Tyresta nationalpark erbjuder bad och urskog

Igår övergav jag temporärt mina strövtåg längs Roslagsleden för en riktig gammelskog söder som Stockholm. Jag styrde pansarkryssaren mot Tyresta nationalpark.

Enligt info på Tyrestas egen webbsajt är detta den största urskogen söder om Dalälven. Hur det ligger till vet jag inte men jag har insett att gammelskog kan översättas med att man får krypa under, klättra över eller gå runt vindfallna träd ofta för de rensas i allmänhet inte bort.

Nationalparken inrättades 1993. Sex år senare var det en storbrand i delar av området.

Inbjudan till Tyresta kom från Inger Aspåker som jag lärde känna via #blogg100 för fyra år sedan. Vi började följa varandras bloggar under utmaningen att blogga varje dag under 100 dagar. Sista dagen träffades vi på Bergianska. Sedan dess har vi ätit lunch med ojämna mellanrum. Våra luncher tar alltid minst fyra timmar och är alltid uppiggande och inspirerande.

Vandring bra sätt att umgås

Att äta lunch eller fika är bra, men det är ju ännu bättre att kombinera umgänge med att röra på sig. Ingers första plan var att vi skulle paddla, men det satte vinden stopp för. Plan B blev en vandring i nationalparken. Inte mig emot.

Det var ju inte så att vi skippade lunch eller fika. Vi bara la till en vandring efter tre sorters sill med färskpotatis. Senare stannade vi för kaffe, sockerkaka, choklad och smörgåsar vid en sjö. Det gick alltså ingen nöd på oss vad gäller intag av näring.

Under min senaste vandring längs Roslagsleden körde jag fransk stil och inledde med bikini under ett lager med yllekläder för att vara rätt klädd för ett dopp längs vägen. Den här gången blev det svensk stil. Det vill säga jag vandrade runt större delen av dagen i bikini, men när vi skulle hoppa i vattnet kändes det onödigt att blöta ner den. För bad blev det. Jag tror det var i Lycksjön. När vi fikade vid Årsjön blåste det så det kändes inte nödvändigt att hoppa i där också.

Vi hann avverka många samtalsämnen som varumärkesbygge, ödmjukhet versus självhävdelse, ledarskap, webbsajter, digitalisering och en radda andra medan vi promenerade på en rundtur som Inger skapat för att få med det bästa av naturen.

Tyresta fin urskog

Vi var lite fascinerade av hur få människor som passar på och utforskar Tyrestas urskog så här mitt i semestertider. Nationalparken bjuder på omväxlande natur. Det finns kärr, vindfallna träd (många) och vackra tallhedar. Samt en bäverdamm.

Varför var det inte fler människor en dag med perfekt vandringsväder: lite sol, lite moln och en svalkande vind. Tyresta ligger ju nära Stockholm. När vi gick Hällmarksslingan mötte vi inte en kotte.

Det var först när vi kom ner på Sörmlandsleden som vi mötte andra människor. Där var ett stort gäng med scouter från olika länder samt några andra vandrare.

Till en annan gång har jag kvar att se Tyresta by och brandområdet. Enligt min stegräknare gick vi 11,83 km. Den var igång 4 h och 39 minuter vilket inbegriper ett badstopp och en fikapaus.

Fler bilder från Tyresta

Någon som vet vad detta är? Ifyllda gropar av något slag på en bergvägg.

Alla stigar kräver inte krypning, det finns en särskild barnvagnsslinga som är väl i ordningsställd.

chefstomaten