Svensk trädgårdshistoria började med legionärer, inte munkar

Publicerad av

Har du hört att vi kan tacka klostren för spridningen av trädgårdsväxter, att en viking var en krigare från Norden eller att allt ovanför Dalälven var vildmark före medeltiden? Då är du i gott sällskap för det var väl ungefär så som min bild såg ut en gång i tiden. Men forskningen går framåt och förpassar många gamla sanningar till mytskafferiet. Ibland tar denna process lite tid och om jag kan dra ett strå till stacken att sprida nya rön så är det toppen. Håller du med får du gärna dela mina inlägg i sociala medier eller mejla till vänner som också är fascinerade av nya upptäckter. Det går också att prenumerera på nya inlägg.

klosterruin och lavendel
Alvastra klosterruin.

Denna text handlar om den första punkten: nya rön om trädgårdsodlingens historia. Informationen är hämtad från mina anteckningar från ett superintressant föredrag. Min ursprungliga plan var att skriva ett jättelikt debattinlägg som har legat och grott i mig sedan i våras då svt skrev om konflikten runt Jämtlandstriangeln. Jag blev så provocerad av vad jag uppfattade som historieskrivning hämtad från Hollywood. Men jag släppte den tråden, arkiverade det jag skrivit och började på ett annat inlägg. Det blev i sin tur blev så långt att jag delat upp det på flera. Kika in på rubriken svensk historia så får du se vad jag skrivit klart och publicerat.

Följ Gamla Uppsala Museum

Inget ont som inte har något gott med sig. Vi som har följt uppmaningen att hålla avstånd och jobba hemifrån under året har kunnat glädja oss åt alla som skapar material och tillgängliggör på nätet. Jag har själv bidragit en liten smula med några digitala AW:n tillsammans med Maria Unde Westerberg (en där jag pratade om likheter mellan Härjedalens och Provence historia och en där jag hade planerat prata om Valtellina).

Gamla Uppsala Museum är som namnet antyder ett museum som ligger vid de stora högarna i Gamla Uppsala. Medan det fysiska museet varit stängt har de kört en hel radda med gratis föreläsningar på Facebook. Det är jättefiffigt, för man klickar bara att man är intresserad i evenemanget och sedan påminner Facebook om när det är dags att titta. Missar man början har man några dagar på sig att lyssna, sedan raderar de föredragen. Detta har blivit så populärt att museet lovat fortsätta med dem även fast museet nu är öppet. Museet är en del av Riksantikvarieämbetet. Utmärkt att skattepengar blir använda till gratis folkbildning inom arkeologiområdet. Mitt blogginlägg om utmarkerna under järnåldern är också baserat på ett föredrag i deras regi.

Boktips: Svensk trädgårdshistoria

Svensk trädgårdshistoria är en praktfull bokserie utgiven av Kungliga Vitterhetsakademin. Del ett av tre kom ut i vintras och handlar om trädgårdshistoria från förhistoria till medeltid. Redan i titeln skriver författarna om den svenska trädgårdshistorien. För traditionellt har vi ju fått lära oss att det är klostren som spred växter och kunskap om odling. Nu behöver vi tänka om.

Klostren var inte obetydliga, exempelvis blev det ett uppsving i odlandet när klostren stängdes. Det beror på att en stor del av det tunga arbetet på klostren stod lekmannabröder från de odlande samhällsklasserna för. Under reformationen fick de leta nya jobb. De tog med sig kunskap om nya odlingstekniker och kanske också en del av klosterväxterna som lavendel, belladona, svarta vinbär och mullbär. Svarta vinbär kan förresten vara en inhemsk art.

Vadstena och Skänninge är två andra platser i Östergötland för den som vill utforska klosterhistoria.

Kvartärgeologen Jens Heimdahl

Jens Heimdahl är kvartärgeolog och har skrivit delar av boken Svensk trädgårdshistoria (som jag ännu inte läst). Jag lyssnade och antecknade när han föreläste hos Gamla Uppsala Museum. Jag hoppas att jag fick detaljerna rätt men rätta mig gärna. Det första intressanta var att vända på ordningsföljden åker-trädgård. När man började odla för fem-sex tusen år sedan liknade det mer vad vi kallar trädgårdsodling än åkrar. Odlingarna av säd var bara så pass stora att man kunde brygga alkohol.

Trädgården låg i närheten av boplatsen och den var inhägnad för att skydda den mot vilda och tama djur. Så småningom växte den och fick separata delar med kålgård, örtagård och fruktträdgård. Särskilt kålgården var väsentlig. Trädgården är alltså mest ursprungliga odlingsformen, inte tvärtom. Att sköta trädgården föll ofta på kvinnorna så trädgårdshistoria är också ett stycke kvinnohistoria.

När började man med trädgårdar i Sverige? Det finns lite olika ledtrådar. I utgrävningar från stenåldern har man hittat förkolnade äpplen från vildapel. Men ibland har äpplena varit ovanligt stora. Kanske vårdade man träden för att få större frukter? Det är än så länge en teori som inte är bevisad. Däremot vet arkeologerna att män från Sverige reste ner till romarriket och tog anställning som legionärer. De kom hem igen med sold i form av guldmynt och kunskap om romerska trädgårdar. Det fanns alltså ett kulturinflytande redan under romartiden.

Äppleblom

Extra många nya grödor dyker vid två tillfällen

Det finns två tillfällen när arkeologerna kan se att extra många nya växter dyker upp. Det ena är i början av romersk järnålder, det andra i skiftet folkvandringstid och vikingatid. Jens hade ett helt schema med när olika växter dök upp, var som mest populära och sedan föll i onåd. Under förromerskt tid var det rova, hampa, ärter och bönor (bronsålder). 

Jag gjorde en skärmdump medan jag lyssnade på Jens Heimdal. I tabellform är det extra tydligt att det finns vissa tillfällen då många nya växter har dykt upp.

Bolmört och hjärtstilla särskilt spännande

Bolmört och hjärtstilla är två särskilt intressanta växter som dyker upp på många platser under lång tid. Om vi börjar med den giftiga bolmörten så antecknade jag att man hittat en hel massa fröer i en dansk grav med en völva. Om fröerna varit en magisk amulett eller drog (eller båda delar) går bara att spekulera om. Men arkeologerna har hittat bolmörtsfrön i eldstäder i Nyköping 1100-tal och Norrköping från 700 och 800-talen. Det betyder att man rökte bolmörtsfrön under vikingatid. 

Hjärtstilla har man hittat i många folkliga trädgårdar under flera hundra år, men inga spår av den i litteraturen. Ett av dess engelska namn är motherwort vilket ger en indikation på användningen. Man har hittat den i magen på en kvinna som blivit begravd med ett nyfött barn. Därför är teorin att växten har använts som smärtlindring vid förlossningar, men att denna kunskap har spridits muntligt från generation till generation av jordemödrar.

11253239_1473670652960934_1987027957_n
Frön av dill, rova och bolmört hör till de allra äldsta spåren av odling i Sverige.

Högrestånds- och folkliga trädgårdar olika innehåll

Trädgårdarna såg helt olika ut beroende på vem som bodde på gården. Under vikingatid och eventuellt tidigare så odlade man äpplen, krikon och körsbär. I Skåne även valnötter. Fruktträd hör troligen ihop med högrestånd miljöer där man levt ett höviskt högreståndsliv. Det är inte så många av dem som är utgrävda.

Bönder bryggde öl på pors för eget bruk men hade humlegårdar där man odlade humle för att sälja. De var enligt lag tvungna att hålla 40 stänger humle.

Humlestörar vid Röttle by.

Smått och gott

Lite blandade anteckningar med detaljer som är så intressanta att jag vill dela med mig av dem även om de dyker upp utan sitt sammanhang.

  • Lök är tydligen också en viktig växt. Den har man bland annat hittat vid utgrävningarna av Sandby borg på Öland. (Den där borgen där alla invånare slogs ihjäl typ år 480 e Kr och lämnades där de föll, ingen begravdes och ingen gick dit).
  • Efter reformationen blev rovan utkonkurrerad av kålroten som uppstod i Sverige (eller snarare i Finland men det var ju svenskt då).
  • I Nya Lödöse (som är en del av Göteborg numera) har man hittat bäddar av hö. De innehåller bland annat nysört och kamomill, det vill säga inte samma hö som man gav djuren som mat.
  • Under 1600-talet odlades palsternacka ända upp till Luleå
  • Från förhistoria har vi än så länge få fynd medan vi från medeltiden har massor, särskilt från Skåne (som då var en del av Danmark). Från Norrland blir materialet glesare, men det beror också på att man har grävt så lite där.
  • Kvannegårdar norsk företeelse. 
Vild kvanne vid Livsäterån i Härjedalen.

Mer trädgårdshistoria

Är du intresserad av ämnet trädgård tipsar jag om:

Har du något tips på vackra och intressanta historiska trädgårdar jag borde besöka?

Avrundar med en till bild från Alvastra. Det är värt ett besök alldeles oavsett om det hade betydelse för trädgårdarna omkring eller ej. Exempelvis som en avstickare mellan Göteborg och Stockholm eller under semestern runt Vättern.
chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)