Gräsänder som övningsobjekt

Igår avslutade jag äntligen en surdeg som hängt över mig som ett mörkt dåligt samvete i månader. Jag har plockat fram det med jämna mellanrum och duttat lite, men nu tog jag mig samman, var radikal och tjofs så var det klart. Denna insats motiverad en storartad belöning och vad var väl lämpligare än en fotoutflykt?

Kamerorna packades, kroppen pälsades på och bilnycklarna plockades fram. Sedan gick jag ut till pansarkryssaren. Men var höll pansarkryssaren hus? Jodå, den var nog parkerad där den skulle men syntes knappt under all snö och is. Efter 45 minuters kamp mot klockan var jag svettig men bilen var fortfarande inte anständigt frilagd. Solen stod då ganska lågt så jag övergav panarkryssaren och tog istället en promenad till närmaste vattendrag.

Gräsänder är kanske inte det mest exklusiva fotoobjektet men vadå, jag fick fotat lite grann och kontinuerlig övning kan aldrig vara fel. Dessutom fick jag plocka fram fågelboken och kika vad det var för skum mås som var randig på huvudet. Vanlig skrattmås i vinterdräkt var svaret. Slutligen blev jag introducerad till Ville – en gräsand som hamnade mitt i ett slagsmål mellan två sångsvanar förra vintern och sedan dess haltar.

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)