Risingsbo 1856 smakar fantastisk på fjället

risingsbo 1856 Jag har tidigare varit inne på att hur öl smakar beror i hög grad på i vilket sammanhang man dricker den. En veteöl på en klippa vid havet smakar t ex alldeles utmärkt, även om man inte gillar veteöl. Samma sak gäller för pilsner på fjället. Vilken dussinpilsner som helst smakar gudagott efter sju timmars vandring (vi hade inte burit runt på burkarna riktigt så länge, vi handlade dem på Helags fjällstation). Efter att ha läst Magnus Barks recension över Spendrups Risingsbo 1856 är jag övertygad om att den aldrig bör drickas inomhus.