Blå himmel över Mont Chauve

Om en vacker vandring med blå förtecken runt Mont Chauve, blå himmel, blåregn, blåblommande rosmarin, två oidentifierade blå blommor och blått Medelhav i fjärran. Fantastiskt avslut på velpottornas utfärd, men hur kunde vi missa fästningen?

När vi var på Dechathlon häromsistens fick jag inte tag i några nya vandringsbyxor och tröstshoppade mig därför två kartor, en översiktlig bilkarta och ett till kartblad i den blå kartserien som är särskilt bra för vandring, 3742 OT Nice Menton. När jag kikade i vandrings-kartan upptäckte jag ett stort vitt område med en massa höjdkurvor strax ovanför Nice. Området saknade bebyggelse och vägar men korsades av GR5 (leden som startar i Nice och slutar i Amsterdam). Jag har lärt mig att grått eller vitt område med höjdkurvor på kartan betyder vackra grå stenar, övergivna odlingsterasser och blommande timjan. Att den dessutom korsades av en GR-led var en garant för att det dessutom skulle vara vackert.

Velpottorna ute på tur

Skateboardåkande killar Sista promenaden närmade sig, vart skulle vi gå? Det fanns så många ogådda vandringar att man kan bli stressad för mindre. Hela karthögen plockades fram. Till slut blev planeringen övermäktig och vi beslutade oss för att åka tillbaka till de röda Esterelbergen och gå färdigt den promenad som blev avbruten på grund av regn (då startade vi från Théoule, nu skulle vi köra bil längre västerut). På vägen upp till motorvägen började jag dock studera bilkartan, och kom fram till att det nog skulle vara snabbare att ta sig till Mont Chauve på grund av vägar och trafiksituation. Skulle vi åka dit istället? Kom till motorvägspåfarten, vänster eller höger? Eh, tog för långt åt höger och hamnade på Castorama istället. (Eller om det ni var Conforma). En sväng runt deras parkering, bakväg tillbaka och nytt försök. Höger. €1.40. Är detta rätt beslut? Jag har ju inte ens med mig den nya kartan, bara 3544 ET Fréjus St Raphaël.

Vi bestämde oss för att vända och körde av motorvägen. Men vad sjutton, vi kan ju inte hålla på och åka fram och tillbaka på motorvägen, det är ju larvigt. Sa vi och åkte upp på motorvägen igen.

Utgångspunkt Aspremont

chauve-10 Vi parkerade bilen i Aspremont, en liten by 500 möh, som rekommenderas som en lämplig utgångspunkt för Tour du Mont Chauve (promenad nr 16)  i den franska broschyren Les Guide Randoxygène. Regnmolnen hängde i vanlig god ordning över alla berg men hunden behövde motion så vi tog våra regnhattar, vandringsstavar och regnjackor. När vi gått ett par hundra meter så letade de första solstrålarna sig igenom det kompakta molntecket. Lite sol, det var ju trevligt tänkte jag och plockade fram kameran. En sak har jag lärt mig den här våren och det är att passa på och fota medan solen skiner för snart regnar det igen. Vi fortsatte uppåt. Och mera uppåt. Solen bröt nu fram på riktigt och jag drog ner regnhatten djupare i pannan. Solglasögonen var det ju i vart fall ingen idé att plocka fram för snart skulle regnet komma.

Men något udda meteorologiskt fenoment gjorde att vi hade solsken hela turen runt berget. Varje gång vi vände oss om hade regnmolnet kommit närmare och lagt stigen vi just lämnat i sin skugga. Men där vi var sken solen. I början följde vi GR5 söderut. Precis där vi lämnade den och övergick till en gulmarkerad led hade vi en fantastisk utsikt över hela Nice och Medelhavet.

Vi missade fästningen

Strax därefter ledde en serpetinväg upp till en gammal fästning, Mont Chauve d’Aspremont, men vi hoppade över den. Något jag kanske inte gjort om jag hade lagt lite mer krut på att faktiskt förstå beskrivningen på franska eller nyligen hade bläddrat i min engelska Rother Walking Guide (promenad 10) och sett bilden av vallgraven… Mitt eget fel men en bra anledning att återvända? På vägen ner igen hade några vandaler sabbat en del av vägskyltarna och de gula markeringarna var ganska sporadiska, men det var inga större problem att hitta ner igen. Vi fick tom gå en kort bit på min gamla kompis GR51. Totalt sett, med alla blommor och solen som sken, var detta en av våra allra trevligaste randonneer. Väl nere var vi grymt kaffesugna och tog en tur genom Aspremont i jakt på kaffe men tji.

Klicka på view with piclens för de blåaste bilderna från vandringen.