Provence och Härjedalsfjällen mer lika än du tror

Den vackra naturen och det speciella ljuset har länge lockat besökare till både Provence och Härjedalen. Under arbetet med årets bok har jag hittat fler likheter mellan dessa populära besöksmål. Jag har också upptäckt att många som gillar Provence också gillar Härjedalsfjällen och vise versa. En och annan läsare av denna blogg och mina böcker om franska rivieran väntar just nu ivrigt på leverans av Strövtåg i Funäsfjällen.

Ivrigast av alla är nog jag. Och jag har fått besked från tryckeriet att böckerna är på väg – hurra! Jag har fördrivit väntetiden med att skriva adresser och post-it-lappar så att jag signerar rätt namn i rätt bok (detta har tagit ganska mycket tid, därav paus i bloggandet). Nu ligger det stora drivor med färdigadresserade bubbelkuvert från PostNord och väntar. Min plan är att signera och skicka böcker så fort det bara går. Skulle det vara någon som läser detta och missat erbjudandet att beställa signerade böcker till jul så kan jag nog fixa ett par till beställningar – om jag får beställning senast lucia. Helst flera böcker eftersom PostNords förpackningar för enstaka böcker är slutsålda. Mer om detta på slutet. Nu över till några likheter mellan Provence och Härjedalen.

Gränsområden långt från maktcentrum

Både Provence och Härjedalen var fram till turismen blev en viktig näring fattiga avkrokar där småbönder levde av det jorden gav. De ligger båda i utkanten av respektive land och har historiskt sett tidvis tillhört andra länder. Härjedalen tillföll Sverige i freden i Brömsebro 1645 och Nice blev franskt genom en kuppartad omröstning 1860. Det betyder inte att områdena omedelbart blev svenska respektive franska. I Nice pratades nissart som är släkt med occitanska eller norditalienska dialekter. Det traditionella Nice-köket har många rätter gemensamt med områdena på andra sidan gränsen. I Härjedalen pratades härjedalska som utvecklats ur tröndska.

Båda områdena har alltid legat långt från maktcentrum, vilket gjort att befolkningen utvecklat en viss egensinnighet med inslag av självständighet i förhållande till överhögheten. Att vara gränsområde innebär också att det finns spår från fysiska befästningar samt dramatiska berättelser från andra världskriget. Jag har med några i Strövtåg i Funäsfjällen respektive manuset till Strövtåg runt Antibes.

Getostar och lokala drycker

Provence och Härjedalsfjällen är båda kuperade områden som bitvis är glest befolkade. Det finns lyxiga restauranger här och där samt många fritidshus men en och annan bonde är också kvar. Getter betar på kullarna och deras mjölk förvandlas av lokala småmejerier till finfina getostar. Getostarna kräver lokala drycker. Och här kommer vi till en rejäl skillnad. I Provence odlar man vinrankor och gör vin. I Härjedalen bryggs öl.

Överhuvudtaget är det stor skillnad i växtbetingelser, vilket också syns i grönsaksutbudet. Det jag verkligen saknat i år när jag inte varit i Frankrike är matmarknaderna med lokalodlade grönsaker. Det trötta utbudet av söndertransporterade grönsaker i matbutikerna i Funäsdalen gör verkligen ingen glad. Å andra sidan är kvaliteten på det kött man kan handla av mycket högre klass. Det gäller att passa på och äta av de lokala specialiteterna oavsett vilka de är.

Unesco världsarv och kunglig glans

En timme från Tänndalen finns ett Unesco världsarv. Tyvärr är det utom räckhåll i år då det ligger i Norge. Urgulliga Röros är byggt på kopparmalm. Även på vår sida om gränsen har det brutits malm men i betydligt blygsammare skala. Bakgrunden till att Röros kunde bli så rikt medan Ljusnedals bruk gick kräftgång stavas den svekokarelska orogenesen (ett ord jag länge längtat efter att stoppa in i någon bok och förklara). I södra Frankrike finns det flera världsarv. Dels en del spår av romarna som triumfbågen i Orange, arenan i Arles och Pont du Gard. Dessutom påvepalatset med omgivning i Avignon.

Tågförbindelser var förutsättningen för att turismen skulle ta fart. Röros fick tidigt tågstation och därifrån var det nära över till sjön Malmagen. Där började en visionär bygga ett hotell på ett näs 1882, därmed räknas Fjällnäs till Sveriges äldsta fjällhotell. En av flyglarna kallas prinsflygeln efter prins Carl som bodde där under ripjakten i några år. När det gäller franska rivieran är det ingen brist på kungliga kopplingar. Om jag håller mig till sådana jag bloggat om tidigare så har vi Gustav V respektive Drottning Victoria i Nice.

Skidbackar och vandringsleder

Ovanstående var några smakprov på likheter jag trillat över. Jag skulle kunna lägga till att pilgrimer hade stor ekonomisk betydelse under medeltiden och att ljuset gjort att konstnärer vallfärdat hit i modern tid (även om Bengt Ellis samt Lena Linderholm inte är riktigt lika känd som Monet och Picasso). Det finns gott om forntida målningar och jag spår att områdenas förhistoria kommer att skrivas om i takt med att stora genetik-projekt slår fast att människor i äldre tider varit mer flyttbenägna än man tidigare trott. Samt att alla är släkt med alla.

Det finns skidbackar och miltals med vandringsleder på båda ställena. De är båda värda många besök. Just den här julen är det kanske bättre att resa genom att läsa böcker än att förflytta sig fysiskt men det finns ju gott om böcker.

Rivieran inom räckhåll-apéro

Texten ovanför är en variant av ett kort anförande som jag höll förra fredagen när jag och Maria Unde Westerberg ordnade en liten digital apéro och bjöd in alla läsare av Rivieran inom räckhåll. Det var ett extremt informellt och mycket trevligt evenemang. Bakgrunden är att jag och Maria under hösten har haft ett stående möte måndag morgon. Vi har då kopplat upp oss för att diskutera möjliga event. Allt från stadsvandringar på franska rivieran till vinprovningar i Stockholm. Men det mesta har vi tvingats lägga på is eller skjuta upp.

Så vi flyttade våra träffar till fredag eftermiddag och bytte ut kaffet till vin. Jag råkade nämna detta på vår Facebook-sida och då var det någon som ville vara med. Vi lyssnar på önskemål och bjöd in till en digital fördrink. Många fler än väntat anslöt vilket gjorde att vi på stående fot fick göra om lite i vårt tänkta program. Det var inte världens mest strukturerade evenemang. Delvis för att vi körde med Zoom i gratisversion vilket betyder att var 40:de minut bröts mötet och alla var tvungna att klicka på länken för att koppla upp sig igen. Det funkade dock bättre än väntat. Framförallt blev det oerhört gemytligt. Perfekt att avrunda arbetsveckan med lite småprat.

Välkommen på digital apéro fredag 11 december 2020

Eftersom vår förra mötet blev så lyckad så kör vi en repris fredag 11 december 2020. Vi hoppas på samma typ av gemytliga gemenskap och avslappnade samvaro. Sedan ska vi försöka att vara ett uns mer strukturerade i hur vi fördelar ordet. Vi håller också på och funderar på något specialerbjudande på Rivieran inom räckhåll tillsammans med mina andra böcker eller upplevelser. Det kommer också bli ett av de sista tillfällena att beställa Strövtåg i Funäsfjällen till introduktionserbjudande. Halva hösten har jag sålt den en bok för 250 kr och två för 400 kr. Det var ett pris jag satte när boken var 160 sidor lång med 50 bilder samt att det var ganska långt i förväg som folk betalade i förhållande till leverans. Nu är boken strax här och den landade på 250 sidor med inte mindre än 290 bilder samt specialritade kartor. Därmed är en bok för 300 kr ett mer korrekt pris i förhållande till jämförbara böcker. Men det nya priset börjar gälla efter lucia, jag kommer köra specialpris under vår fördrink samt ett till event under nästa helg.

Vill du vara med, titta in på Rivieran inom räckhålls Facebooksida och anmäl dig där.

Detta är en skärmdump som Camilla Wahlman tog när jag pratade om likheter mellan Funäsfjällen och franska rivieran på det förra eventet. I handen håller jag en bok-dummy. Den är ungefär fem centimeter lägre än vad boken kommer bli i verkligheten. Nästa fredag kan jag ha den färdiga boken i handen!
chefstomaten