Ju mer man fotar ju mer tur får man

Lackarebäck Två ynka träningspass, sedan var jag förkyld – suck! Hade jag frågat (lyssnat på) kroppen hade jag antagligen tillbringat måndagen i soffan inlindad i en pläd, men det gällde att utnyttja en solglimt. Jag har fått för mig att det inte duger att vänta på att den perfekta bilden ska infinna sig, utan man måste träna. Ju mer träning, ju större är sannolikheten att den perfekta bilden ska dyka upp, eller? Åtminstone sa Ingmar Stenmark att han fick mer tur ju mer han tränade.

Vatten och höstfärger kan aldrig gå fel, därför styrde jag cykeln mot Delsjön. Delsjön verkade ha flyttat sig ett par mil bort och upp på en hög fjälltopp sedan sist, vilket väl var kroppens sätt att påminna om att soffan är rätt ställe att vårda förkylningar på.

padda På vägen stannade jag till och fotade en padda som behändigt parkerat sig mitt på cykelvägen. Vi kan väl skylla på allmän utmattning, eller nåt, eftersom jag redan glömt förra veckans läxa att vara noga med var jag fokuserar med teleobjektivet. Fokuserar man mitt i paddan är det också där det blir skarpt. Hade jag istället fokuserat på huvudet, hade bilderna blivit mycket bättre.

Jag möter Näcken och får en beundrare

– Ha inte så bråttom
Jag stirrade på den äldre mannen och undrade vad han menade, jag gick ju och drog (släpade) min cykel i ett tempo som var allt annat än uppskruvat. Han upprepade att jag inte skulle ha bråttom och pekade på bänken bredvid sig. Min första impuls var att fortsätta, men jag läser just nu Stefan Einhorns Medmänniskor och tänkte att här var en chans att öva på att vara medmänniska. Mannen inledde på svenskt maner med att avhandla vädret och Delsjöområdets företräden. Solen sken och jag började känna mig väldigt nöjd som stannat, kanske var detta veckans konversation för den gamle? Hans följande kommentarer fick mig dock raskt att ändra uppfattning.

Delsjö badplats Först noterade han uppskattande att mina ben var väldigt bruna och i nästa andetag att jag var en stadig bit, en rejäl tjej som inte gick av för hackor. What??? Vad är det som får gubbar att tro att de kan kommentera yngre kvinnors kroppar hur som helst? Jag funderade på många svar, men kom i sista stund ihåg att jag ju skulle vara medmänniska. En vänlig tolkning är att hans syfte var att leda in samtalet på mat. Matlagning var inte hans starkaste sida vilket gjort att han tacklat av. Jag förordade hemtjänst innan jag artigt tackade för mig.

Är det någon som vill agera medmänniska så sitter han ovanför badplatsen varje dag. Däremot kan jag inte lova att killen som slängde sig i sjön näck är där varje dag. Denna uppvisning föranledde mig att prova hur långt ett 200mm-objektiv egentligen räcker. Det räcker bra kan jag rapportera :-).

Jag cyklar till Gårda – big mistake

Det kändes rätt att byta Delsjön mot Mölndalsån i jakt på lämplig vattenyta att roa mig med. Jag hade också väldigt roligt, tills jag skulle ta mig därifrån. Jag skulle träffa en klubbkompis på Franks coffee vid saluhallen och valde vägen förbi Ullevi. Fel dag. Fel tid. Fel väg. Ett par tusen fotbollsentusiaster och ett par hundra poliser skulle alla åt andra hållet jämfört med mig.

chefstomaten
Latest posts by chefstomaten (see all)