Äntligen en bra deckare som utspelar sig i Antibes: ”Återträffen”

Efter två år är jag äntligen tillbaka i Antibes och vad passar bättre som sällskap på resan än den hyllade Återträffen av Guillaume Musso? Den utspelar sig nämligen till stora delar i Antibes. Boken börjar en blåsig natt ute på smugglarstigen på Cap d’Antibes, Kanske inte helt perfekt tid på dygnet men helt rätt miljö för att komma in i stämning för ett återbesök i Antibes.

Verkligen ovant att resa 

Jag har aldrig varit någon riktig snabb-packare, men förr hade jag i alla fall förberett för alla typer av affärsresor. Det betydde att jag hade dubbletter av sådant som necessär, laddkablar och skor. Resäskan stod alltid halvpackad så det handlade mest om att välja kavaj och peta ner lite rena underkläder. Men efter den långa pandemin har allt i resenecessären passerat bäst före. Och mycket annat verkar ha fått fötter. Däremot har min klädgarderob inte ändrats ett dugg. Inför resan rensade jag på minneskorten och därför vet jag att jag packat exakt samma kläder som jag hade när jag reste ner med bil för fem år sedan

Jag kände mig som en gammal oresvan tant när jag kollade biljetterna för femtiotolfte gången och åkte till Landvetter i extra god tid. Det visade sig vara bra för det gick inte att checka in via automat. Kön till den manuella incheckningen påminde om julen 2010 som är senaste gången jag flög med Lufthansa.
Planet var dessutom fullt till sista plats. Sardinburk. Vilket betyder att folk sprang runt med sina väskor i vild panik efter en plats att göra av dem. De har uppenbart inte läst min vett och etikett (det har ingen).

Glömt hur vackert det är när bergen når havet

Det är mycket som är ovant och som jag glömt bort. En är att på inga villkors vis dricka kaffe i Tyskland. Där håller man sig till öl och inväntar att man lämnat landet innan man beställer kaffe. För man får bara något brunt vatten om man försöker.

Jag missade också att kika vad de andra på Münchens flygplats åt (vilket var currywurst) och valde några kokta vita korvar. De var faktiskt inget vidare. Jag höll mig till ölen och satte mig sedan på nästa flyg. Och blev efter en stund påmind om hur otroligt vackert det är när bergen når havet.

Framgångsrik författare åker till Antibes

Jag-personen i Återträffen är också författare och har också precis flugit till Antibes när vi möter honom första gången. Men han utgjuter sig inte över läskiga korvar eller utsikten. Inte studerar han munskyddsfrekvensen heller (0% på Landvetter, 100% på Franz Josef Strauss och 50% i Nice). Han konstaterar bara att han inte fått en blund i ögonen från det att han kastade sig på flyget i New York. Det gjorde han när en vän han inte pratat med på tjugofem år ringer och berättar att sporthallen i deras gamla skola ska rivas. Grejen är att i väggen finns ett lik.

Skolan i Sophia-Antipolis är uppdiktad och beskrivs kanske en aning väl noga men det finns många andra detaljer att njuta av. Han nämner det genovesiska tornet på Plage des Ondes, parkerar sin bil i Port Vauban med det stora Fort Carré och promenerar till Michelangelo, Mamo, och äter lunch.

Bokomslaget till Återträffen pryds av den ikoniska bilden av gamla stan i Antibes.

Härligt resa till Antibes i bokens värld

Vid ett senare tillfälle är han i Biot, på Les Arcades som har ”haft samma meny i 40 år”. De olika miljöbeskrivningarna är den största behållningen av boken tycker jag. Den är definitivt välskriven och håller en högre klass än andra böcker som utspelar sig i Antibes.

Men det är lite för många vändningar för att jag ska utbrista i lyriska ordalag. Det är förstås skickligt att ha klurat ut dem alla men de är så många att min läsning blir mer analyserande, än nöjesläsning. Jag väntar på nästa vändning för att se vad författaren hittat på, snarare än att jag undrar hur det går för huvudpersonerna.

Guillaume Musso är från Antibes

Författaren Guillaume Musso är född och uppväxt i Antibes precis som bokens huvudperson Thomas Degalais. Jag kände inte till honom tidigare men han lär vara en av Frankrikes mest lästa författare. Ett par tre titlar är översatta till svenska. De andra utspelar sig på andra platser.

Summa summarum var Återträffen absolut ett bra sällskap på resan och den fungerar också bra för frankofiler som vill resa hemifrån soffan. Här finns alla boktips från Frankrike jag bloggat om hittills.

chefstomaten