Resa med bil, buss, tåg eller flyg till Härjedalen?

Funäsfjällen, Vemdalen och Lofsdalen i västra Härjedalen lockar många besökare sommar och vinter. Jag har bidragit med några extra genom mina blogginlägg och bilder i sociala medier. Därför kanske det är på sin plats att jag delar med mig av samlad info om hur man tar sig hit. Finns inte det redan på respektive destinations turistinformation? Jojomänsan, men där är texten neutralt skriven: alla vägar är lika bra och allting är enkelt och smidigt. Här får du istället de personligt färgade tipsen (som du sedan kan bestämma dig för att du inte håller med om).

Jag ska direkt säga att allmänna kommunikationer inte är Härjedalens paradgren. Härjedalen är Sveriges enda landskap utan någon stad och har rekord i att sprida ut de bofasta – två saker som sätter spår i möjliga färdsätt. Det är en bit att resa men det är värt besväret för att komma hit. Stanna lite längre och jobba på distans så spelar restiden hit mindre roll.

Bil förstahandsvalet, buss andrahandsvalet

Eget fordon i form av bil är det färdmedel jag rekommenderar. Förutom att det förenklar resan hit så är det praktiskt på plats. Vintertid kan man klara sig utan om man bor centralt i en av byarna, i anslutning till skidbacke, eller har tillgång till skoter om man bor lite mer avsides. Skidbussar finns, men de går inte särskilt ofta. Sommartid kan cykel räcka långt om man bor bra, särskilt om man äter en del måltider ute så man inte behöver släpa på tunga matkassar.

Vill du resa utan eget fordon, eller ska upp och hälsa på personer som har en bil, så är bussen mitt andrahandsval. Detta har överraskat en och annan kompis (med begränsad lokalkännedom). Det beror på att bussen är det enda alternativet som tar mig hela vägen till Funäsfjällen, Vemdalen eller Lofsdalen. Med tåg och flyg behöver jag byta och antingen åka buss, taxi eller hyrbil ganska länge. Möjligen skulle jag räkna in helikopter också bland transferalternativen. Det finns i varje fall en helikopterplatta i Funäsdalen. Låt oss ta en titt på de olika alternativen så får vi se om du håller med om att det är vägbunden resa som gäller.

Tåg och flyg finns i Röros eller Östersund

Samtliga flygplatser och tågstationer ligger en bit från Funäsfjällen, Lofsdalen respektive Vemdalen. Om jag utgår från Funäsdalen som ligger längst västerut så är Röros närmast, men det har nackdelen att ligga i Norge. Inom Sverige finns Sveg och Östersund.

Till Funäsdalen är det:

  • 8 mil (75 minuter) från Röros flygplats
  • 14 mil (2 h) från Sveg
  • 21 mil (3 h) från Östersunds flygplats.

Vemdalen ligger ungefär en timme närmare Östersunds flygplats än vad Funäsdalen gör medan Lofsdalen som ligger längre söderut är långt från både Röros och Östersund. Oavsett vilken väg du väljer så behöver transfer bokas i god tid.

Östersund har bäst och flest förbindelser

Ska du till Fjällnäs, Tänndalen eller Funäsdalen och startar i Göteborg, eller annan ort med bra förbindelser med Oslo, kan du göra som de första fjällturisterna och åka via Röros. De åkte hästskjuts därifrån. Det behöver inte du göra utan du kan förboka busstransfer eller taxi från flygplats eller tågstation.

För övriga destinationer är Östersund mest intressant. Det är den ort som har flest ankomster och avgångar att välja på med både tåg och flyg, något som ökar möjligheterna att hitta billiga biljetter. Vill du åka nattåg och ha egen sovkupé behöver du boka i mycket god tid är min erfarenhet. Flyg däremot var det i varje fall före covid-19 gott om vilket gjorde att man kunde vänta med att boka tills precis innan man ska åka. Däremot går det inte att komma med storstadsfasonen att kliva ut från Östersunds flygplats och tro att man ska kunna sätta sig i en taxi om man inte förbokat. Då får man vackert sätta sig på flygbussen, vilket inte är så illa då tidtabellen är synkad med flygen.

Från Östersund kan man köra hyrbil eller åka buss till fjällen. Bussen går tre gånger om dagen mellan Östersund och Funäsdalen och tar 3,5 h. Till Vemdalen tar det 2 h och bussen går två gånger om dagen.

Tågromantikern väljer Inlandsbanan till Sveg

Sveg är egentligen mest bara intressant för att Inlandsbanan stannar där en gång per dag. Tåget kommer från Mora vilket inte är nästgårds från varken Göteborg eller Stockholm. Sommartid är inlandsbanan ett riktigt utflyktståg som gör täta stopp.

Det finns en liten flygplats också. Flygplatsen som ägs av kommunen hade förra året 5000 passagerare, en fjärdedel jämfört med Röros och blott 1% av Östersunds trafik.

Hede har haft både tåg och flygplats

För att göra en historisk utvikning så kan jag nämna att Hede (7 mil eller 1 h från Funäsdalen) haft både tågstation och flygplats. Dock inte samtidigt eftersom flygplatsen Hedlanda är byggd på den gamla banvallen. Mellan 1924 och 1966 gick det tåg från Sveg till Hede. Just nu när tågresor har ett sådant uppsving känns det som ett otroligt resursslöseri att den rälsen plockats bort. Men fördelen är att det var lätt att anlägga en flygplats.

Hedlanda ligger praktiskt taget inom synhåll för backarna i Vemdalen så det är rätt idiotiskt tycker jag att när fem kommuner slogs ihop till Härjedalens kommun så satsade kommunen på Sveg flygplats som Härjedalens flygplats. Det hade varit bättre satsa på Hedlanda tycker jag, det ligger mer mitt i Härjedalen. Hedlanda ägs nu av en förening och har ingen kommersiell trafik.

Hedlanda flygplats idag, notera skidbackarna i bakgrunden.

Bussen Härjedalingen från Stockholm

Vill man till västra Härjedalen utan bil är det i princip bussen Härjedalingen som gäller. Den börjar rulla igen den 14 juni, dagen efter att covid-19-reserestriktionerna inom Sverige hävs. Bussen går till och från Stockholm med täta turer under högsäsong och lite mindre täta under lågsäsong. Under sportloven har det ibland funnits buss från andra orter med andra bolag har jag sett men har aldrig provat.

Härjedalingarna är bekväma med wifi och elkontakter. På de västra delarna av resan har man ofta gott om plats och kan passa på och jobba en del vilket gör att resan känns kortare. Mellan Stockholm och Gävle är det ofta lite mer silltunna över resan. Då är det guld värt att ha hörlurar för att stänga ute andra människors musik.

Tidtabellen varieras utifrån efterfrågan och den publiceras inte särskilt långt i förväg så syns inga bussar när du ska åka hav förtröstan och återvänd närmare avfärd.

Ta med fika om det är en direktbuss!

En viktig detalj att kolla innan du kliver ombord är om det är en direktbuss eller en avgång med matpaus. Det kan bli en mycket lång resa om man missar detta moment. I dagsläget är de flesta direktbussar. Då tar det knappt 8 timmar mellan Stockholm och Funäsdalen (sa jag att det kan bli långt om man inte har fika med sig?). Med matpaus blir resan en timme längre. Var mat-pauserna förläggs har varierat genom åren men sist jag åkte var det i Ljusdal. De har stora och fina kebabrullar på grillen som ligger närmast tågstationen.  

En finess med att sätta sig på andra våningen på en dubbeldäckare är att man får en helt annan kameravinkel jämfört med när man står på marken. Bussen är helt klart ett bra alternativ, särskilt när det är lågsäsong och man kan ockupera två säten och utnyttja restiden effektivt. (Men man måste ta med sig fika, åtta timmar med två dammiga gamla dumlekola som legat i botten av handväskan sedan någon mässa är inte skoj).

Bil från Stockholm

Då återgår vi till mitt förstahandsval, vilket är bil. Det är en hyfsat lång resa vilket gör att det finns mycket spännande att se längs vägen. Från Stockholm finns det ett par alternativa vägrutter. Det snabbaste är att ta E4 förbi Uppsala och Gävle. Antingen lämnar man E4:an vid Tönnebro för att köra den otroligt vackra sträckan längs Ljusnan genom Hälsingland. Förutom att den är fantastiskt vacker och man passerar världsarv så tycker jag att den ofta är bättre plogad än motorvägen.

Gillar man motorväg så stannar man dock på E4:an till Hudiksvall och kör via Delsbo (där man fikar på Nya Konditoriet). Från Ljusdal är det samma väg, förbi Färila och Sveg. Notera att en bit mellan Hede och Funäsdalen har inga mobiltelefoner täckning och bilradion får inte in någon radiostation mer än möjligen P1.

Eller kör via Falun och Mora

Ett alternativ är att börja på E18 och köra via Sala, Falun, Mora, Särna och Tännäs. Den vägen är några mil kortare, 54 istället för 57 mil men tar en kvart längre enligt Google. Jag säger att Google är tidsoptimister och inte vet vilket skick som vägen från Särna brukar vara vintertid. Om du tar denna väg se till att ha fikat och tankat i Mora för du ger dig verkligen ut i ingenstans.

Några landmärken längs min favoritväg

  • Det halvbyggda Dragon Gate vid Älvkarleby.
  • Gävle bro, klassiskt stopp.
  • De världsarvsklassade Hälsingegårdarna.
  • Ostkaka hos Anders-Pers i Järvsö (de har inte alltid den på menyn men fint är det och nu har de fått ett kafferosteri som granne).
  • I Färila kan du handla fläsk, korv och andra produkter på slakteriet Björks och fika hos Kakfen (de är riktigt duktiga på semlor).
  • Kalhyggena efter den stora skogsbranden före Kårböle (det var både mäktigare och hemskare innan de fällde de brända träden men nu kan man å andra sidan stanna och se vad som spirar).
  • Svängen vid klockstapeln vid Älvros. 
  • Obligatoriskt med fika på Café Cineast i Sveg, caféet som både är ett filmmuseum och ett klassiskt konditori. Ibland har de tårtbuffé.
  • Behöver man fika i Hede letar man upp Lilla Caféet bredvid Ica.

Bil från Göteborg

Från Göteborg till Funäsdalen finns flera alternativ om du kör med bensin eller dieselbil. Har du elbil är det bäst att köra genom Norge. Där finns en laddningsstation i varannan buske. Då kan du även se den tio meter höga statyn Storelgen som står på det som kallas för den gröna genvägen mellan Oslo och Trondheim. Syftet med statyn är att väcka slumrande bilister.

Genom Sverige kan man välja västra eller östra sidan om Vänern. Den västra går via Trollhättan, Åmål, Sunne, Malung, Sälen, Särna och sedan vägen som jag höjde till skyarna (not) i Stockholmsavsnittet. Men man passerar Sveriges högst belägna by Högvålen och det är en speciell resa. Läs mer på sidan Smultronställen mellan Göteborg och Funäsfjällen.

Åker man öster om Vänern blir resan något längre men det finns många ställen som är värda att stanna till på och besöka. Dela upp resan på flera dagar så hinner du utforska mycket och det blir mer semesterkänsla. Kör Alingsås, Skara, Mariestad, Filipstad, Vansbro. Därefter kan du välja om du vill åka mot Särna och ta den fin-fina vägen, eller svänga mot Mora och sedan ta väg 45 mot Sveg.

Det är verkligen speciellt att köra vägen via Högvålen. Det är både en favoritväg och en hatväg, beroende på väglag.

Landmärken längs vägen väster om Vänern

  • Fabriken i Lilla Edet där det tillverkas 1 miljard toapappersrullar om året.
  • Saluhallen Grön Ko i Säffle. Fin byggnad och bra varor.
  • Jannegården i Malung.
  • Sixten Jernbergsmuseet i Lima (bra matställe om de har öppet och intressant museum).
  • Vasaloppsstarten i Berga by.
  • Högvålen, Sveriges högst belägna by.

Fyrhjulsdriven bil med hög frigång

Jag tänkte runda av med lite biltips. Vintertid är en fyrhjulsdriven bil med bra dubbdäck att rekommendera. Vinterväglag kan det vara en bra bit in på vårkanten på sina ställen. Vi brukar skoja om att det går fint med sommardäck förutom de sista 500 metrarna. På vintern kan det vara fiffigt att anpassa hastigheten efter väder och väglag. De siffror som står på hastighetsskyltarna är inte rekommenderad minimihastighet när sikten är fem meter. Bakom nästa sväng kan det stå en chaufför och montera på snökedjor på sin lastbil, eller en flock renar.

Sommartid när man vill ut på upptäcktsfärd är hög frigång bra då en del av grusvägarna inte är i toppskick. . Notera att mobiltelefoner har inte täckning överallt. Därför är det inte fel att tänka som en scout och ha både matsäck och varma kläder i bilen ifall man blir stående. Samt förstås en kylväska där man kan placera diverse inköp.

Håll koll på nya inlägg, uppdateringar och ev böcker

Den här texten började jag skriva på för ett och ett halvt år sedan. Jag hittade igen den bland utkasten i ett av mina städryck (snart är jag nere i 840 utkast). Med tanke på hur mycket jag bloggat om Härjedalen på sistone kändes det som hög tid att skriva klart och publicera detta inlägg till nytta för alla som jag lockat att resa hit.

Ett tag under arbetet var jag extra motiverad eftersom jag bollade med idén att kanske sätta ihop mina texter och bilder till en snygg bok. Detta skulle i så fall vara sista kapitlet av tio-femton stycken. Sedan började jag räkna på budgeten för en sådan bok och då kändes inte projektet så attraktivt längre. Men kanske ändrar jag mig och gör en serie med korta e-böcker istället. Typ tio e-böcker istället för en illustrerad tryckt bok med tio kapitel.

Dela med dig av dina favoriter

Har du förslag på ställen eller färdsätt som borde vara med i framtida blogginlägg (och/eller eventuell bok)? Skriv gärna en kommentar eller ett mejl. Jag har mycket mer material än jag publicerat hittills och vilken dag som helst så fyller jag på. Titta in på dessa länkar ibland och se hur det går.

Bästa sättet att hålla koll på nya texter (inom alla möjliga ämnen) är genom att prenumerera. Har du haft nytta av något och vill lämna dricks som uppmuntran så är det möjligt (men helt frivilligt!) via bankgiro nr 875-5373 eller Patreon. Märk gärna eventuella donationer med resguide Härjedalen (har med statistik att göra).

Uppdatering: det blev en bok – en helt annan bok

När jag skrev guiden ovan så funderade jag på att göra en bok med tips för resan men det blev istället (eller i varje fall till att börja med) en bok där jag utforskar områdets historia och natur istället. Den heter Strövtåg i Funäsfjällen och säljs lokalt eller beställs där böcker säljs. Den fick senare en kompis, Ett år i Härjedalsfjällen, men det är en annan historia.

Trevlig resa!

chefstomaten