jag betalade €5 och knatade upp 119 steg i tornet på den kyrka som verkar vara katedral eller huvudkyrka på något sätt (vi saknar verkligen en vettig guidebok). I tornet fanns en utställning med bilder tagna från tornet med ungefär 100 år emellan. Har för mig att det var typ 1892 det ena tillfället men kan ha glömt. Det intressanta var att de flesta tinnar och torn var med på båda bilderna men kupolerna till den ryska kyrkan var ej med. Den är en senare skapelse (har för mig att den är från början av 1900-talet vilket gör den ungefär samtida med den ryska kyrkan i Nice).

Testar turistfälla på rådhustorget

Efter motionspasset att bemästra de smala och höga trapporna upp till tornet (detta gjordes utan ryggsäck som M passade) började vi känna oss nöjda med vår snabbtitt på Tallinn. Vi har en lång väg att köra och Tallinn är ju faktiskt möjlig att göra en helgvisit till, kanske under julmarknader.

Vi började dra oss neråt igen. Vi behövde göra en insats på vätskeförrådet och lät oss bli inkastade på ett café på Rådhustorget. Förutom inkastare och läget hade de bilder på maten. Samtliga varningssignaler med andra ord. Det var precis så ruttet som förväntat. Osäker på vad det hette men det stod Caffe Verri på kaffekopparna med uselt kaffe för €4.30 styck. Förvisso har kaffet genomgående varit sämre än ölet men ändå sämst i klassen.

Vi var på väg mot bilen när jag såg en uteservering på en innergård. Skylten lockade med wifi men det visade sig bara gälla inomhus. Chakra är en indisk restaurang. Jag valde samma rätter som jag brukar köpa i Mölndal. Inte lika god men ändå bra med mat efter en croissant till frukost.

På väg mot Pärnu

Vi återvände till bilen, var nöjda med att den stod kvar och lassade in alla värdesaker igen. Sedan styrde vi söderut mot kusten. Landskapet är eget men påminner delvis om Hälsingland med blandskogar och sedan fält. Vi såg mest blandskogar som senare kompletterades med rena tall-åkrar.

Jag tycker att växtligheten är lite efter södra Sverige. Mjölkörten har börjat blomma medan den var på väg att blomma ut i Västergötland för en vecka sedan. Samma sak med sädesfälten, de är inte lika gula. Ensilage är ovanligt men däremot såg vi många runda höbalar.

Vi kör förbi massor av bruna skyltar med kringlor men utan en vettig guidebok hade vi ingen aning om vilka som var värda att följa.

I Pärnu sken solen och vi fick lite blå himmel. Vi satte oss i en soffa under ett träd. Gratis wifi. Espressoindex € 1.50 inkl stort glas vatten. Trevligt.

Kustvägen går i en tallskog

När vi valde sträckning mellan Tallinn och Riga och såg att vägen går längs Rigabukten såg vi framför oss en vidunder utsikt á la Highway 1 mellan LA och San Fransisco. Tji fick vi.

Vägen går i en ändlös tallskog. Vi valde därför på ett ställe att köra ner på väg 331 i hopp om att se lite vatten. Men den gick också i tallskog och den enda förändringen var färre bilar och fler gropar.

Vid Kabli körde vi ner till en strand och fyllde skorna med sand. Vi köpte också glass vilket vi inte gör om i första taget. Inte förrän vi har grävt fram och satt på bikini. Varsin glass betyder att vi ökade vår tvätt med två tröjor. Vi lyckades nämligen båda två tappa chokladflarn på oss.

Något vi sett flera av längs vägen är storkar. De står i vägkanten lite här och där. Vi såg även ett storkbo uppe på en elstolpe. De fastnade inte på bild men det gjorde den här flygande storken. Fotad genom vindrutan på en rullande bil!

chefstomaten