Lillåsslingan nytt namn på nygammalt spår i Funäsfjällen

Precis när jag skulle vända så såg jag en ny orange skylt. Jag hade svischat förbi några liknande men i en hastighet som gjorde att jag aldrig hann läsa texten. Men nu hasade jag mig fram i stark motvind i igenblåsta spår. Jag hasade lite till så att jag kom fram till en trevägskorsning och kunde läsa på den nya skylten. Tännäs åt vänster, Funäsdalen och Tänndalen åt höger (det håll jag kom från) och rakt fram Lillåsslingan. Lillåsslingan var ett nytt ord för mig. Nya skidspår måste givetvis utforskas. Det här vek dessutom av åt rätt håll.

Tallar kantar slakmotan upp på myrarna.
Skylten jag nämner i texten.

Rundtur på “andra sidan” om stora vägen

Korsningen där jag såg skylten med Lillåsslingan står uppe på myrarna mellan Hållan och Tännäs. Det vill säga det spår jag tidigare utnämnt som bästa Vasaloppsträningen i Funäsfjällen och ett av mina tre favoritspår. Jag hade åkt fem kilometer från parkeringen vid Hållan. Skylten står strax efter att man korsat ett skoterspår och strax innan man gör en vänstersväng

Det finns som sagt fler skyltar, men de hann jag aldrig se. Nattens regnande hade frusit till och förvandlat skidspåren till isig räls, periodvis med ett stort inslag av tallbarr. Så fort jag satt på mig skidorna så svischade de iväg och det tog flera hundra meter innan jag behövde staka. En stark medvind hjälpte till. Det gick så fort att jag inte hann fotografera tallen jag brukar fota. Jag hann inte få upp mobilen ur fickan.

De här skidorna blev senast grundvallade förra millenniet men de åker fram varje gång det är klisterföre.
Tallen i det som denna gång var en nerförsbacke med hög fart (fotad på vägen hem).

Bättre åt andra hållet jämfört med hur jag åkte

Normalt brukar jag inte vända efter fem kilometer utan först vid raststugan efter en mil men jag är fortfarande krasslig. Jag drog på mig en influensa eller något annat virus på Nordirland. Efter flera veckor med vila så har jag nu ledsnat och bestämt mig för att ignorera kvarvarande symptom. Däremot försöker jag att inte anstränga mig alltför mycket.

En mils skidåkning låter kanske inte helt som vila, men tack vare att spåren var så isiga kunde jag åka lugnt och ändå hålla bra fart. De hade dock varit ännu bättre om jag åkt Lillåsslingan åt andra hållet. Jag insåg nämligen efter ett tag att jag kände igen mig.

Det var bitvis ganska blåsigt när jag var ute.
Lillåsllingan är markerat med en ny variant av pinnar. Jag gissar att reflexbanden är för att underlätta för den som kör pistmaskinen att se var hen ska köra på de öppna partierna. .

Flackt spår i omväxlande tallskog och öppna områden

För några år sedan så var den vanliga vägen upp på myrarna avstängt på grund av skogsavverkning. Istället leddes skidåkarna på en alternativ väg som var brantare. Det gjorde inget när man ska uppåt, men det var inte så skoj neråt. Dessutom avslutas den med en 90 graders sväng. Det är den alternativa vägen som nu är Lillåsslingan tillsammans med den gamla.

Kör man den åt rätt håll, det vill säga andra hållet jämfört med hur jag körde får man en aning brantare uppförsbacke och en lätt och fin nerförsluta. Oavsett vilken riktning man kör så blir det fin utsikt över fjällen.

Totalt är Lillåsslingan 11 kilometer om man startar vid Fjällkällan. För mig blev den strax under milen.

Det orangea strecket som går på tvärs neråt är spåret från Hållan mot Fjällnäs. Längst ner syns raststugan där jag brukar vända. Ett alternativ för att få en rundtur är att istället ta de gröna spåret. Bästa hållet är högervarv.

Vill du ha mer snö på träden, kolla in Skidsäsongen har startat som jag skrev för en dryg månad sedan.

chefstomaten