Min bästis La Clim

Efter en period på skiljda håll har jag återförenats med min bästis La Clim. La Clim står för La climatisation eller luftkonditionering och jag rekommenderar alla som funderar på att hyra eller köpa lägenhet på franska Rivieran sommartid att kolla att det finns. När jag kom ner hit i början av juli hade vi ett mycket intensivt förhållande och umgicks 22-23 timmar per dygn. De två timmarna vi var ifrån varandra var kvällstid när jag eventuellt vågade mig utomhus en stund.

Sedan dess har jag försökt att distansiera mig från La Clim. Jag har både tänkt på Kockens elräkning och allmän miljöhänsyn när jag dragit ner på vårt umgänge. Jag har också tänkt att det var en klok strategi att acklimatisera mig till klimatet så att jag kunde gå ut även dagtid. Jag tyckte jag hade lyckats rätt bra. Jag drog t o m på mig ett par långbyxor häromdagen. De åkte iofs av rätt fort igen, 26 grader var visst inte riktigt långbyxeväder ändå.

Nu inser jag att det nog inte var jag som hade acklimatiserat mig utan bara vädret som varit svalare. Nu är det sådär tokvarmt igen. Jag försökte ta tag i projekt solbränna idag och packade ner mitt andra bokmanus i en korg med sikte på stranden. Effektiv och bra plan tyckte jag. Men när jag kom ut höll jag på och storkna och innan jag kommit ner till vattnet (en promenad som räknas i hundratals meter) var jag nära värmeslag.

Väl i vattnet övervägde jag att stanna där tills solen gått ner igen. Efter en stund tog dock hungern överhanden och jag hasade mig hem till min kära kompis La Clim. Lovar att inte överge dig igen!

På bilden har ni gårdagens middag. Jag ville fira boken och slog till med biff, gratinerad champinjon med blåmögelost, sallad, baguette l’ancienne från Hasselbach och så rödvin. Det var hur gott som helst och det bästa var att det fanns kvar för en middag till. Fanns alltså. Numera är champinjonerna uppätna, de försvann till lunch.

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)