Bokskogar jag vandrar i, när jag är i Mölndal

Det är något speciellt med bokskogar ändå. Ingenstans hittar man en sådan skir grönska på våren, eller lika gyllene färger under senhösten när de unga bokarna behåller sina bruna blad, som i en bokskog. Kontrasterna mellan de släta stammarna, det täta lövverket och den rostfärgade mattan av löv är svår att göra rättvisa på bild. Men jag försöker om och om igen.

Det finns två bokskogar i mitt närområde som fastnar på bild lite nu och då. Med närområde menar jag i detta fall Mölndal, vilket är där jag har min lägenhet men inte befinner mig särskilt ofta. Vi behöver inte gå in igen på vad och vilka som skrämmer bort mig varje gång jag försöker sova i min egen säng. Men när jag är hemma så tar jag gärna en promenad eller två i grönområdena omkring. Ibland (rätt ofta) får kameran följa med. Låt oss se vad som fastnat på bild.

Inleder med en selfie med mina nya glasögon.

Svejserdalen eller Lackarebäcksravinen

Inklämd mellan diverse industriområden och vägar finns en bedårande liten bäckravin inramad av bokskogar. Jag har bloggat om den flera gånger tidigare och då kallat den för Lackarebäcksravinen. Nu har jag lärt mig att den heter Svejserdalen. Det är en försvenskning av Schweizerdalen, för att dalgången förr betraktades som lika vacker som alplandet. Detta var en gång i tiden en populär utflykt för Göteborgare. Det fanns herrgård, park och badanläggning här. Samt en källa som användes för brännvin.

Nederkanten av ravinen, jag har praktiskt taget bara tagit ett steg från bilvägen.

Det är bara en spillra kvar av den forna skogen. Av herrgården återstår ena flygeln som står tom och förfaller. Hällbron saknar en sten. Men ur rätt vinkel är det fortfarande riktigt vackert. Dessutom kan den korta stigen i ravinen fungera som starten på en längre vandring. Man kommer upp till ett par bergsknallar som delvis är täckta av bokskog och delvis med ekar. Fortsätter man vidare kan man ansluta till Bohusleden och få sig en riktigt gedigen promenad i blandskog.

Bokarna är på väg att skifta kostym till höstfärger. Här har lövverket fått sällskap av en solstjärna. Det är en blinkning till Mikael som gillar att fotografera sådana, något som uppenbart smittat av sig.

Bokskogar runt Råda säteri

Nästa bokskog finns runt Råda säteri. Det ligger förvisso i grannkommunen Härryda men vad sjutton, delar av Rådasjön ligger i Mölndal. Jag var förbi Råda häromveckan och oj vad det pågår aktiviteter där. Kaffestugan har byggts om för att de ska få ett större kök. Det har tillkommit ett självplock av blommor och en affär i ett av husen bredvid.

Jag var egentligen bara ute på en promenad längs sjön men gjorde en cappucino-paus för det är så roligt att det händer saker i området. Det bor massor av folk i Västsverige och omgivningarna behöver fler trevliga kaffeställen i utflyktsmiljö. (Jag är inte riktigt lika övertygad om behovet av ”landmärken” i form av höghus eller fler köpcentrum).

Hundra nedslag i Mölndal i tryck

Svejserdalen och Råda säteri är båda med i nästa bok Hundra nedslag i Mölndal. Råda säteri är med i en text om herrgårdar medan historien om Svejserdalen fått ett eget nedslag. Den är placerad i ett sjok med nedslag som går att bygga ihop till ett par intressanta vandringar, eller bara avnjutas hemma i soffan. Boken är som vanligt skriven för att fylla dubbla roller: soffläsning och utflyktsinspiration.

Boken gick till tryck i veckan. Det allra sista som skedde var att vässa baksidestexten ett varv. Så här blev den.

»Följ med på Hundra nedslag i Mölndal för att fira att det är hundra år sedan staden bildades. Färden går både till välkända landmärken som Gunnebo slott och udda platser, däribland bästa blåsippediket. Du får följa med till de högsta, lägsta, äldsta och vildaste platserna i Mölndal, Kållered och Lindome. Bokens stämningsfulla bilder och underfundiga berättelser kommer att fördjupa din bild av områdets historia och dessutom ge dig uppslag till egna utflykter.

Mikael Svensson är Mölndalsbo och professionell naturfotograf med vatten som specialitet. Hans foton finns bland annat i böcker om Mölndalsån, Dalälven och Delsjön. Vetenskapskommunikatören Kristina Svensson har efter åtskilliga böcker om svenska och sydfranska smultronställen nu tagit sig an guldkornen på sin hemmaplan. Hon berättar om kuriosa du inte ens visste att du var nyfiken på.«

Vi har också fått ett fint citat av Lars Gahrn. Han har varit vänlig nog att läsa manus och komma med värdefulla synpunkter. Han tyckte att boken var trevlig, omväxlande och begåvat skriven, vilket förstås värmer!

Signerade exemplar går att förbeställa

Precis som förra året kommer jag sälja signerade exemplar av boken inför jul. Dessutom i någon form av attraktiva paketerbjudanden. Dels grupprabatt om man köper flera exemplar av den nya boken och dels ett paket med den nya Mölndals-boken, min Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm samt en vacker bok om Mölndalsån med fotografen Mikael Svenssons bilder. Vi håller på och klurar på pris och andra praktiska detaljer. Det vill säga väga, mäta och leta efter billigaste fraktalternativet.

Efter julkampanjen kommer boken att finnas i nätbokhandeln och hos lokala återförsäljare. Mölndals stadsmuseum har beställt boken och det har även biblioteket. (Aktuell lista på återförsäljare kommer finnas under rubriken Hundra nedslag i Mölndal).

I väntan på boken tipsar jag om Högst, läskigast och mest pittoreskt under researchresa i Mölndal.

Fotona i detta inlägg är från promenader där någon kamera varit med, inte från fotoutflykter där jag aktivt letat efter fina bilder. Skillnaden ligger i att promenad med kamera gör man när man vill ha en paus från datorn, fotoutflykt när vädret bjuder på spektakulära förutsättningar. Det är sällan dessa sammanfaller på dygnet, men det händer.

Vill du göra mig sällskap i skogen?

Förutom att vandra bland höga träd och skicka en bok till tryck har jag den senaste tiden pysslat med fyra olika manus. Jag jobbar två dagar med varje i ett rullande schema. Detta är kanske inte det mest effektiva sättet att bli klar med något av dem, men jag kan helt enkelt inte bestämma mig för vilken bok som har störst potential. Därför jobbar jag lite med allihop. Förutsatt att inget oförutsett inträffar blir jag så småningom klar med någon av dem. Det var förvisso nära att alla hamnade i malpåse häromdagen när ett potentiellt uppdrag fladdrade förbi. Jag räckte upp handen men det landade hos någon annan.

Schemat på sista tiden har gjort att jag inte varit särdeles social. Men om någon vill hänga med på en promenad i nästa vecka så är det bara att hojta till. Helgen är dedikerad till utflykter med mina unga researchassistenter.

Det gäller att lämna datorn och skynda sig ut på eftermiddagarna för nu börjar den stora lampan släckas tidigt. Det här fotot från Gunnebo är taget en kväll när jag kom iväg för sent.
chefstomaten