Alla svenska statyer är bortplockade från Tomatsallad pga Bildupphovsrätt

Organisationen Bildupphovsrätt (tidigare Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, BUS) har i några år drivit en process mot den icke vinstdrivande föreningen Wikipedia Sverige för att de senare har spridit information om offentliga konstverk och inkluderat tumnagelbilder på sin webbplats offentligkonst.se. Bildupphovsrätt har vunnit i flera juridiska instanser, något som på förhand kändes ungefär lika sannolikt som att den oranga mannen skulle inta Vita huset. Ur led är världen.


Innan Bildupphovsrättsfolket kommer och jagar mig med krav på ekonomisk ersättning för att jag har marknadsfört någon av deras medlemmar har jag plockat bort alla bilder jag hittat. För tydlighets skull: kravet på ekonomisk ersättning skulle alltså vara på mig, inte tvärtom. Annars är det vanligare att bloggare får erbjudande om ersättning för att skriva om olika produkter, än betalkrav.

Sätter krokben för konstnärer

Bildupphovsrätt målar upp bilden av att de står på den fattiga konstnärens sida och öser ut pengar över personer som har det knapert. De verkar engagera samma PR-byrå som Copyswede (som lägger på en privatkopieringsskatt på din mobiltelefon, dator, hårddisk och SD-kort och skickar större delen av pengarna till Hollywood).

Jag är skapare av upphovsrättsskyddade verk och vet det mesta om att försöka överleva på en budget långt under existensminimum eller jobba praktiskt taget dygnet runt med olika extrajobb. Jag vet också att lösningen på min situation är att fler personer berättar om mina verk digitalt. Ju fler bilder av mina böcker som cirkulerar ju fler personer kan se dem och ju mer pengar kommer till slut att hamna på mitt bankkonto. Det är så det funkar i den digitala världen.

bocker-1042

Ingen undkommer digitaliseringen

Vi lever mitt i en digital samhällsomvandling varken vi gillar det eller ej. Det är ett världsomspännande paradigmskifte av samma dignitet som den industriella revolutionen.

I boken 10 tips för att leva på din kreativitet spår jag att framtiden på sikt är ljus för kreativa personer. Jag är övertygad om att behovet kommer att öka av personer som kan sätta fingret på samtiden, se ovanliga mönster och underhålla.

Däremot kommer affärsmodellerna att förändras. Hur de kommer att se ut vet vi inte ännu, vi trevar oss fram och testar nya varianter.

Vi som skapar upphovsrättsverk har trumf på hand för vi sitter på råvaran. Sedan gäller det att nå ut med våra alster i bruset. Då är det dumt att sätta krokben för oss själva.

En sak är säker: de som envist försöker hålla fast vid mekaniska räkneapparater eller färgfilm när alla använder miniräknare eller digitalkameror kommer att göra Facit och Kodak sällskap. Snacka om att fastna med skägget i brevlådan.

Offentlig konst funkar som biblioteksböcker

Så vitt jag förstått så funkar offentlig konst ungefär som biblioteksböcker rent finansiellt. Upphovspersonen får en engångssumma när verket köps in och sedan en liten årlig slant skattepengar baserat på hur många som läser, lyssnar eller går förbi verket. För författare kallas det biblioteksersättning och är runt en krona per gång en pappersbok lånas ut. Motsvarigheten för offentlig konst heter individuell visningsersättning.

Vi pratar alltså om verk som bekostats av skattemedel och placeras i det offentliga rummet. Som en liten utvikning kan jag berätta om det treåriga forsknings-projektet Offentligt konst – ett kulturarv. I deras 400-sidiga rapport poängteras vikten av att dokumentera den offentliga konsten. Den riskerar nämligen att försvinna när offentliga miljöer privatiseras och det saknas överblick. Ingen vet riktigt vilka konstverken är och var de står. Rapporten föreslår förvisso att Riksantikvarieämbetet ska leda dokumentationen och nämner inte Wikipedia Sverige men vid en snabb titt verkar Wikipedia Sverige ha ägnat sig exakt åt det som efterfrågas.

Jag kan också slänga in det så kallade vykortsundantaget. Det lär alltså vara ok att avbilda den offentliga konsten om man trycker vykort och säljer, men inte om man skriver om dem på nätet. Inte ens om det är ett folkbildningsprojekt för att sprida information om udda delar av Göteborg. För det var mest Göteborgsbilder som rök i min städning av offentlig konst.

Jag har lämnat kvar alla foton på statyer från andra länder i förhoppningen att konstnärerna inte är medlemmar i Bildupphovsrätt samt alla verk där konstnären avlidit för mer än 70 år sedan. Därför är Kopparmärra kvar (John Börjesson dog enligt Wikipeida 1910) medan Stig Blombergs staty av Jarlabanke är bortplockad (Blomberg dog nämligen så sent som 1970).

Bättre sätt stötta kreativa personer

Det finns mycket i den här historien som irriterar mig. Det som gett mig energin att skriva det här långa inlägget är hur organisationen Bildupphovsrätt presenterar ärendet på sin webbsajt.

Här kommer ett antal förslag för den som på riktigt vill stötta kreativa upphovspersoner att leva på sina verk (det är skillnad på att påskina att man är en ädel riddare och att göra något som verkligen syns i upphovsrättspersoners plånböcker).

  1. Agitera för att de statliga ersättningarna för nyttjande av verken (biblioteksersättning, visningsersättning mm) höjs kraftigt. En tiodubbling skulle vara en vettig start tycker jag. För författare skulle detta stöd nå ut hyfsat brett då många blir lånade på bibliotek (och det finns ett tak i författarpengen så att ingen blir rik på den). Jag gissar att nålsögat att som konstnär få offentliga uppdrag är smalare.
  2. Skjut till pengar för att utveckla nya affärsmodeller. Det experimenteras mer eller mindre framgångsrikt med crowdfunding, frivilliga donationer, prenumerationstjänster och betalväggar. Finns det mer att göra? Pengar till Vinnova för att stötta nya entreprenörer som är redo att prova nytt.
  3. Stötta kreativa personer att ta betalt för sina verk. Se till att kommuner och andra inköpare av offentlig konst betalar vad verken kostat i arbetstid. Detta gäller för övrigt inte bara fysiska ting utan för de som anlitar kreativa för föredrag och liknande. Skolor och bibliotek kan föregå med gott exempel och alltid betala för framföranden. Gärna dubbelt så mycket som idag.
  4. Sluta sprida bilden att konstnärer kan försörja sig tack vare att Bildupphovsrätt jagar Wikipedia Sverige eller för att Copyswede tar ut en extraskatt för att mormor sparar bilderna på barnbarnet på en hårddisk. Det där riskerar att betalningsviljan minskar hos konsumenterna, då de upplever att de betalat upphovspersonerna redan via olika pålagor.
  5. Uppmana till att köpa lokalskapat, gärna direkt från skaparen för att kapa mellanhänder.

Sedan gör det ju inget om lagen om upphovsrätt uppdaterades så att den hänger med i samhällsutvecklingen. Just nu får den sjukvårdens faxande av remisser att framstå som tidsenliga.

Hjälp mig rensa Tomatsallad från offentlig konst

Om du ser en bild av en svensk staty eller annat konstverk som kan klassificeras som offentlig konst på Tomatsallad får du gärna höra av dig till mig. Det finns i skrivande stund mer än 5000 bilder på sajten och jag kan ha missat någon staty av någon nu levande medlem i Bildupphovsrätt. Men alla bilder av svenska statyer som jag har hittat igen har jag ersatt med texten att den är bortplockad på grund av att det är offentlig konst och hänvisat till denna sida.

Tomatsallad finansierar jag själv

Jag skrev ovan att bloggare får ekonomisk ersättning för att marknadsföra olika varor. Därför vill jag förtydliga att ifall Tomatsallad skulle motta varor för reklamändamål så kommer detta att anges. Hittills har detta inskränkt sig till en del recensionsexemplar av böcker.

Nu ska jag ut och fotografera träd. Det ska väl ingen komma och ha någon åsikt om! När jag kommer hem igen ska jag donera pengar till Wikipedia. Dels använder jag ofta deras innehåll och dels finns jag med som uppslagsord – fast jag är en nu levande kvinna som fortfarande är aktiv och skapar verk. Det är mer värt för mig att finnas med i databaser medan jag kan ha nytta av det än 70 år efter min död.

2 Comments for “Alla svenska statyer är bortplockade från Tomatsallad pga Bildupphovsrätt”

says:

Eller hur! Jag har en teori varför det blivit så här. Det väsentliga nu är att någon tar tag i att uppdatera lagarna så att de hänger med i samhällsutvecklingen. För mig är det självklart att ifall pengar ska byta ägare mellan Wikipedia Sverige och Bildupphovsrätt så är det Bildupphovsrätt som ska betala Wikipedia Sverige för deras arbete med att dokumentera, katalogisera, tillgängliggöra och sprida information om svenska konstnärer. Det är ett stort och viktigt arbete som långsiktigt gynnar svenska konstnärer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *