Varför hänger det barocksköldar på väggarna i Värmdö medeltidskyrka?

Värmdö kyrka är den största medeltidskyrkan i Stockholms skärgård. Det är förvisso den enda medeltidskyrkan i Stockholms skärgård, men den är uppenbart byggd för en stor församling. Det råkar också var den kyrka jag är döpt i och det var därför jag traskade in i den häromveckan när jag passerade förbi. Jag hade tur, den var öppen för hantverkare var där och jobbade. Det första som slog mig, efter storleken, var den udda kombinationen bänkar i 1960-talsmodell och barocksköldar med långa pinnar längs de vita väggarna. Det var en helt annan stil än i de härjedalska respektive västsvenska kyrkor jag skrivit om i mina senaste böcker. Därmed var min nyfikenhet väckt. Vad var det för något?

En dags läsning senare kan jag berätta att det är begravningsvapen från stormaktstiden. De är gjorda för att begravningsprocessioner för olika prominenta adelsmän. Det var i Värmdö kyrka jag första gången la märke till dem. Men ett par veckor senare var jag inne i en annan uppländsk medeltidskyrka och även där fanns en samling med begravningsvapen.

Värmdö kyrka

Begravningsvapen – huvudbaner och anvapen

Begravningsvapnen finns i två utföranden, en större och en mindre version. De största kallas för huvudbaner och har ersatt riddarens sköld i begravningsprocessionen. I centrum finns huvudpersonens vapensköld med ett par bilder, eller en kort text, som sammanfattar vederbörandes liv. Runt omkring finns olika utsmyckningar som visar personens status. Huvudbaneren är rejäla pjäser och de har i begravningsprocessionen troligen monterats på en travers mellan två hästar.

Huvudbaneret har sedan kompletterats med flera mindre vapnen som visar personens anfäder på både mödernet och fädernet. Dessa väger ungefär 25 kg, är försedda med stång och har burits. Det finns nästan tretusen huvudbaner bevarade från svenska stormansätter enligt Inga von Corswant som har skrivit avhandlingen Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden. (Uddevalla. 1999). De flesta huvudbaner, runt 2000, finns i Sverige men cirka 500 finns i Finland. Resten är utspridda i de baltiska staterna, som ju ingick i stormaktstidens Sverige.

Huvudbaneret överst har i mitten ätten Flemings vapensköld som består av fem bjälkar i guld och rött. Runt vapenskölden finns fyra målningar. Tre av dem lär föreställa danska läderkanoner, slottet Tre kronor och ett skepp. Enligt en uppgift är skeppet Scepter som var Claes Flemings flaggskepp . Det var där han avled 1644 efter att en vilsekommen dansk kanonkula slagit av honom lårbenet. Han dog inte direkt utan hann bikta sig.

Konsthantverk från barocken

Begravningsvapnen har som sagt skapats till begravningar av stormän. Därefter har man ställt dem i släktens kyrka. Genom åren har en del bränts upp, andra slängts upp på vindar eller plockats fram igen. Ibland har färgen bättrats på eller trasiga delar lagats. Ur bevarandeperspektiv är det inte så dumt att en del har stått undanstoppade för centralvärme är inte den bästa miljön för att bevara målningar på trä.

Sköldarna var från början målade med oljefärger och jordartspigment. Ibland är hantverkaren blandat i glimmer eller glas för att sköldarna ska glittra i ljuset. Silver förekommer också men det har svartnat med ålder, vilket bidrar till ett mörkt intryck. De största skadorna har sköldarna fått vid förflyttningar. Särskilt utstickande vimplar, flaggor och blad har legat illa till. En del hjälmar har tappat någon grevlig krona ibland. Hornen som finns på den första bilden nedan är inte original.

Värmdö kyrka – släkterna Bagge och Fleming

2007 fanns det i Värmdö kyrka totalt sexton huvudbaner och sexton anvapen men några var kvar på vinden. Det rikliga antalet beror på att kyrkan har koppling till flera adelssläkter. Det finns ett gravkor för släkten Bagge och ett för släkten Fleming.

I den äldsta kistan i det Flemingska gravkoret ligger Anna Snakenborg. Hon var brorsdotter till Helena Snakenborg som en gång var Englands främsta hovdam. Jag har ett speciellt öga till henne för en god vän har i tio år jobbat med en bok om henne. Anna Snakenborg var gift med den Claes Fleming som var amiral och något av en sjöhjälte. Han och sonen Jöran ligger också begravda i valvet under golvet. De vapen som står uppställda i koret ska vara från Jöran Flemings begravning.

Siggesta gård på Värmdö

Efter den spontana titten på Värmdö kyrka åkte jag vidare. En skylt som lockade med kaffe gjorde att jag stannade till vid Siggesta gård. Det är en jättestor besöksanläggning med allt man kan tänka sig av en konferensanläggning. På minigolfbanan hittade jag modeller av Värmdös sevärdheter, inklusive Värmdö kyrka. Både Siggesta och Norrnäs har numera samma ägare, finansmannen Olof Stenhammar. När begravningsvapnen och gravkoren byggdes tillhörde de olika adelssläkter, Norrnäs Fleming och Siggesta Bagge.

Danderyds kyrka – släkten Banér

I inledningen skrev jag att jag stött på begravningsvapen fler gånger. Nästa plats var Danderyds kyrka. Där hänger begravningsvapen från fyra begravningar som alla har anknytning till familjen Banér. Det är fyra män som begravts 1628, 1674, 1695 och 1706. Deras vapensköldar och deras anfäder ger en provkarta på de flesta stormaktsätter från denna period. Totalt finns fyra huvudbaner, fyra stramträd och sexton anvapen.

Danderyds kyrka är starten på Roslagsleden och utanför står en runsten som hör till Estridsläkten, de som sysselsatte en halv runristarverkstad med beställningar. Bland annat lät Jarlabanke resa ett gäng stenar med samma text, att han ägde hela Täby. Två av stenarna finns i Täby kyrkby vid Jarlabankes bro. Detta är den tredje och den står utanför Danderyds kyrka vilket faktiskt är en bra bit bort. Hur hamnade den där? På 1600-talet användes den som tröskelsten vid den södra porten, senare slogs den i delar och lades i stenmuren. Idag är den ihoplappad och står uppställd vid kyrkan. Den har alltså varit med om en hel del och flyttats flera gånger. Mest nyfiken är jag på hur den hamnade i kyrkan, alltså vad som var drivkraften för att flytta den bastanta stenen hela vägen.

Upplands runinskrifter 127 står sedan 1915 utanför Danderyds kyrka. Den har nästan samma text som flera andra runstenar som överlevt men står på andra platser. U261, U164, U165 och U212.

Kyrkoval – rösta för att du kan

Orsaken till att jag besökte Danderyds kyrka var att jag förtidsröstade i kyrkovalet för att vara säker på att inte glömma av det. Kyrkovalet är det aningen bortglömda valet sedan kyrkan skiljdes från staten. Jag tycker att det är viktigt att utnyttja sin rösträtt. Om få röstar blir det för enkelt för särintressen att få igenom sin agenda.

Jag har inte gjort någon djupdykning i de olika programmen men de flesta hade som huvudfråga ett eller annat som jag bryr mig mindre om. Däremot såg jag ingen som lyfte fram öppettider för själva kyrkorna. De är i många fall kulturhistoriskt intressanta byggnader, men det är inte alldeles lätt att komma in och titta på dem.

Bilderna från Värmdö kyrka är fotade med teleobjektiv, de från Danderyd med mobilen. Inte helt optimal utrustning men detta ämne var inte något jag hade planerat.

chefstomaten

Last updated on september 25th, 2021 at 09:28 f m