Där ingen skulle tro att någon kunde bo

Platser där ingen skulle tro att någon kan bo refererar faktiskt inte till min lägenhet bredvid Skanskas jättebygge – även om man skulle kunnat tro det. Det är istället en bok om ett norskt teveprogram. Men jag ska börja från början för det här är något jag tänkt skriva om i ett halvår och verkligen vill göra rättvisa.

vackra Norge

Författarmöte på Bokmässan i Göteborg

Historien börjar på Bokmässan i höstas. Att delta i Bokmässan är en wow-upplevelse men det är också otroligt intensivt och jag var rätt sliten redan före mässan eftersom jag jobbat stenhårt med föreningens mässdeltagande ovanpå att få klart Förverkliga din bokdröm som släpptes på Bokmässan. Jag ville dock gärna se lite av mässan också så en morgon innan den stora invasionen börjat gick jag runt och spanade i en ände jag aldrig varit i. Jag tycker det mest spännande med Bokmässan är att botanisera i de udda delarna i utkanterna – Bonniers utgivning ramlar jag över ändå liksom.

Mitt humör var på topp efter ett besök i en tidningsmonter som delade ut gratis kaffe och morgontidning. Jag strosade iväg med mina fynd med sikte på en fåtölj men fastnade i en monter med vackra fotoböcker. Sådana kan jag bara inte gå förbi utan vidare. Montern var i princip tom så jag började prata med en författare. Oddgeir Bruaset visade mig sin bok Där ingen skulle tro att någon kunde bo och såg faktiskt aningen bestört ut när jag avslöjade att jag inte hade en aning om att det fanns ett teveprogram som heter så. Jag försökte förklara att det enda jag sett på teve det senaste året var OS för jag hade varit för upptagen med att själv skriva en bok. Jag tog en bild av honom med boken och lovade hålla utkik efter programmet för det verkade absolut vara min stil.

Oddgeir Bruaset

När jag gått ungefär tjugo meter kom en person från förlaget springande efter mig. Han hade hört att jag bloggar och frågade om jag ville ha en bok. Det ville jag gärna – stor snygg coffee table bok. Jag kände mig dock lite som en fejk, bokbloggar får ofta recensionsexemplar men det här är ju mer en kaffe, foto- rese- och alltialloblogg. Men jag nämnde inte den detaljen för jag ville gärna ha boken. Så här i efterhand kan jag tycka att boken passar rätt bra här.

Välkänt teveprogram

Den gamle När jag stolt återvände till vår monter frågade jag alla om de kände till programmet? Japp. Jag har hittills bara hittat en enda person (en ivrig tv4-tittare) som inte hört talas om det, annars känner visst alla, även de som aldrig ser på teve, till det. Förstår faktiskt inte hur jag kunde ha missat det.

Där ingen skulle tro att någon kunde bo sänds just nu på svt (och det går att se på svtplay i mobilen). Så nu har jag sett ett par avsnitt fast inte just de som hör ihop med boken.

Boken är en uppföljning och fördjupning av det som sker i teveprogrammet. Det kan vara mer info om huvudpersonen eller någon biperson på en plats. Exempelvis berätta mer om hur det kom sig att de hamnade just där. Om jag generaliserar, vilket kanske är en dålig idé då alla historier är unika, så utkristalliseras ändå två huvudkategorier. Den ena är den äldre mannen som fortsatte driva fädernegården på gammalt vis för att det bara blev så eller det förväntades. Han slår med lie, låter skägget växa och är den siste i en lång rad med jordbrukare.

Den andra gruppen är personer som i sina bästa år lämnar ett hektiskt liv i storstaden, ofta utomlands, och istället bosätter sig på någon gudsförgäten holme i Norge. De har ofta gjort ett aktivt val även om slumpen kan spela in vid valet av obebodd holme. Med stor uppfinningsrikedom driver de yogacenter, cirkus, kursgård, galleri, småbruk, bed & breakfast, café eller alltihop på samma gång. Jag kan känna ett visst släktskap med dessa entusiaster som ger sig på dessa närmast omöjliga företag. Jag hoppas teveprogrammet och boken kan ge dem lite draghjälp och önskar dem lycka till.

Inbjudande

Utbudet av otillgängliga holmar verkar oändligt i Norge vilket gör boken till en riktig geografilektion. Sverige må vara glest befolkat på sina håll men antalet personer som bor i väglöst land är ändå relativt sätt få. Men i Norge klättrar gamla bondgårdar på fjällsidorna i var och varannan fjord. Det är båt, linbanor och trappor som gäller för att ta sig till många av dessa platser och de ligger inte bara längst i norr.

citat

De otillgängliga lägena sätter ibland teveteamet på prov. Boken innehåller en del bakom kulisserna-kuriosa, exempelvis hur de vid ett tillfälle “kom på” att de absolut behövde flygbilder av en plats och därför ringde efter en helikopter. Som av en händelse slapp de då släpa ner kamerautrustningen samma väg som de med nöd och näppe baxat upp den.

Två böcker

Boken jag fick var del två, det finns en del ett också. De vackra bilderna i boken är tagna av Tor Sivertstøl medan bilderna av boken är mina. Jag kan erbjuda rätt många bilder från en norsk fjord för den som önskar. De ligger dock av skäl som hade någon form av logik då, men som känns väldigt ologiska idag inte här utan följ länken till min surfresa till Norge.

Solnedgång över norsk fjord

Nu är det verkligen slutspurt i utmaningen att blogga ett inlägg om dagen i etthundra dagar. Detta var nummer 95/100 i #blogg100.