Läckö slott värt mer än ett kort besök

I helgen när jag och Johan var ute och snurrade i jakt på vattenfall till vår fotoserie med rinnande vatten så såg vi plötsligt vägskyltar till Läckö slott. Jag har länge länge länge velat åka dit så jag bad Johan svänga dit, det var ju bara en halvtimme bort. Sagt och gjort så åkte vi dit och la på 30 kr för en dags parkering.

Landskapet på vägen dit var magiskt vackert för den som gillar kulturlandskap med träddungar bland sädesfält. En och annan vindsnurra såg vi också men jag har inget emot dem då de betyder elektricitet vilket jag använder flitigt till datorn.

Var har hänt med den vita färgen?

Jag har en romantisk idé om Läckö som en vit pärla vid Vänerns strand. I verkligheten är slottet allt annat än vitt. Jag skrev om detta på Instagram, att slottet behöver ett lager kalkputs eller vit färg. En person svarade att det beror på en misslyckad renovering på 1970-talet då moderna material användes. Jag har googlat lite men inte hittat mer om detta. Jag läste att slottskyrkan var stängd för några år sedan för renovering inomhus.

Nyfikna får betar runt Läckö slott

Slottet hade inte öppnat för dagen ännu när vi kom förbi. De öppnar först kl 10 och restaurangen i Naturumet bredvid öppnar kl 12. Vi fick därför nöja oss med att vandra ett par varv runt slottet. Vi träffade då på en flock med väldigt nyfikna får som betade på kullen som slottet står på. Jag tror att de ville bli kliade på huvudet.

Nästa gång med övernattning?

Jag nämnde Naturumet som ligger precis bredvid. Det är en läcker byggnad (borde tagit med en bild av det också). I den finns restaurangen Hvita Hjorten som enligt samstämmiga uppgifter ska vara klart värd en omväg. Det finns även rum för övernattning vilket låter vansinnigt attraktivt. Jag och Johan lämnade Göteborg kl 04 på söndagsmorgonen för att fånga morgonljuset – något vi sedan inte riktigt lyckades med då det ösregnade vid vårt första stopp. Tänk att istället vara på plats och kunna fota i både kvällsljus och morgonljus. Jag har bläddrat lite och det verkar vara väldans populärt och fullbokat långt fram igenom men jag skriver absolut upp det på min lista med ställen jag ska besöka.

Förutom själva slottet finns det en muromgärdad känd slottsträdgård signerad Simon Irvine. Och om inte det är nog så finns det vandringsleder av olika längd ute på det näs som slottet är byggt på. Det finns även en pilgrimsled om man gillar sådant.

Jag återkommer med rapport från nästa besök.

chefstomaten