Bryssel: strutsen vid EU-parlamentet och knasiga öl

Mitt bestående minne av Bryssel är svårigheterna att hitta en öl med mer humle än alkohol och en urgullig stadskärna som jag gärna skulle utforska lite närmare. Helst vid en annan årstid än en fuktig januarikväll. Samt med en större kollektion med objektiv än ett fast 50 mm.

Jag svor en lång ramsa över att jag lämnat mitt då splitter nya (men betydligt tyngre) 35 mm hemma när vi kom till Grand Place. Jag backade så långt bak jag kunde komma men fick ändå inte med hela stadshuset på (som anas till vänster i bilden).

För ett drygt år sedan var jag i Bryssel på medicinteknikkonferens. Det var toppenintressant. Jag lärde mig en hel del om hur AI och block chain-teknik kan förändra vården. Mellan konferenspassen var vi ute i olika delar av staden på jakt efter mat och/eller dryck. Hade jag skrivit den här texten för ett år sedan hade jag möjligen kommit ihåg lite mer om vad och var vi åt någonstans. Något kött kokt i öl och korv med potatismos är vad jag kan identifiera via bilderna.

Buljonglunch

Något jag hade glömt bort men blev påmind om häromdagen av Facebooks funktion ”dina minnen” var buljonglunchen. Det var dagen före konferensen. För att säkert komma ner i tid för att uppleva hela konferensen åkte vi ner dagen innan och bokade in diverse möten i Bryssel. Att flera av dessa möten sedan blev inställda i sista minuten är en annan historia, men planen var god. Året innan var vi dumsnåla och åkte ner samma dag, kom indrällande när konferensen redan varit igång ett bra tag och var i ofas med måltiderna resten av dagen.

Det vill säg att eftersom vi hade ätit frukost vid femsnåret var vi inte speciellt lyckliga över att lunchen serverades fram emot eftermiddagen eller att middagen dröjde till efter läggdags. Det är svårt att hålla koncentrationen på topp under en lång dag när man är hungrig. Nåväl. Det var året innan. Det år jag nu pratar om, vilket var 2018, så var vi mer välplanerade.

Efter några timmars jobb travade vi ut i jakt på lunch. Det var ont om lunchrestauranger i närheten av det lånade kontoret, men vi hittade ett trendigt café. Jag valde dagens soppa. Det var varm buljong med lite persilja. Väldigt smakrikt men antalet kalorier var lite för nära nollan för min smak.

Strutsen utanför EU-parlamentet

Medan kollegorna återvände till diverse möten tog jag kameran och gick ner till EU-parlamentet. Tänkte att man kan alltid ha användning för bilder därifrån. Det är alltid enklare med egentagna bilder där man vet upphovsrätten och har tillgång till bra upplösning vid behov. Precis runt hörnet hittade jag den här statyn. Jag tycker att placeringen är rätt vitsig :-).

Något jag noterade när jag vandrade runt i Bryssel var att vår lunch inte alls var udda. Många verkade äta mackor som de köpt i någon food-truck.

Uppenbart går folk inte på restaurang för att äta lunch. I varje fall inte i dessa kvarter.

Hamburgare som eftermiddagsfika

På väg tillbaka till kontoret bunkrade jag upp med chips och choklad för att bättra på buljongen. Det gladde chefen vars quiche hade innehållet obetydligt mer substans än min buljong. Choklad ger dock inte samma substans som en riktig lunch. Jag är rädd att jag blev en smula gnällig fram på eftermiddagen.

Efter några timmar anlände fler kollegor, kollegor som ville mötas i centrum för en öl. Vi vandrade dit, gick in på en pub och började läsa i menyn vad de kunde erbjuda i drinktilltugg som jag kan äta (jag har en del matallergier). Mina kollegor enades enhälligt om att jag borde äta en hamburgare. De tänkte i varje fall inte prata mer med mig förrän jag ätit en hamburgare. Man ska lyda sina kollegor så jag åt en hamburgare som eftermiddagsfika.

Att vi direkt därefter skulle äta middag är också en annan historia.

Belgisk öl är inte min grej

Belgien är ett riktigt öl-land. Det är bara det att deras ölstilar inte riktigt hör till mina favoriter. Jag hittade någon enstaka öl som var drickbar men inte var det som när vi var i Wales och det mesta vi beställde in som var gott.

Jag sände mer än en tanke till min goda vän the Supercargo, en britt som överlevde tre år i Bryssel. Hur klarade han av ölutbudet? Antagligen genom att dricka vin. Han har publicerat ganska många artiklar på sin webbsajt. Den undergår just nu en omstrukturering vilket gör det till en utmaning att länka till den, men här är en länk till en artikel om fontäner i Bryssel.

Flygplats för pendlare

En till sak minns jag från Bryssel. Flygplatsen är verkligen designad för pendlare som reser utan packning. Vill man checka in en väska får man gå en omväg för att hitta bagage drop. Det här upptäckte jag genom att inte göra den omvägen. Jag följde strömmen med världsvan min. Det var först när jag passerat security som jag började undra var de gömt bagage-hanteringen och fick vandra iväg bakåt.

Det är mina minnen från Bryssel. Bilderna i inlägget är delvis placerade i anslutning till den text som de passar ihop med. Men jag fick en del bilder över som jag spridde ut i texten lite på måfå. Från dem kan man ana att vi upplevde tre distinkta delar av staden. Runt konferenscentret var det ruffigare, runt EU-parlamentet skinande nya höghus och i centrum äldre bebyggelse.

Det är inte helt optimalt att vänta ett år med att skriva ett blogginlägg. Oftast brukar jag strunta i att blogga om jag inte får tummen ut att göra det direkt. Men nu är jag klar med bokslutet och därmed har jag ingen giltig orsak att skjuta upp arbetet med mitt manus mer. Förutom att skriva klart det här inlägget då…

chefstomaten