Tomatsallad

Mimosan blommar tidigt i år i Cagnes

25 januari 2012 i Côte d'Azur

Jag var på väg skriva ”Nu blommar Mimosan!” som rubrik, men varierar mig från förra året. Den här bilden ramlade in i min inbox igår från min kamrat i Cagnes-sur-Mer. Mimosan är i full blom några dagar tidigare än förra året, men så har det varit riktigt soligt och fint i januari i år.

Förra året lärde jag mig att i Ryssland, där blommar mimosan i mars och hör ihop med ”восьмого марта”, internationella kvinnodagen. Jag känner just nu att det är en stor brist i mitt liv att jag aldrig sett blommande mimosa, varken i Ryssland eller på franska Rivieran. Kanske borde jag snarast åtgärda denna brist i min allmänbildning (fotoarkiv) och kasta mig ner till Antibes? Denna lust minskar inte på något sätt av att den nya pålningsmaskinen utanför mitt skrivbordsfönster är synnerligen huvudvärksframkallande.

Men januari-februari räknas som lågsäsong på franska Rivieran och det finns inga direktflyg från Landvetter. Men nu har Norwegian beställt 222 nya flygplan (att jämföra med att de idag har totalt 62) så förhoppningsvis är detta med lågsäsong och inga flyg snart är ett minne blott.

Ett drama utspelade sig i Cagnes-sur-Mer under gårdagen. Tre poliser fångade in en skarv och drog iväg med blåljus. Man undrar ju varför?

Tack för bilderna och rapporten NH!

{lang: 'sv'}

Snön trillar ner även på cykelbanorna!

24 januari 2012 i chefstomaten tycker till

Herrar och damer kommunala tjänstemän på trafikkontoret (eller var nu snöröjning sorterar)! Jag känner att jag tyvärr måste fatta pennan och berätta en sak för eder. Den där vita formen av nederbörd som ibland, (alltför sällan), trillar ner över Göteborg. Den som inte omedelbart rinner undan utan lägger sig som ett vackert vitt täcke, ett inte fullt så vackert modd- eller ett ganska besvärligt islager över hela vår stad? Det där vita som ni med efter en djup suck över att ni spräcker snöröjningsbudgeten (kolumnen med den stora feta nollan i) och först efter att västtrafik ställt in samtliga bussar, skickar ur plogbilar för att skotta ihop i högar?

Snön alltså. Nu ska jag avslöja en sak: snön trillar ner även på cykelbanorna! Japp, så är det. Jag vet att det kommer som en chock för er men någon måste berätta det för er.

Snö är vackert, på rätt plats

Det snöade i söndags morse. Idag, drygt två dygn senare har jag cyklat runt i centrala Göteborg (och testat mitt vidvinkelobjektiv för hundrafemtionde gången, men det är en annan historia) och jag har faktiskt inte sett en enda cykelbana som varit i samma skick som vägbanan. Antingen har cykelbanan helt enkelt använts som snöupplag, i annat fall är den täckt av knögglig is med grus ovanpå. Gruset är på sätt och vis ett fall framåt jämfört med mina hemtrakter. Vid Lana upphör i princip grusningen så ska man längre söderut (typ till Mölndal) så behöver man dubbdäck.

Hur tänkte ni? Behöver ortopedakuten ökat kundunderlag?

Här är en bild från en korsning. Jag kunde fyllt hela bloggen med liknande. Vägbana torr, cykelbana isig. Cykelsymbolen som visar vilken del av trottoaren som kallas cykelbana syns knappt under isen men det är den vänstra delen. Där den ensamma killen går. Vilket illustrerar mina argument för separata cykelvägar.

{lang: 'sv'}

Kanske manuellt fokus funkar?

24 januari 2012 i foto

Tro det eller ej, men jag har varit ute och testat vidvinkelobjektivet IGEN! Frusna fingrar. På vägen hem lämnade jag in objektivet till Canon Service Center. Jag skulle återlämna lånehuset och bad dem ta en titt på mitt Canon 10-22mm också.

Jag höll ett mycket mycket långt och svamligt anförande om alla test jag gjort och på vilket sett jag inte riktigt tycker att det lever upp till förväntningarna. Det var en mycket trevlig kille i kundtjänst, om han lyckades göra någon vettig sammanfattning av mitt svammel återstår att se.

Nu när jag kommit hem och tittar på bilderna så tycker jag faktiskt att bild nummer två nedan är rätt bra. Närstuderar man den så är den aningen skarpare än vad bilden ovanför är. Skillnaden ligger i om jag använt autofokus eller manuellt fokus. Kanske är det någon liten justering som behövs och sedan är objektivet bra?

Håll tummarna för det!

Vidvinkel (14mm, F10, 1/200, iso 100), autofokus.

Vidvinkel, (14mm, F9, 1/200, iso 100) manuellt fokus.

Kakobjektivet (det vill säga 30 mm, f8, 1/320 iso 100).

Badkameran levererar i förhållande till sin storlek!

Bilderna är tagna längs Mölndalsån.

Edit: Efter middag har jag nu kollat igenom alla bilderna från dagen. Och tror att det var rätt beslut lämna in objektivet. Bilderna ovan är i särklass bäst. Det här exemplaret tar helt enkelt inga bra bilder på tegelhus oavsett om man står nära eller en bit ifrån, det är sol eller moln.

{lang: 'sv'}

Hundrastgården rivs

23 januari 2012 i rapport från bygghelvetet

Idag säger vi hejdå till hundrastgården på Vänortsgatan. Är man en fruktansvärd gnällspik om man påpekar att hundarna finns kvar? De pinkar bara någon annanstans. Dock inte på min uteplats för där har någon byggt en cykelbana.

Ska man vara noggrann så är det ett tag sedan som hundrastgården gick att använda, den har nämligen använts som lerupplag i några månader. Men idag så rycktes staketet och skylten upp. Skylten står faktiskt fortfarande upp. Grävskopemannen lyckades plantera ner den på en annan plats, tycker jag var rätt skickligt gjort.

För övrigt vill jag meddela världen att det pålas idag.

Edit (tillagt): Jag tror baske ta mig att den nya pålningsmaskinen låter etter värre än den gamla. Huvudvärk.

{lang: 'sv'}

Dags för Skanska prenumerera på Mölndals-Posten?

22 januari 2012 i rapport från bygghelvetet

Mölndals-Posten har fått en ny krönikör! En krönikör ”med byggarbetsplats utanför fönstret”. En krönikör som ”följer arbetets gång – vare sig hon vill eller inte” och nog kommer skriva en del om bygget eftersom det ”påverkar det mitt liv”. Citaten kommer från den artikel där krönikören presenteras.

Artikeln och min första krönika publicerades i onsdags och kanske är det därför mina texter i serien rapport från bygghelvetet har fått ett uppsving. Flera av dem ligger i toppen av mest lästa inlägg och när jag analyserar google analytics-data ser jag att de som läser en i hög grad läser flera.

Bilderna är tagna av Kristina Lindahl på Mölndals-Posten. Hon ville gärna ha bilder till artikeln som sa något om mig och frågade mig därför om mina hobbies. Svår fråga, mitt jobb är min hobby och min hobby mitt jobb. Vi provade att ta bilder både ute och inne men de som blev bäst var de som togs utomhus, i byggröran.

Den här är en favorit, vi har inte flyttat skyltarna utan de stod exakt sådär och det illustrerar attityden till gående, cyklister och boende.

{lang: 'sv'}

Vårkänsla på Önnereds brygga

21 januari 2012 i Göteborg

Jag åt lunch på Jungman Jansson på Önnereds brygga i fredags (långkokt lammlägg med rotfrukts, vitvins och tomatsås samt potatispuré). Det var några år sedan sist men mitt intryck består. Läget är fantastiskt, maten är god om än inte mest prisvärd i stan (100 kr) men inredningen känns 70-tal. ”Det känns som jag varit på begravningskaffe”, som min lunchkompis mycket träffande sa.

Men som sagt, läget är fantastiskt. Man blir så sugen på sommar, segling och kajakpaddling (Escape ligger precis bredvid) när man är där. Och i fredags var det riktig vårkänsla i solskenet. Givetvis åkte kameran fram, jag går ju ingenstans utan minst en kamera i handväskan (och är konstant ledbruten – någon som ser något samband?).

Vänta här nu. Det står något om #vår” i rubriken. Är det inte typ is på vattnet?

{lang: 'sv'}

Ny pålningsmackapär på Vänortsgatan

20 januari 2012 i rapport från bygghelvetet

Asså egentligen har jag ju en himla flax som bor där jag bor. Tänk vad många fototillfällen jag har. Det är alltid något nytt som händer när man bor i ett bygge. I morse hade den här stiliga maskinen dykt upp. Vad vore ett foto av morgondimma utan en pålningsmackamojäng som sticker upp?

Efter lunch var det dags igen, nytt fototillfälle. Mackamojängen stod och glänste i solskenet. Nu kan jag se att det är en annan än den som så snöpligt drattade omkull före jul. Den nya är grön, den gamla var blå. Medan jag författar dessa rader kan jag rapportera att den gröne nu är i drift. Dunkar ner betong 52 meter ner i leran. Vilken tur att jag inte blev sittande längre på kontor Mechanum, då hade jag ju missat det fina dunket.

Armeringsjärn är kanske inte riktigt lika användbart som taggtråd för att skapa hemtrevnad men jag tyckte ändå de hade något visst.

Välkommen hem till mig! Visst har de piffat till entrén snyggt? Rökeffekterna är dock inte där permanent, det var bara något litet asfalteringsjobb. Men jag råkar veta att större asfalteringsjobb är på gång så det är bara komma hit.

Och snart hittar de väl den där bronsåldersboplatsen eller meteoritkratern eller vad det nu blir som är nästa anledning till att öppna upp ett hål.

{lang: 'sv'}

Test av Canon EF-S 10-22mm

20 januari 2012 i foto

Resumé: Det var en gång en chefstomat som köpte ett vidvinkelobjektiv. Hon blev aldrig nöjd med bilderna och efter att ha jämfört med bilder tagna med ett likadant objektiv bestämde hon sig för att objektivet var defekt. På Scandinavian photo fattade de inte problemet men Canon Serivce Center bytte ut det. Chefstomaten tog ut det nya exemplaret på ett snabbtest en gråmulen dag. Tyckte själv bilderna såg ut ungefär som med det första exemplaret. La ut bilderna på Internet och frågade omgivningen om de dög. Fick ett par svar på temat att det var kameraskötaren som fallerade, inte objektivet.

Fick också synpunkter på att Göteborg i januari kanske kräver stativ och fjärrutlösare. Jag kan köpa argumentet om taskiga ljusförhållanden men jag köper inte argument om ”skärpedjupet stort eftersom du inte har någon vidare stor bländare att ta till”. Det var landskap/hus vi pratade om, jag vill absolut inte ha kort skärpedjup, men jag vill ha skärpa. För ett par år sedan hade jag dock blivit lurad av en sådan kommentar. Men inte sedan historien med mitt teleobjektiv. (Jag köpte ett teleobjektiv där skärpan i bilderna aldrig hamnade där jag fokuserat, utan bredvid. När jag klagade på detta fick jag höra att ”objektivet var svårfotat eftersom det hade så kort skärpedjup” och att jag borde vara noggrannare. Jag övade och övade och slet. Men efter att objektivet förolyckats och lagats, det vill säga manuellt justerats, så funkar det helt perfekt!)

Sedan dess är jag övertygad om att ifall en tekniskt enkel bild inte blir tekniskt hygglig på halv-auto-programmen med dagens avancerade kamerahus, ja då är det något som inte funkar som det ska.

Stor jämförelse mellan objektiv

Igår tittade solen vänligt nog fram. Jag var på språng men stannade till vid Fjärås kyrka och slet fram kamerorna för ett test. Efter det senaste testet (då jag iofs fotade olika byggnader) tycker jag mig kunna utesluta att objektivet presterar olika beroende på kamerahus. I detta test har därför vidvinkelobjektivet hela tiden suttit på mitt eget kamerahus medan jag på Canon Service Centers lånekamera (samma modell, Canon 60D) haft mitt normalzoom (24-105mm L IS USM).

Valet av Fjärås kyrka var på ett sätt inte så lyckat. Det är svårare avgöra om en vit vägg är skarp än en sten eller tegelvägg. Å andra sidan är det inte så mycket någon form av mätbar skärpa jag är ute efter som en känsla att bilden håller hög kvalité. Därför har jag också blandat in min badkamera i leken. Man kan ju åtminstone begära att det ska vara en kvalitetsskillnad mellan systemkamera och kompaktkamera – eller hur? Till sist så har jag lagt med några bilder fotade med ett annat exemplar av Canon Ef-S 10-22mm. Kanske inte helt rättvist då de är fotade på Mauritius men strunta i motivet och kolla känslan.

Jämförelse 1 Fjärås kyrka

För att minska risken för skakningsoskärpa låg kamerorna på en stenmur (respektive träbord) under fototillfällena. Stenmuren var byggd aningen för nära för att hela kyrkan skulle komma med i bilden men det är alltså ett ”fel” på bilden som jag är medveten om. På bilden ovan av kamerorna är live-veiw aktiverat på dem. Men nedanstående bilder är fotade med vanlig sökare, autofokuspunkt mitt i bilden (och jag har fokuserat på samma del av kyrkan med båda kamerorna).

Fjärås kyrka fotad med Canon Eos 60D och vidvinkelobjektiv. (Detaljer: 21 mm, 1/250 f13 ISO 100)

Fjärås kyrka fotad med Canon Eos 60D och normalzoom. (Detaljer: 24 mm, 1/320 f13 ISO 100)

Jämförelse 2 Fjärås kyrka

Den ena bilden är tagen med ”auto allt” med badkameran (en extra liten kompaktkamera 1/640 f4.5). Den andra med systemkamera och vidvinkel. (10 mm, 1/200 f9 ISO 100). Hade du kunnat avgöra vilken som är vilken, om jag hade kapat bort den nedersta centimetern från den högra bilden?

Bilderna är tagna på frihand.

Jämförelse 3 skog/rastplats

Rastplats Sandsjöbacka fotad med Canon Eos 60D och normalzoom. (Detaljer: 24 mm, 1/60 f5.6 ISO 100)

Rastplats Sandsjöbacka fotad med Canon Eos 60D och vidvinkel. (Detaljer: 22 mm, 1/50 f5.6 ISO 100)

Bilder tagna med ett annat exemplar av Canon EF-S 10-22 mm

Eva Heljesten har lånat ut några bilder till mig som jämförelse (stort tack Eva). Nedanstående bilder är alltså tagna med ett annat exemplar av samma vidvinkelobjektiv. De är också tagna alldeles nyss, men inte i Halland utan på Mauritius. Jag valde just dessa, eftersom motiven liknar de jag tagit. Det kändes inte riktigt rättvist med alla bilder på knallblå himmel, palmer och fantastisk sandstrand .

20 mm, f 14, 1/320 sek ISO 800

10 mm, f 18, 1/800 sek, ISO 800

10 mm, f 10, 1/250 sek, ISO 640

10 mm, f 11, 1/320 sek, ISO 640

Eva har av någon anledning använt rätt höga iso medan jag har iso 100 på mina bilder. Trots det så tycker jag att hennes träd på något sätt är skarpare än vad mina är.

Slutsatser av detta test?

1) Min badkamera tar väldigt bra bilder.

2) Jag tycker Evas ex av vidvinkeln ger bättre bilder än mitt.

3) Jag behöver verkligen städa UV-filtret på normalzoomen. Den levererade verkligen inte bilder som jag är van vid och efter en titt på UV-filtret så har jag en teori varför.

Vad tycker ni?

{lang: 'sv'}

Stamkund hos Mechanum

20 januari 2012 i gott och blandat

Klockan är strax efter sju och idag är kontoret flyttat söderut, till Mechnum i Åbro (Mölndal, rätt nära AstraZeneca). Det är andra gången den här veckan jag är här. Både pansarkryssaren och chefstomaten börjar bli lite till åren komna. För pansarkryssaren betyder det att checka in hos Mechanum och byta till reservdelar. Önskar det vore lika lätt fixa mina skavanker.

Dagens reservdelsbyte ska ta tre timmar och när jag bokade att sitta kvar och vänta (istället för lånebil) så såg kundmottagaren lite skeptisk ut. Sitta och vänta-alternativet är egentligen bara tänkt för kortare reparationer. Men jag envisades. Tre timmar låååångt från SKANSKA - det är mycket bra det!

I Mechanums lobby är det tyst, det enda som hörs är svaga surret från luftkonditionering och en teve som visar Nyhetsmorgon (klart bättre än pålning/grävning/pilning/asfaltering/stendelning/marktillplattning). Det är rent och snyggt överallt i grå modernistisk tappning. Taggtråd, bråte och lervälling lyser med sin frånvaro. Kort sagt, det är på alla sätt en uppgradering från mitt vanliga kontor efter att det invaderats och tagits över av bygghelvetet.

Om jag skulle ha något att anföra på kontor Mechanum så är det en liten inredningsteknisk detalj. Här finns ett halvdussin riktigt bekväma fåtöljer, en rad med inbjudande höga stolar men de enda sittmöjligheter i närheten av en elkontakt är tre rätt obekväma pallar. Tyvärr har mitt datorbatteri gått från halvdant till totalkass så jag är fast på pallarna.

Nåväl, jag får trösta mig med många latte machiatio helt enkelt. För att vara automatkaffe är den helt ok och den innehåller koffein (vilket vid den här tiden på morgonen är det allra viktigaste). Vill du läsa historien om hur Pansarkryssaren blev stamkund hos just Mechanum, börja läsa här.

Edit: Det tog bara en timme.

{lang: 'sv'}

Tar det nya vidvinkelobjektivet skarpa bilder på hus?

18 januari 2012 i foto

Idag har jag testat mitt nya vidvinkelobjektiv för att se om det klarar av att ta skarpa bilder av hus. Det förra exemplaret klarade av skärpa på statyer och människor, om man nu vill ha dessa i ”konstnärlig” (förvriden) tappning, medan det inte gick att få skärpa på det som man köper ett vidvinkelobjektiv för att fota: arkitektur.

Det var kallt och grått ute idag så jag höll inte på och fipplade med tvåtusen inställningar utan på väg mellan Stadsbiblioteket och Mahogny (trevligt café nära Chalmers) så stannade jag bara till lite nu och då, såg till att jag verkligen höll kameran stilla och siktade på en byggnad (inte bredvid) och knäppte jag av. På vägen dit satt vidvinkeln på Canon Service Centers lånekamera, och på vägen därifrån hade jag det på mitt eget kamerahus.

Canon EF-S 10-22mm på lånehuset. Autofokus, fokuspunkt mitt i bilden. Är jag kinkig som inte direkt känner att jippi, med det här objektivet kan jag fota bilder som duger att trycka i en bok?

Canon EF-S 10-22mm på mitt eget kamerahus. Autofokus, fokus i mitten av bilden. Riktigt hyfsad bild tycker jag själv (men så är ju trädet rätt mycket närmare än vad husen på de andra bilderna är).

Canon EF-S 10-22mm på mitt kamerahus. Autofokus. Bilden är beskuren men inte redigerad för övrigt. Inte direkt vykortskvalité på den här bilden. Men kanske är inte EF-S-objektiv bättre än så här?

Vad ska jag säga? Vad tycker ni? Alla bilder är oredigerade, det är möjligt de skulle se bättre ut med lite noise reduction eller om det varit mindre kompakt molntäcke. Jag är inte så där helt begeistrad men det är väl inte totalt oskarpt i alla fall? Avståndsmätaren rör sig precis som på förra objektivet mellan 0.24 och upp till 1 meter men aldrig däröver med autofokus. Jag testade manuellt fokus och drog avståndsmätaren över 1 meter, det vill säg till oändligheten. Då blev hela bilden totalt suddig.

Canon EF-S 10-22mm på lånehuset, manuellt fokus ställt på oändlighet. Jag hade ju trott att någon del i bilden, typ Kungsportsplatsen, skulle bli skarp här.

Vad ska jag göra? Knalla tillbaka med det? Nöja mig? Vänder mig särskilt till er som har detta objektiv själva.

{lang: 'sv'}

Chefstomaten Bakom detta alias gömmer sig en entusiastisk hobbyfotograf och skribent som brinner för att berätta och inspirera.

Biologen Min dryckesbroder no 1. Vi hänger på the Rover eller ses över ett par skidor. Med 40 år i fältbiologerna kan biologen allt om växter.

Fritz Min allra äldsta och bästa vän. Huvudorsak till mina flitiga resor till Halland.

IT-konsulten Min räddare i nöden många gånger. Delar espressomaskin, hund och Miss E med Fritz.

Kasper och Lakrits matte Min allra flitigaste kommentatör (finns det ordet Eva?). Syns inte så ofta i texten, eftersom vi faktiskt aldrig har träffats IRL.

Tomatsallad

Mimosan blommar tidigt i år i Cagnes