Uselt test av Canon Eos 60D

Jag tog en tur till stadsbiblioteket idag för att läsa en recension i tidningen Kamera & Bild av den nya systemkameran från Canon, 60D (den med den utvikbara skärmen). Och jag blev så besviken. Artikeln gav mig verkligen ingen som helst hjälp på vägen. Nu har både Fritz och Kasper & Lakrits matte dömt ut kameran och förordar en Canon 7D istället, men 60:an kör med SD-kort vilket jag tycker är en enorm fördel framför 7:ans CF-kort.

I testet fick jag reda på att 60D är tänkt för ambitiösa hobby- och familjefotografer medan 7D är för semiproffs. Vadå? Vad är jag? Jag vill ta bättre bilder än jag gör idag, blir jag ambitiös eller proffs då? Jag vill fota djur (hundar) i rörelse i olika ljusförhållanden och med minimalt med inställningar och ändå få skarpa bilder. Helst utan att bära runt ett ton utrustning eller spränga banken. Jag ögnade igenom stycke upp och stycke ner med tekniska detaljer som jag kan läsa mig till i kamera-specen, när skulle de komma till väsentligheterna: vad är den bra till? Ska jag köpa den?

Ok, jag är kanske orättvis, det stod en massa om rattarnas och knapparnas placering och att den var bra att filma med. Jag fick också reda på att den håller ordning på horisonten åt mig om jag vill (välbehövligt :-)). Men jag har blivit bortskämd med intressanta recensioner, recensioner där användaren står i fokus, på Lilla Gumman så jag blev inte imponerad.

När sedan artikelförfattaren (la tyvärr inte namnet på minnet) skrev att medföljande kit-objektiv var ett lämplig allround-objektiv, ja då tappade jag de sista resterna av respekt. Ett kit-objektiv ger rena skitbilder med mitt gamla 400D, skaffar man inget bättre objektiv än så, kan man lika gärna hålla sig till instegsmodellerna på kamerahus och spara en rejäl slant (de enklaste modellerna, ca en fjärdedel i pris jämfört med 60D).