Norrsken, halo, rimfrost, soluppgång och skidspår i Funäsfjällen

Förra vintersäsongen firade Nordic Ski Center trettio-årsjubileum. Det består av 30 mil preparerade skidspår som binder samman Fjällnäs, Tänndalen, Tännäs, Funäsdalen, Bruksvallarna och Ramundberget. I varje by finns det kortare eller längre rundspår, ibland med elljus. De är ofta mer eller mindre kuperade. De långa relativt flacka transitspåren mellan byarna går främst i dalgångarna. De kompletteras under senvintern med rösade leder tvärs över kalfjället.

Jag har inte åkt skidor i Funäsfjällen i trettio år men ganska länge. De första åren hyrde vi in oss i Bruksvallarna där det finns fina skidspår i november. Vi körde två pass om dagen och bodde med helpension. Men när Finhunden gjorde entré i våra liv för femton år sedan fick han ett eget hus (han var en dyr hund). Huset är kvar även när Finhunden vandrat vidare. Jag brukar prata med honom när jag är här eftersom han är begravd utanför huset.

Längdskidspåren är sedan ett antal år belagda med spåravgift vilket avhållit mig från att åka i dem. Istället har jag hasat runt på fjället i egenskapade spår. I år har jag istället köpt årskort så nu gäller det omvända, jag ska hasa runt så många varv jag kan för att få valuta för mina pengar.

Träningsläger i början av december

Det här besöket har varat i elva dagar och enligt Garmin har jag under denna period tränat i 1200 minuter. Armbandsuret yrar dock lite i nattmössan för i ett dygn påstod den att jag hade löjligt låg puls (50 i vilopuls och 75-80 i uppförsbacke). Men vi kan väl säga att jag tränat i 20 timmar på elva dagar. Det låter rätt bra. Nu har de flesta av de timmarna mest handlat om att klafsa upp på berget, ta en del foton och sedan hasa ner igen. Inte direkt något som förbättrar skidtekniken men bra för att öva balansen.

Under dessa veckor har jag haft två vilodagar, varav en berodde på många telefonmöten medan den andra berodde på dålig dagsform (jag har inte semester, jag jobbar på distans och förlägger arbetstiden till de mörka timmarna). Å andra sidan var det visst någon dag när jag var ute och jagade rimfrost i 3,5 timmar.

Det är egentligen bara de senaste två-tre dagarna som jag åkt skidor, snarare än varit ute och promenerat på skidor. Det är för att vädret varit sådant att det inte varit upplagt för några fotoexpeditioner och dessutom har de tidigare promenaderna gjort att jag faktiskt kan stå på skidorna utan att vingla runt över hela spåret. Dessa skiddagar har alla förlagts till den nya Dalslingan som startar nere vid Tänndalens skidstadion. Dalslingan är faktiskt inte alls dum om man åker den åt rätt håll. Då är det platt, en rejäl uppförsbacke och sedan flackt nerför tillbaka igen. Kul att åka i nytt skidspår som omväxling och dessutom oerhört vacker natur.

Fjällvädret levererar

Fjällväder är en rolig uppfinning för man kan lita på att det levererar ombytliga förhållanden. Gillar man inte det väder som är på morgonen kan man alltid vänta en stund och se om det inte blir något annat på eftermiddagen. Så här års får man dock inte vänta för länge eftersom soluppgång och solnedgång dyker upp tätt på varandra.

Den här svängen har vi haft det mesta i väderväg. Vi har haft snorkallt, vi har haft snöstorm, vi har haft regn och vi har haft solsken. Vi har haft dimma med rimfrost och vi har haft en spektakulär soluppgång. Mest har vi dock haft moln. Det är inte helt ovanligt. Jag har tidigare skrivit en text som heter 50 nyanser av vitt som handlar om fjällfotografering.

Det har även varit en del norrsken även om det var fjuttigt jämfört med på nyårsafton då hela himlen var grön. Jag höll på att missa norrskenet helt. Jag såg en grön pelare från sovrumsfönstret och rusade iväg. En krånglande dragkedja gjorde att det tog en stund innan jag fått på mig tillräckligt med kläder. Då såg jag inte längre norrskenet med blotta ögat. Men jag tog några bilder åt olika håll för att prova hur man ställer i skärpan på natten. För när jag skulle fota på nyårsafton blev allt suddigt. Jag har en bild där jag fångat både nyårsraket och norrsken samtidigt – men var skärpan håller hus vete sjutton. Nu ägnade jag mig åt projekt skärpa och struntade lite i vad jag fotade. När jag kom in och ”framkallade” nattens omgång med bilder insåg jag att jag borde ha knallat runt kullen.

Ett annat intressant väderfenomen var delar av en halo. Det ser ut som en regnbåge vid sidan av solen och beror på att solljuset bryts i iskristaller. Det dök upp när jag stod och vallade mina gamla träningsskidor. Jag sprang ut men det var svårt att övertyga kameran om att fokusera på rätt ställe. Skidorna i fråga har sedan dess varit på slipning och så har jag fått spannet uppmätt. Det är lite i mjukaste laget så jag har bromsen i för det mesta. Men de glider iaf aningen bättre efter slipningen.

Sammanfattningsvis har det blivit ett och annat intressant foto under det här besöket. Jag har redan publicerat ett särskilt inlägg om rimfrosten. Och jag har tänkt skriva ett om julmarknaden i Bruksvallarna. Får se när jag kommer hit nästa gång och kan fortsätta dokumenterandet. Det har varit lite klent med vita djur den här omgången.

chefstomaten

Last updated on november 16th, 2022 at 04:33 e m