Min utvärdering av nya kamerahuset Canon 6D mark II går rätt långsamt. En kompis tipsade mig om en en artikel som handlade om olika inställningar man bör göra direkt på sitt nya hus. Jag ögnade igenom den som hastigast och insåg att kamerahuset kan göra mycket mer än jag vet om. Längre än så har jag inte kommit. (Jag vet teoretiskt sett att det finns något som heter manual men jag har mest varit glad över att det nya huset inte är alltför olikt mitt förra hus så att jag inte behöver ägna mig åt tråkig läsning).

Utvikbar skärm = selfiemöjligheter

Idag gjorde jag dock en upptäckt, eller snarare kom på vad man kan ha en funktion till. Kameran har en utvikbar skärm och den går att peta på. Alltså kan man faktiskt ta selfie med nya huset. Det förutsätter förstås att man har långa armar eller ett vidvinkelobjektiv.

Ingedera kan jag skryta med men den översta bilden är tagen med normalzoomen 24-105mm. Som jämförelse skickar jag med en mobilselfie eller två. Den första mobilselfien (det vill säga mittenbilden) är tagen i selfieläget med den främre kameran. Det betyder att jag ser i skärmen vad jag fotar för något.

Den sista bilden är tagen med mobilens vanliga bakre kamera vilket alltså betyder att jag tagit den utan att ha en aning om var i bilden jag fokuserar (något som spelar mindre roll sedan en programuppdatering gör att jag inte kan fokusera öht).

Jag får med mer av omgivning på mobilbilderna men jag föredrar ändå den första bilden som porträtt betraktat. Nu är det inte så ofta jag bär runt på normalzoomen, jag springer mest omkring med plastobjektivet (50 mm) och med det får jag väl knappt med hela ansiktet.

Om någon undrar över geografin så är är alla tre bilderna tagna på ungefär samma plats under en vandring längs GR51. Jag är på väg från Gourdon till Bar sur Loup. Den 760 meter höga klippan som Gourdon ligger på kan skymtas i bakgrunden på mobilbilderna.