Dag 9: Bergen berättigar till gourmetmat
(67 km)

banner3_b Vi började med att köra röd väg till Torrenne efter en superb buffetfrukost med müsli och allt. De lite dyrare frukostarna (6–7 euro) är nästan alltid prisvärda för en cyklist, innehåller mer av substans och ofta juice.

Den röda vägen var rätt trafikerad, mer än vi kalkylerat en lördagsmorgon mellan 8 och 9, men var det enklaste valet. Vi tog en Orangina respektive Perrier när vi kommit fram, sen tog vi snart av på en liten vit väg längs en kanal. Det kändes som om vi bara sköt bergen framför oss…

falt_22-6_02 Alldeles riktigt. Sedan började backarna. Efter en stund märkte jag hur asfalten kokade. Vi åt en välbehövlig lunch i en av få byar vi stött på som var riktigt bergiga – det blev bröd, makrill inlagd i senapssås (speciellt, men gott), haricot verts på burk, bananer, pekanchoklad och pain du chocolat. En riktig gourmetmåltid! Sen fortsatte bergen: så snart det var uppförsbacke (8–10 km/h) var det stekhett i solen, i nerförsbackarna bromsade jag så händerna domnade, men då fick man åtminstone lite fartvind. Högsta hastighet idag var 50 km/h, alldeles för fort. Det var på slutet av röda vägen före Torrenne.

Sedan blev jag omcyklad strax före slutmålet för dagen, Les Riceys i Champagne, av en äldre herre med racer. Han sade glatt bon jour när han for förbi i uppförsbacken (inte så mycket fortare, och utan packning, men ändå) och jag försökte låta bli att låta andfådd när jag svarade lika glatt.

Hotellet motsvarade mer än väl förväntningarna med pool, svalt rum, modernt inrett, schysst bad-/duschreglage (utom duschhållaren, som Rolf fick skruva fast).

les_riceys Njuter nu vid poolen – vi sov till och med en stund där. Rolf tar istället en cykeltur i stan. Lite för varmt i solen, lite för svalt i skuggan. Tror jag hoppar i igen…

Vi bestämde oss för att försöka få stanna en natt till. Det gick bra, men vi måste byta till grannrummet. Det innebär att vi i alla fall måste packa ihop, men skönt ändå att veta var vi ska tillbringa nästa natt.

Middagen var riktigt bra: 20 euro gav en 4-rätters. Jag tog en grönsakspajliknande sak utan pajskal (Rolf paté), sen rumsteak (Rolf ankbröst), jag varm chèvre (Rolf oanat stor ostvagn), och till sist tog vi båda brylépudding – enorm, supergod, vaniljdränkt.

En liten kvällspromenad visade oss var ungdomarna i byn hade fest. Det var antagligen det enda man kunde göra som ung här. I övrigt var det dött, men en fin promenad fick vi. Några fransmän boende på Le Magny beundrade våra cyklar och vi fick vederbörlig uppskattning när vi beskrev vår rutt. Inlåsning i en bod (garage) över natten.

Detta är nionde delen i Tour de Paris 2002, en cykelresa skriven av gästbloggaren Eva Heljesten. En introduktion till resan finns här och alla delar här.