Fort Carré i Antibes byggdes inte av Vauban

Det maffiga Fort Carré vakar över fiskebåtar och lyxyachterna i hamnen Port Vauban i Antibes. Därmed har fortet också fastnat på en och annan bild från mina kvällspromenader genom åren. Jag har givetvis även varit där och fotograferat det på plats. Dessutom har jag skrivit om det i Strövtåg runt Antibes i ett kapitel som handlar om Vaubans framfart på Rivieran. Förutom Antibes nämner jag i samma kapitel Entrevaux och Ste Marguerite (där han bidragit mer än vad han gjorde i Antibes). Här kommer ett utdrag ur manuset.

Fort Carré i kvällsljus för några år sedan.

Om Fort Carré ur Strövtåg runt Antibes

Fort Carré byggdes på 1500-talet, troligen ovanpå resterna av ett romerskt byggnadsverk, antingen en befästning, tempel eller en kombination. Fort Carré förbättrades bara marginellt av Vauban som istället föreslog förstärkningar av murarna runt själva staden.

Av Vaubans murar återstår idag bara Bastion Saint André. Den utgjorde en gång i tiden ena hörnet av en triangelformad mur runt Antibes.

Fram till 1860 var Antibes fransk gränsstad mot kungariket Sardinien och fortet var gränsförsvar. Samma år som Nice blev franskt demilitariserades Fort Carré. Området blev en träningsanläggning fram tills 1967. Efter restaureringar av frivilliga öppnades fortet för publik.

Den stjärnformade fästningen är imponerande både på långt och nära håll men inuti känns den förvånansvärt liten. Det finns nog intressanta historier att berätta om den för när jag gick en guidad tur berättade guiden långt och länge om varje rum. På franska. Tyvärr innehöll den engelska sammanfattningen bara de fragment jag lyckats snappa upp från den franska versionen.

Både namnet Fort Carrés och dess murar har lånats ut. I den gamla James Bond-filmen Never say never again agerar Fort Carrés kala murar skurktillhåll i Palmyra.

Bakverket Fort Carré

Namnet har lånats av eleganta patisserie Cottard till en bakelse. Bakverket Fort Carré består av chokladmousse och chokladcréme med krokant ovanpå en mandelbotten. Det är en av mina favoriter som jag alltid väljer när jag fikar på Cottard.

Utstikf från Fort Carré över gamla stan och hamnen.

Vad ska jag göra med mitt manus?

Ovanstående var som sagt ett utdrag ur ett manus som jag började jobba med 2011 och har lagt ner oändligt mycket jobb på. Men jag är ändå inte säker på om det är färdigt och hur jag i så fall ska ge ut det. Men jag ska inte fundera mer på det ikväll. Det är ett ärende för morgondagen.

Är heltidsförfattare igen

Ikväll har vi firat att jag avrundat ett annat manus. Nämligen en handbok för alla som vill passa på och skriva sin självbiografi. Det är den fjärde handboken för författare som jag skrivit tillsammans med Kim M Kimselius och Lennart Guldbrandsson. Manuset har varit nästan klart i flera månader. Kim och Lennart var nöjda men jag ville redigera den ett varv till. För en vecka sedan blev jag hastigt och lustigt heltidsförfattare igen vilket betyder att jag har tid att lägga på skrivandet. Det gäller att utnyttja tiden för vem sjutton vet vad som väntar?

Jag tyckte att det passade att öppna det här vinet gjort på Clairette och Chardonnay från munkarna på St Honorat. Doftar aprikos och var klart gott. €26.
chefstomaten
Latest posts by chefstomaten (see all)