Jakten på ett skidspår runt Gunnebo

Igår ägnade jag morgonen åt att svära över mitt webbhotell binero som återigen hade driftproblem, läsa spårstatusrapporter och fundera över var man kunde tänkas hitta kombinationen nygjorda skidspår + tillräckligt stor väg för att den skulle vara plogad. Förra årets favorit Hills verkade inte haft några spår ens dagen innan så det kändes inte lönt att åka dit.

En annan favorit, ängarna runt Gunnebo, hittade jag inga rapporter om, så jag åkte dit. Tänkte att det borde vara tillräckligt välbesökt för att vara plogat och spårat. Men tji, om det funnits några stakvänliga spår uppkörda på ängarna i år så hade de helt snöat igen. Åkte istället över (under) till Herkulesgården och spanade på deras spår. Själva spåren verkade sladdriga för att uttrycka det milt (plogspår gjorda av andra skidåkare). Några killar kom vinglande nerför i god fart men mindre god kontroll. Utbytte information med en av dem: vilket håll låg Herkulesgården mot aktuell spårstatus. Spårstatusen var deprimerande (ok, det är ju bra att det överhuvudtaget finns snö och vill man ha skidspår är man kanske tvungen att söka sig till betalspåren).

Jag funderade på att ändå åka en sväng i kramsnön och skidade bakvägen uppför det svaga motlutet de vinglande skidåkarna kommit farande nerför. När jag kom upp och tittade ner på branten på andra sidan vände jag. Jag har stor respekt för Herkulesgården kuperade skidspår sedan förra årets nära-träd-kontakt. Träden var nu nedtyngda av snö, en snö som lite nu och då trillade ner i klumpar. Mer än en gång vände jag mig om för att se vem som kastade snöbollar på mig. Kastade istället in handduken och återvände till Brostugan där jag ställt bilen. Det visade sig vara på denna sträcka jag hittade dagens bästa skidspår:

chefstomaten

Last updated on januari 23rd, 2011 at 01:19 e m