Promenad bland vildsvinsspår

Nytt år och nya möjligheter.
Julen är över, granen utkastad och nu är vardagen här.
Funkar något av ovanstående som start på ett blogginlägg?

Det låter då inte alltför inspirerat. Men så är jag inte på så där särdeles lysande humör idag. Det finns en massa beslut jag inte kan skjuta upp längre. Men bara för att jag vet att förändring måste ske så är det inte säkert att jag vet vilka beslut som är rätt. Det gäller att inte rusa iväg åt fel håll…

Jag tänker ofta som bäst när jag promenerar. Dessutom känner jag mig nyttig och kan låtsas att jag jobbar på något icke existerande nyårslöfte om hälsosammare livsstil. Så idag har jag varit tillbaka till Valmasque och promenerat en tur.

De enda vilda djur som siktades denna gång var fåglar men däremot såg jag gott om spår efter vildsvinens framfart. Det var uppbökat lite varstans och här och där såg jag stigar som bara kan passa för mindre djur. Dessutom med klövavtryck. Spåren var dock rätt gamla, min fyrfota kompis brydde sig inte ett dugg om dem och han har annars näsa för alla djur.

Nu är jag hemma igen och känner mig peppad att skriva om kapitlet om jul och nyår i Strövtåg runt Antibes. Testläsarna tyckte det var lite blekt och jag förstår varför. Det är en text jag duttat med och lagt till en mening nu och då istället för att skriva om den från grunden när jag flyttat på den i boken. Jag har en idé hur den borde se ut istället. Men jag har också en årsberättelse att skriva och så var det det där med tänka igenom förändringarna och ta tag i dem. Jag börjar med att äta middag.