Äntligen Ängelsberg

1993 blev Engelsbergs bruk uppsatt på Unescos lista med världsarv och sedan dess har jag velat åka hit. Gamla bruksmiljöer är alltid värda att titta på tillsammans med en kamera. Och världsarv måste man ju besöka. Det är ett misstag att tänka att världsarv är skyddade och alltid kommer att finnas kvar. Engelsbergs bruk var nära att stryka med i den stora branden 2014. Tydligen hyrde ägarna in extra helikoptrar som vattenbombade precis här för att rädda bruksmiljön. Brandområdet är bara några minuter bort med bil.

När jag nu äntligen kommit till Ängelsberg och bor en helg med bruket inom gångavstånd så har jag såklart varit där både morgon och kväll. Tyvärr var det gråmulet och halvmörkt ena gången och gråmulet och mygginvaderat vid det andra. Dessutom är en stor del av anläggningen privat. Jag antar att ifall jag hade knatat dit typ nu och varit med på en guidad tur så skulle jag både veta mer om bruket och få se byggnaderna från närmare håll.

Det kan tänkas att jag skriver ett till längre blogginlägg om Englsbergs bruk och andra vackra miljöer i området vid ett senare tillfälle. Den här korta texten är skriven i ett runt rum i ett häftigt hus som heter Ulvaklev medan resten av gänget är ute och går.

Den översta bilden är tagen fredag kväll. Ljuset i bladen kommer från gatlyktan. De tre andra är från dagens morgonpromenad. Jag är särskilt förtjust i de runda slaggtornen.

Vill du veta mer om de svenska världsarven så finns det en bok där alla presenteras. Vill du se soligare foton från ett annat bruk, ta en titt på Axmar bruk

chefstomaten

Last updated on september 5th, 2021 at 02:22 e m