Lättare skilja fjällkvanne från dess kusin strätta nu
Detta år har varit fullt av aha-upplevelser och en brant inlärningskurva när det gäller Härjedalens flora, fauna, geologi, klimat och kulturhistoria. En av de otaliga detaljer jag lärt mig är att de fina fröställningarna jag brukar fota tillhör två olika växter, fjällkvanne och strätta. De är kusiner och ser nästan likadana ut, majestätiska med imponerande fröställningar som står kvar hela vintern. Jag har i åratal fotograferat dessa med och utan rimfrost, med och utan motljus. Och alltid trott att det var en och samma växt, men har i elfte timmen lärt mig att det är två olika.
Det var verkligen hög tid att jag lärde mig att det är två olika växter för i Strövtåg i Funäsfjällen skriver jag om kvanne. Därmed ville jag skicka med ett snyggt foto av kvanne i urvalet till Anneli (som formger mina böcker och väljer foton). Men tji, när jag började titta efter ordentligt så var det nog strätta på de riktigt snygga bilderna medan jag inte hittade en enda av kvanne som dög (med tanke på att jag hittade fina kvannebilder till detta inlägg så var jag nog väldigt kinkig – hur som helst så fick ingen bild av kvanne plats i boken).
Kvanne lär vara en delikatess
Spelar det någon roll om jag har kvanne eller strätta i boken? Egentligen inte mer än att kvanne lär vara en delikatess medan strätta är dess tråkiga kusin. I princip alla delar av kvannen åts förr. Roten användes för att sänka blodtrycket, späda skott kanderades till godis och fröna rostades. Lite frön i brasan eller på grillen lär sprida väldoft i hela huset.
I Norge odlades kvanne från vikingatiden fram till andra världskriget. Så småningom ersattes den med rabarber som nyttoväxt. Samerna använde kvanne för att konservera renmjölk. Kvanne kunde nästan varit värd ett eget kapitel i boken, men jag får spara något till del två (en högst hypotetisk del två någon gång i framtiden). Tills dess kan jag ju passa på och provsmaka kvanne. Samt jämföra med strätta som lär fungera till ungefär samma sak, fast vara lite bitter och inte lika effektiv som läkeört.
Hamrafjället midsommar Tevån september Tänndalssjön december
Viktigt skilja dem från björnloka och sprängört
Det väsentliga innan jag påbörjar provsmakandet är att vara helt säker på att det är kvanne eller strätta och varken jättebjörnloka eller sprängört. Sprängört hör till de allra giftigaste örterna i den svenska floran. Den växer längs vattendrag precis som kvannen – men inte i fjällen som tur var! Den är heller inte särskilt lik egentligen. Likheten ligger i ljusa blommor i en korg, men bladen är mindre och flikigare. Hela växten är rangligare och vekare.
Björnlokan har också ljusa blommor i korg men den är nästan dubbelt så hög som kvannen och strättan. Inte heller den har siktats i Härjedalen ännu. Skönt då saften kan ge brännskador. Bränna upp dem är ett bra knep för både björnloka och sprängört om man ser dem – förutsatt att man först klippt eller slagit ner dem. Här i fjällen kan vi öva oss på lupiner som verkligen är en invasiv art.
Blomkorgarna har olika form
Dags att återvända till de snälla växterna i fjällen, kvanne Angelica archangelica och strätta Angelica sylvestris. De latinska namnen avslöjar deras nära släktskap. De är som jag nämnt så lika att jag länge trodde att det var en och samma växt. Men kvannens blomkorg är nästan helt rund och blommorna är gröna medan strättans blomkorg är korgformad och den blommar i vitt och rosa. Se bildserierna här ovan. Jag tycker också att kvannen ger ett något mer robost och buskliknande intryck men båda kan bli runt två meter.
Det låter ganska lätt att skilja dem åt och när jag tittar på bilderna kan jag inte förstå att jag var osäker på vad som var vad. Men det beror på vilken vinkel jag fotat i. Det blir mycket enklare om man fotar blomkorgen från sidan så man ser om den är rund eller platt undertill.
Fler fröställningar
Kvanne och strätta är två av de nära fyrahundra växter som lär gå att hitta runt Hamrafjället och Skarvarna. De flesta av dessa växter är betydligt mindre och att fotograferar dem involverar att krypa omkring på huk. De flesta av dem är därför dolda under snön nu men några sticker fortfarande upp och flera av dem känner jag igen även som fröställningar. Nedanstående bilder fotade jag under en promenad till Tänndalssjön på juldagen.
hundkex renfana brudborste mjölkört vad är nu detta? rölleka
Gillar du blommor, spana in försommarsfägring i Fler än 7 sorters fjällblomster eller läs boken. Det kan också vara värt att klicka runt lite bland etiketterna för att se vad jag skrivit tidigare. Med detta önskar jag trevlig avslutning på året.
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
- Klippor med ovanlig gnejs en höjdare på kuststigen på Hönö - fredag 6 september 2024
Last updated on december 28th, 2020 at 04:06 e m
Det här var intressant!
När jag var liten, komma jag ihåg recept på fruktkakor som innehöll kristalliserad angelica. Jag hittade det till och med i hyllorna med bakningsingredienser i snabbköpet. Men jag hade ingen aning om vad det var. Lite gröna bitar av något. Jag antog alltid att det var skalet av en typ citrusfrukter som jag inte kände till. Men nu inser jag att det var bitar av Angelica archangelica.
Åren går och luckorna i min kunskap fylls vid de mest oväntade tiderna!
Hoppas på ett bättre nytt år för oss alla, och att ses snart igen i Göteborg.
Hej John,
Det var intressant. Jag antar att du menar ett engelskt recept? Det betyder ju att kvanne måste ha odlats längre fram än andra världskriget. Jag såg förresten någon som delade en bild av en chokladkaka med fjällkvanne och kom ihåg att en sådan har jag köpt (riktigt dyr men vacker förpackning). Minns bara att chokladen var god.
Ja jag ser fram emot att ses i Göteborg. Just nu är det ju läge att hålla extra avstånd (om man inte är politiker och tänker att regler är för pöbeln).
God fortsättning på det nya året!
Hej Kristina,
Tack för en trevlig och informativ text. Jag har precis upptäckt Kvanne och fascineras av dess utseende och historia.
Hej Björn,
Tack ska du ha! Jag håller med dig om att kvanne är fascinerande. I sommar har jag träffat på strandkvanne, lite mindre än fjällkvannen (i varje fall de exemplar jag sett). Men vacker den också.