Djävligt less på SKANSKAs bygge nu!

I förhållande till världssvälten, eurokrisen och snöbristen så är det inget reellt problem att bo mitt i en byggarbetsplats. Jag vet det. Men jag är grinig i alla fall. Har vaknat på fel sida idag. Gissa vad som väckte mig… Jag är skitless på att väckas av oljud, jag är less leran och allt besvär som bygget medför.

Helgen var hektisk och pansarkryssaren fick göra tjänst och skjutsa mig än hit än dit. Varje gång jag nådde rondellen hemmavid så var känslan: å vad bra, jag tog mig hem utan att somna eller köra i diket. Nästa tanke var: men fan också, det djävla bygget är i vägen så jag måste köra runt. När man är sådär riktigt förbaskat trött och bara längtar hem till soffan, ja då kan varje extra meter kännas helt oöverstiglig. Framför allt som det inte finns något vettigt skäl till att hålla grindarna stängda under helgerna. Det är lika mycket byggmaskiner på båda sidorna om staketet.

Så här såg det exempelvis ut vid ingången till mitt hus i fredags. Jag trodde den smala gången betydde att det var slut med grävskopor decimeter från att göra oväntat besök. Men jag hade fel, något lastbilsaktigt var nyss här.

Skanska har för övrigt satt upp en ny kommuniké till oss boende. Återigen ingen avsändare. Men denna gång åtminstone tidsangivelse. Mellan 06.45 och 17.00 så pålar de, fram till mitten av januari. De tackar också för visat tålamod. Vilket tålamod? Bara för att ingen bränt ner deras byggbaracker ännu betyder inte att vi har tålamod. Vad krävs för att visa att tålamodet är slut?

Detta var min utsikt från skrivbordet före SKANSKA…

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)