Gigondas, Cairanne och Rasteau – tre trevliga viner nära Vaison-la-Romaine

Häromdagen publicerade jag tips på roséviner i snygga flaskor lämpliga att lägga på kylning inför releasen av Mitt Provence. Jag fick då en fråga om andra färger på vin från Maria Unde Westerberg – ett känt namn bland Tomatsalladläsare: hon gästtipsar ibland från Nice , var med på researchresa till Calanquerna och noterade en övervikt av ordet romersk när hon testläste manuset till Mitt Provence. Som svar grävde jag fram en bild på tre rödviner från tre av mina favorit-vinbyar. Vinerna är inköpta på Systembolaget i höstas och dracks även upp då. Jag fick nämligen en vinprovning i present av Kocken för att pigga upp mig när redigeringen av boken var som allra jobbigast.

Cairanne, Rasteau och Gigondas i södra Rhône

Vinbyarna Cairanne, Rasteau och Gigondas ligger alla i samma del av det stora vinområdet södra Rhône där druvorna Grenache, Syrah och Mourvedre dominerar. I Domaine de Verquière från Rasteau saknas diskodrottningen Mourvedre helt. Därför är det inte helt rättvist att jämföra det vinet med de andra två, det får liksom inte samma schvung.

Gigondas har länge varit min favorit. Det är på något sätt urtypen för ett gott rödvin om man tror att vitlök är en obligatorisk ingrediens i all matlagning. Förutom att passa utmärkt till ugnsstekt Amadine och vitlök, med eller utan köttbit till, så är det gott ihop med sådana ostar som jag gillar, till exempel brebis, ossau-iraty och chaource.

Jag har en flaska av Domaine du Pesquier hemma ifall jag vill ha ett glas rött istället för rosé imorgon när vi firar att Mitt Provence är klar. Annars har Gigondas numera fått konkurrens om min gunst från Cairanne. Cairanne-vinerna är dock sällsynta gäster på Systembolaget. Oratorie St Martin på bilden kostar 179 kronor och tillhör små partier eller dyr-hyllan.

I dyr-hyllan kan man göra allehanda fynd om man vill prova något speciellt. Finessen med vinerna jag nämnt ovan är att de är lagom välkända, vilket gör att det finns en rimlig koppling mellan prisnivå och kvalitet. Inte som Châteauneuf du Pape som jag vägrar att lägga egna pengar på. De tre byarna ligger alla inom cykelavstånd från varandra nära Vaison-la-Romaine.

Vaison-la-Romaine perfekt för vingårds-safari

Vaison-la-Romaine är ett ställe som jag upptäckte under arbetet med boken och gillade skarpt. Där finns allt: romerska stenbumlingar en masse, snygga bergsmassiv, medeltida ruin med utsikt och så massor av goda viner i närheten. Stället figurerar förresten i en text jag skrivit om hur research till en reseguide går till.

Från den texten återanvänder jag också två bilder från området. Den ena är tagen genom bussen på väg till Vaison-la-Romaine och den andra är bron som binder samman de två halvorna av staden.

Vita Côte du Rhône-viner

När vi kommer till vita Rhône-viner så är min kunskap och erfarenhet begränsad. Det finns ett vin på systemet som jag kan rekommendera och det är Ogiers Héritages Côte du Rhône. Det kostar dessutom precis under hundralappen och funkar till många av Picards grönsaksrätter. Jag har även kört det ihop med deras vietnamesiska vårrullar.

I Frankrike har jag druckit ett par vita Vacqueyras som varit så fantastiska att jag är inne på att de kanske är bättre på vitt än rött i den byn. Mer utprovning behövs för definitivt besked.

Saint Cosme – en röd favorit

Ett vin jag hade tänkt rekommendera under den röda avdelningen ovan, men inte lyckades lokalisera någon av bilderna från, är Saint-Cosme. Vingården ligger i Gigondas och deras Syrah-dominerade Côte du Rhône ingår i standardsortimentet på många Systembolag. Det blir hela tiden en aning dyrare, just nu kostar det 109 kronor. Det har skruvkork vilket jag tycker är ett plus för ett vin som man tar ett glas av till middagen. Saint Cosme har även ett vin som märkts med Gigondas då det har rätt druvblandning för Gigondas-märkning. Det innehåller 65% grenache, 15% syrah , 18% mourvèdre och 2% cinsault. Det vinet kostar 260 kronor. Jag jämförde dessa två viner en gång och det tråkiga var att det enklare vinet, som tidigare var mitt favoritvin, kändes så platt och intesägande i förhållande till sin snordyra storebror. Nåväl, vinet är fortfarande inte så dumt, om man bara ger det rätt inramning. Jag är för övrigt helt övertygad om att jag förevigade denna händelse men bilden är bortsprungen. Däremot är det Saint-Cosme i mitt glas på en Instagrambild från Lund när jag var nere och träffade förlaget för att diskutera redigeringen.

Bilder från Vaison-la-Romaine från i somras

Det här inlägget blev en smula rörigt, jag försöker förbereda en kurs samtidigt och har inte tänkt igenom vad jag ville säga med denna text innan jag började skriva (vilket gör att de tar dubbelt så lång tid att få ihop samtidigt som resultatet blir en smula rörigt). Jag avrundar med en handfull Instagram-bilder från min research-resa till Vaison-la-Romaine i somras.

 

Utsikt från slottsruinen i #vaisonlaromaine. #MittProvence #Provence

Ett inlägg delat av Kristina Svensson (@kristinahsvensson)

 


 


 

 

Fler viner och bilder från samma område i en recension av Lars Wilderängs pseudokändisvin.

chefstomaten

Last updated on november 14th, 2020 at 12:59 e m