Socker är guld värt under Vasaloppet

I helgen har jag ägnat mig åt empiriska studier av olika sätt att få i sig socker på så fort och lätt som möjligt. Det är lite att gå emot strömmen. Det är mer trendigt att jämföra socker med kokain och prata om hur man kommer ur sockerberoende.

Socker är en fantastisk energikälla. Det är dock ganska trist i sig självt och svårt att bära runt på. Därav att man helst vill smaksätta det på något sätt och förpacka det på något fiffigt sätt. Det måste gå att öppna med handskar på!

På bilden finns delar av mina testobjekt. En del hade jag redan testat och dömt ut när jag tog bilden. Exempelvis på grund av för högt fiberinnehåll. Eller för att man får ont i magen av dem i högre doser (det gäller iofs de allra flesta). En del sorter kom inte ens hem från affären. Exempelvis en serie som hade riktigt snyggt designade omslag, men där innehållsförteckningen avslöjade att de var helt igenom fejk. De innehöll inget socker alls utan enbart sötningsmedel. Snacka om värdelöst! Förutom att de smakar sött utan att ge något energitillskott är de milt laxerande och tro mig, är det något som inte behövs under en skidtur så är det ett hastigt påkommet behov av att göra nummer två!

Det är tillräckligt illa med nummer ett. Det kryllar inte direkt med bajamajor längs spåret och det är ofta kö till dem. Dessutom måste man plocka av sig skidorna. Det är lätt hänt att det springer iväg en halvtimme, bara för att man överdoserat vätska. Många män skippar köandet och tar bara ett diskret steg ut på någon avtagsväg eller liknande. Ovanstående bild är tagen på en sådan plats.

Kraftigt ökat energibehov under Vasaloppet

Bakgrunden till mitt hastigt uppvaknade intresse för socker är att jag skulle ut på en liten skidtur som jag vet med mig är ganska energikrävande. Exakt hur mycket energi man gör åt under ett Vasalopp är individuellt och beror ju även på väderleken men jag har hittat två uppgifter på det där alltid vederhäftiga nätet. Det ena är en allmän höftning att genomsnittsåkaren gör åt 8000 kalorier och den andra att energiförbrukningen ökar med elva gånger per timme. Det vill säga att istället för runt 100 kalorier per timme i vila så gör en åkare åt 1070 kalorier per timme. Den senare uppgiften bygger på någon form av medicinska undersökningar av ett gäng vältränade manliga åkare.

1070 kalorier gånger elva-tolv timmar är en förbaskad massa kalorier. Det finns liksom bara ett sätt att få i sig så många utan att få kramp i käkmusklerna och det är kolhydrater. Av omtanke med käkarna går också alla typer av bars bort som blir hårda i kyla.

Det lättaste sättet att konsumera sockret på är att blanda det med vatten och kalla det för sportdryck. Men min erfarenhet är att man snabbt får ont i magen om man konsumerar rejäla mängder sportdryck på de officiella kontrollerna. Jag föredrar att hälla i mig den salta buljongen. Sedan är det bättre att ta med sig vatten och dricka lite hela tiden, än att vara hänvisad till kontrollerna som emellanåt ligger väldigt långt ifrån varandra.

Det där med att släpa runt på sitt eget vatten fungerar bättre när det bara är lite grann kallt. När det är runt minus tjugo så svalnar vattnet fort och fryser till is i den vadderade slangen på runt fem minuter. Därmed gällde det att dricka ofta (gissa varför jag blev lite kissnödig). När min camel back frusit ihop för tredje gången gav jag upp och körde utan.

Det gick bra för på slutet är det tätare mellan kontrollerna och det fanns en del sponsorkontroller med extra dricka. Enda nackdelen med att jag fick torsk på eget vatten var att jag inte kunde snaska vidare på den gel som kräver att man sköljer ner den med en deciliter vatten. Det var synd för den innehåll både koffein, salter och 100 kalorier i koncentrerad förpackning. Kände mig rejält piggare varje gång jag petat i mig en sådan och hade sett fram emot att ta någon på slutet.

Istället utnämner jag vanlig hederlig kexchoklad till testvinnare. Den har som huvudingrediens socker. Näst på tur står vetemjöl. Inga konstigheter. Inga märkliga och potentiellt allergi-framkallande ingredienser. Dessutom har den en av testets allra bästa energitäthet det vill säga antal kalorier per viktenhet (man vill helst inte släpa på fler gram än nödvändigt). En annan enkel regel är att undvika allt som är märkt ”vegan”. De innehåller nästan undantagslöst något skumt som jag mår lite dåligt av. Kexchoklad, buljong och vatten. Det är en vinnande kombination tror jag.

chefstomaten