Kafe Klavér, kolmila och återbesök längs väg 223

En av sommarens hobbies är att åka till ställen som är med i någon av mina nya böcker och ta en bild av stället med boken. I söndags ägnade jag mig åt det under en improviserad turné från Mariefred söderut längs solrosvägen, väg 223.

Solrosskyltarna visar vägen till trevligheter längs väg 223.

Samtidigt levererade jag kartonger med böcker till flera driftiga och trevliga personer som erbjudit sig att sälja Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm. Jag ska strax berätta vilka, men det här blir ett kronologiskt blogginlägg. Första anhalt var en ny pärla som jag rekommenderar varmt.

Kafé Klavér med utsikt över Gripsholms slott

Kafé Klavér ligger idylliskt på en höjd på Hedlandet, mitt emot Mariefred och Gripsholms slott. Det är väl skyltat dit vilket är tur för det ligger verkligen mitt ute i ingenstans. Det är många som hittar dit, jag var där några minuter innan de öppnade och kunde därför välja och vraka bland parkeringsplatserna. När jag sedan åkte gjorde jag någon lycklig. På temat väg dit ska jag nämna att den är smal och grusväg. Läsare som har låga bilar parkerar lämpligen där nere och promenerar serpentinvägen upp.

Det ser inte så stort ut utifrån men det finns många sittplatser utomhus. Vi valde ett litet lusthus på en klippa. Finare utsikt än så, går nog inte att få tag i. Kakutbudet är rejält och en kul detalj är att man själv skär sin egen bit. Vet man med sig att man mest är nyfiken, kan man skära en liten bit och minska ner matsvinnet. Klokt.

Kafé Klaver är ett av flera tips jag fått från Jessica som kommer från Mariefred. Om det någon gång blir en del 2 med smultronställen längs E20 så kommer Kafé Klaver definitivt vara med. Att jag var där denna dag beror på att jag stämt träff med Anneli som formgivit boken.

Träff med Anneli Pettersson som formgivit boken

När man gör en presentbok är formgivningen otroligt viktig, det är den som lyfter eller sänker innehållet. Jag har haft nöjet att jobba ihop med ett proffs. Det är Anneli Pettersson som valt bild till framsidan, kläckt idén med vägskyltarna och har lagt in alla roliga ikoner i registret. Hon har också varit mycket involverad i bildvalen. Ibland har jag orsakat henne merjobb, som när jag ville att min favoritbild med ett vattenfall skulle vara större, men fortfarande liggande, vilket gjorde att hon fick skapa ett collage åt bilden. Ibland har hon gett mig tuffa uppdrag, som “det behövs en bild från Röttle med rätt orange nyans för att matcha taket på Västanå slott”. Det var roligt att jobba ihop, även när det var som mest intensivt med jobb alla veckans dagar. Varav några var lite skräckfyllda när det dök upp felmeddelanden. Då var vi övertygad om att vi fått ett spöke i dokumentet. Vi döpte honom till Gustav.

Författare och formgivare stående på en klippa vid Kafé Klaver. I bakgrunden anas Gripsholms slott.

Maria Bystedt och kolmila hos Skottvångs gruva

Min nästa anhalt var restaurangen vid Skottvångs gruva. Där skulle jag träffa Maria Bystedt som är en av de drivande i nätverket väg 223. Hon har varit en klippa som bland annat ställt upp och korrekturläst ett avsnitt av boken och nu kommer hon att sälja boken. Det blev ett kort möte då jag lyckades pricka in lunchrusningen.

Maria Bystedt från Skottvångs Grufva och livescen.

Solen sken och det var mycket folk i området. En av attraktionerna är att det just nu är en kolmila på gång på fältet bredvid restaurangområdet. Efter en titt på den åkte jag till Skeppsta hytta och tittade på när de blåste glas. Fascinerande men hett i sommarvärmen.

Östra Sörmlands gruvförenings mila Katarina.

Björnlunda har utökats med Björnlunda Resto

Björnlunda är en ort där det rör på sig och mycket händer. I Wattrangsborg är det i år inte glass utan loppis. Bredvid ligger det som tidigare var Björnlunda golfbar och numera huserar Björnlunda Resto. Jag rekommenderar varmt att ni går in, även om det inte ser så lockande ut utifrån. Skenet bedrar.

Det fiffiga när man gör en bok är att man kan själv bestämma vilka orter och ställen som räknas som landmärken och ska märkas ut i kartan.

Alla anglofiler prickar in söndagar, för då går det att få en äkta engelsk frukost. Det var den bästa version jag ätit på länge (jag har bott i Wales i två omgångar så jag har en del att jämföra med). Förutom mat finns det pop-up-bibliotek och dessutom säljs Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm där.

Så här ska en engelsk frukost se ut! Det som inte syns är hur vällagat det är med äkta Cumberlandkorvar. Normalt ingår även ägg men jag är allergisk mot dem.

Avrundade med att hälsa på hos Åsa Ingårda

Min sista anhalt för dagen var att hälsa på hos Åsa Ingårda som höll på och förberedde årets filmfestival i ladan. Det är fruntimmersveckan som är bästa tiden att åka runt på väg 223. Programmet finns på deras webbsajt.

Åsa Ingårda årets sörmlänning 2018.

Boken kommer finnas i filmladan och i närbelägna Runnvikens pensionat. Flera av bilderna i boken är därifrån. Det var roligt att göra återbesök på några av ställena jag varit på tidigare.

En mycket trevlig söndag med många möten med inspirerande människor avslutades med en timmes praktiskt taget stillastående kö på motorvägen. Jag hann ångra många varv att jag åkte upp på den. Det finns mer att se om man åker på småvägarna vid sidan om.