Vad årets statistik säger om restrenderna under 2022

Publicerad av

Här kommer årets minst överraskande mening: efter ett pars års pandemi var det uppdämda suget efter att resa till Rivieran igen stort våren 2022.

Det där behöver vi inte Google för att få reda på, det är bara att ta en titt i bekantskapskretsen (kan förvisso bero på bekantskapskrets). Men det är också en slutsats man kan dra från Tomatsallads besöksstatistik.

I några år har jag avrundat året med en mer eller mindre nördig genomgång av vad Google Analytics har att förtälja om bloggåret. Jag brukar även skriva en sammanfattning av mitt år på kristinasvensson.se.

Maneterna är tillbaka i söktoppen

I mina sammanfattningar brukar jag nämna en urgammal manetartikel som min främsta indikator på hur stort intresset för franska Rivieran är. Den har gått upp med 352% och hamnat på sjätte plats bland mest lästa sidor. Skillnaden är ännu större om jag jämför med sifforna för två år sedan, men maneterna var trots det inte lika eftersökta i somras, som de var före pandemin. Denna skillnad skulle kunna spegla manetförekomsten i havet, men jag ser samma trend på några andra artiklar. Intresset för Frankrike är stort, men inte lika stort som före pandemin. Jag länkar för övrigt inte till maneterna i år för då förstärker jag Googles tro att det är en av bloggens viktigaste artiklar.

Det finns en artikel som ökat ännu mer, 5 vägar som tar dig direkt upp på kalfjället i Funäsfjällen. Den har fått 375% fler läsare i år än förra året. Men det beror inte på ökat söktryck utan på att jag postat den som svar på frågor flera gånger i olika Facebook-grupper. Hela artikeln är skriven för att ha svaret tillgängligt eftersom frågan återkommer.

En annan artikel har gjort ett skutt uppåt av en helt annan anledning. När jag skrev min recension av Lars Wilderängs Cairanne-vin sålde vinet halvdant och få brydde sig om min text. Men sedan dess har Wilderäng blivit en kändis och intresset för vinet har hängt med uppåt.

De tre mest lästa nyskrivna artiklarna

  1. Foton av rivningshotade Tänndalens fjällgård. Många Tänndalingar har minnen från detta hotell vars äldsta byggnader är från från 1800-talet. Att det ska rivas för att ge plats för lyxlägenheter har upprört halva Härjedalen. Jag har vigt ett kapitel i min senaste bok till att föreviga dess historia för eftervärlden ifall rivningen skulle genomföras. För närvarande har luften gått ur projektet i och med det ändrade konjunkturläget.
  2. Nytt favoritcafé: Jannesgården i Malung. Här har vi gamla byggnader som istället för att rivas har fått kärlek, omsorg och nytt liv. Detta fantastiska ställe har många fans, så när de som driver det delade min länk, var det många som gick in och läste.
  3. Ventimiglia Alta väckt ur sin törnrosasömn. Ett inlägg från researchen till årets andra bok, nytrycket av Mitt Nice. Här är det tongångar också positiva vad gäller nybyggnationer. Min gissning är att tajmingen när jag publicerade den på vårkanten bidrog till antalet läsare.

Totalt hittade tolv av årets artiklar upp på topp hundra, vilket är ovanligt mycket. Tolv kan sättas i relation till att detta är årets trettiosjätte inlägg, vilket är något färre än förra året då jag skapade ihop fyrtio. Min analys är att orsaken till att relativt många nyskrivna artiklar hamnat bland de mest lästa beror på att jag i år skrivit fler inlägg om Frankrike, vilket är vad prenumeranterna helst av allt vill läsa. Därmed ökar antalet prenumeranter som klickar sig in och läser nya inlägg. Samtidigt går söktrafiken generellt ner, vilket gör att prenumeranternas andel av totalen ökar.

Intresset för hemester och utflykter hemomkring har svalnat

Det är inte bara de franska maneterna som blivit poppis i år. Intresset för tågresor till Frankrike, fransk historia, vandringar och stränder har också ökat. Om allt som har med franska Rivieran har ökat så har mina utflyktstips i Sverige gjort den omvända resan. Utflyktstipsen runt Göteborg (som jag i och för sig inte fyllt på särskilt frekvent) har bara fått hälften så många läsare som året innan.

Även landskapen Halland och Östergötland har dalat. Förra årets genomusla vinter har också satt avtryck. Ingen brydde sig om skidspann och intresset för vad jag hade att säga om skidspår i Funäsfjällen var minimalt. Det är tråkigt tycker jag om trenden att utforska hemomkring helt försvinner för den var bra för klimat och ekonomi. Dessutom kan man utforska närmiljön året runt. Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Mina favoriter från i år

I dessa årslistor brukar jag också skriva en rad om mina personliga favoriter. Artiklar jag tycker borde få en till chans att bli lästa. I år är det dessa.

Vackra vinterbilder förtjänar alltid fler tittare. På Instagram hamnar de alltid i topp men här är de inte lika populära. De finns i Tolv foton från jakten på det magiska midvinterljuset, Sju årstider i Härjedalsfjällen samt Vintermagi vid Viksjövålen.

Nya historiska insikter är ett annat favorittema som jag tycker är viktigt att sprida. Det har förvisso mest hamnat i manusen i år men från grannländerna har jag Harald Blåtands Jelling men även Vilse i Norges största kromgruvfält i Feragen.

Den artikel som tagit mest tid att skapa är tveklöst min stadsvandring Mölndal 100 år. Dels har det krävts en del funderande att tänka ut lämplig rutt och så skulle jag gräva fram foton ur arkivet. Läs gärna och varför inte prova den?

Vad händer nästa år?

Det vet jag inte ännu. Jag har fått önskemål om att skriva lite om hur man upplever Rivieran med en begränsad budget. Jag har en del idéer till detta ämne men tar gärna emot tips på billiga övernattningar för det har jag ingen koll på.

På min att göra-lista står också att göra en storstädning av alla franska inlägg för att göra det lättare att hitta för både mänskliga ögon och botar. Det vill säga ungefär som jag i år har jag gjort för Funäsfjällen. Det arbetet är något jag hoppas ska göra utslag i nästa års sammanfattning, det vill säga större spridning av mina texter och foton från Härjedalen (och därmed lite fler som får kännedom om att jag skrivit böcker i ämnet). Men när det gäller kategorin franska Rivieran på bloggen kan jag antagligen skriva åtminstone en halv bok på samma tid som det skulle ta att bringa ordning på bloggens största ämne.

Gott slut!

Det var det hela. Generellt har det varit ett udda år för bloggen. Google har genomfört en hel del förändringar och vissa månader har algoritmerna klassat min sajt som super-duper högkvalitativt innehåll och vissa månader spolat ut den med badvattnet. Detta gör att det är viktigt med de trogna prenumeranterna och kanske får jag ta och kasta upp en pop-up-ruta för att erbjudandet ska nå fler. (Dock avskyr jag pop-up-rutor).

Nu återstår bara att önska alla ett gott slut. Tack för i år och hoppas att du och bloggen hänger med nästa år!

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)