Briançonnet en liten bergsby byggd av romerska ruiner

Jag kan sätta en slant på att få som läser detta känner till Briançonnet. Ej att förväxla med det snarlika namnet Briançon som är en känd stad i Hautes-Alpes med världsarv från Vauban. Briançonnet är en pytteby 1010 meter över havet i Alpes-Maritime med utsikt över Mercantour. Det går att hamna där till fots på GR-leden GR510.

GR510 är en kortare vandringsled (för att vara en GR-led alltså). Den är ”bara” 23,5 mil i bergen mellan Breil sur Roya och St-Cézaire-sur-Siagne. Den har namnet Sentier des 8 Vallées vilket jag tolkar som att det är många höjdmeter på denna tur.

Mellan Gorges de l’Esteron de Saint-Auban och Entrevaux

Med bil passerar man Briançonnet om man kör mellan Gorges de l’Esteron de Saint-Auban och Entrevaux samt väljer den mindre vägen med alla hårnålskurvor. Mina goda vänner Björn och Anette Mörtberg väljer gärna sådana vägar.

Målet med utflykten var Col de la Cayolle, ett maffigt bergspass 2326 meter över havet. På vägen dit och hem åkte vi flera fina vägar. Gorges de l’Esteron de Saint-Auban var en ny bekantskap. Det är en relativt liten kanjon som överraskade med ett kapell mitt i en bergvägg! Jag visste inte om detta och hann absolut inte med med kameran, men kanske nästan gång?

Det är svårt att hinna dokumentera alla vackra vyer från bilen så när vi närmade oss något som såg ut som en söt by föreslog jag att vi skulle stanna och sträcka lite på benen. Min tanke var ett fem-minuters-stopp för att ge mig chansen att ta ett par foton utan rörelseoskärpa.

Stolt bybo visar upp Briançonnet

Solen sken, löven skiftade i höstfärger och jag fastnade för en romansk kyrka i andra änden av huvudgatan. När jag hörde att det kom en bil flyttade jag mig åt sidan för att släppa fram den, men mannen i bilen viftade åt mig att ta min bild.

Briançonnet kyrka har ett högt klocktorn för att klockklangen skulle höras vida omkring. Kyrktornet är nyare än själva kyrkan Tror det är en präst på 20 kyrkor idag.

Det var bra att han lät mig ta min bild för han skulle inte så långt och parkerade sedan mitt i bilden. När vi strosande förbi honom frågade han om vi ville se kyrkan inifrån.

Vi tackade glatt ja så han hämtade den rejäla nyckeln och sedan fick vi en guidning. Han började med att ta oss runt kyrkan och peka ut vilka delar som var återanvända romerska stenar. Vi gick sedan till kyrkogården där ett kors vilar på en återanvänd romersk kolonn eller milsten eller vad det nu är.

Briançonnet var en romersk ort med namnet Brigomagus på vägen mellan Castellane och Entrevaux. Den romerska vägen var i bruk på 100-400-talen men delar av dagens småvägar har antagligen samma sträckning.

Byn har tillhört klostret på St Honorat

Efter romartiden låg byn under klostret på St Honorat en period. Kyrkan är från 1100-talet och vårt intryck var att den var relativt nyrenoverad (vår guide berättade exakt när de tre renoveringarna skett men min franska är inte riktigt så vass). I entrén stod en madonna och ett manligt helgon redo för en eller annan procession. Det finns tydligen ett kapell i närheten.

Ett av altarskåpen är målat av Ludovico Bréa. Det är den enda namnkunniga konstnären som verkat i området under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet och det är rätt stort att ha ett av hans verk. Han var född i Nice och det finns flera av hans verk i klostret i Cimiez. När jag gör research till detta inlägg läser jag att Göteborgs konstmuseum har ett av hans verk också.

Altartavla av Brea.

Byn är känd för återanvändningen

Efter att vi kom hem har jag faktiskt hittat byn i flera guider. Den är bara nämnd helt kort men varje gång är det just det romerska arvet som är framlyft. Så det var ju himla skoj att vi fick en guide som visade oss det. Han visade oss också sin trädgård (med mycket fina rader av tomater och purjolök), ett litet minimuseum med jordbruksföremål (bland annat vargsaxar) och hur byns tidigare tvätteri numera hamnat i grannes trädgård.

Han berättade om vintern då det var så mycket snö att svärfar (?) fick klättra ut genom fönstret och ta mulan ner till nästa by fram och tillbaka. Så roligt att lyssna på även om jag bara förstod en del.

Romerska inskriptioner är fortfarande synliga på en del av grunden till kyrkan.

Det finns så mycket kvar att upptäcka

Toppenkul att få berätta om Rivierans historia med bilder ur boken Upplev historiska Rivieran på en apéro anordnad av Rivieraklubben och Svenska kyrkan i södra Frankrike och Monaco.

Det var en fantastisk dag och jag kom hem med massor av fina foton. Jag väljer att blogga om just denna by för att det var så roligt med mannen som ville visa upp sin by. Han hade jobbat i Nice men flyttat tillbaka hit när han gick i pension.

Det visar också hur många historiska lämningar som finns att se. Jag sprang över något som kanske är en romersk bro i förra veckan. Jag har ju redan publicerat mitt stora epos om var man kan se spåren av olika historiska epoker men man kan ju alltid samla på sig fler exempel? Kan kanske bli fler tillfällen att hålla föredrag? Det vore kul!

chefstomaten