Sommar i fjällen: test av 4 sorters myggmedel

När minneskortet fylls med bilder där orange, grönt och blått tävlar om uppmärksamheten så gillar jag sommaren i fjällen men ett tu tre så blir jag medlem i team vinter igen. På vintern är det visserligen svårare att studera bergarternas effekt på växtligheten, men man slipper flygfän. Den här sommaren har jag gett mig rikliga tillfällen att utvärdera olika metoder att hålla avstånd till svid, knott, mygg och broms. Här ska du få ta del av min fältrapport.

Med tre sorters myggmedel i ryggsäcken på väg att utforska gamla gruvor.

Broms och fästingar värre än mygg

I fjällen är det periodvis gott om mygg, knott och svid (de som är så små att de ej syns utan bara känns). Däremot har jag ännu inte (ta i trä) sett någon fästing, något jag är extremt tacksam för. Vad man än kan säga om myggen så är de mer irriterande än farliga. Därmed inte sagt att det inte är jobbigt när de dyker upp i svärmar och sätter sig över hela kroppen. Eller att det är kul när man ligger vaken halva natten och kliar sönder benen.

Men mygg kan man ofta gå ifrån om man ökar tempot och ger upp att ta närbilder av blommor med manuella inställningar på makrot. Det funkar inte på bromsar. De är envetna rackare som inte bryr sig ett dugg om att man viftar bort dem. För några veckor sedan blev jag jagad i fem kilometer på fjället av en broms. Till slut sprang jag raka vägen hem. Kom hem rätt lerig eftersom jag genade rakt genom den upptrampade kohagen. Nu skulle inte detta handla om bromsar utan om myggmedel. Jag går ut hårt och utser bäst i test.

Bäst i test för att hålla myggen borta

Absolut bäst är vind. Vinden blåser bort alla de små flygfäna. Egentligen är frost ännu mer effektivt då det snabbt och skonsamt avlivar dem. Men frosten har dåliga effekter på tillgången på myrbär (hjortron) så därför är frost ingen testvinnare.

Vind hittar man på kalfjället. Det kan också komma svepande strax före en front. Häromdagen satt jag mitt i en myggsvärm och fikade när en riktig vindby kom farande. Poff var varenda mygga borta. Lite senare kom regnet, men det var bara några droppar och gjorde inget eftersom jag snabbt tuggat i mig min hembakt smörgås samt köpebullen.

Vind har också fördelen att man gärna tar på sig ett extra plagg, vilket också minskar ner antalet kliande myggbett (även om myggor lätt sticker igenom tunna plagg). Det är lättare att vifta bort mygg om bara nästippen sticker fram, än om man vandrar barbent.

Kläder, myggnät och potatishacka

På tal om kläder har jag läst på otaliga ställen att ljusa kläder ska vara bättre än mörka. Det är dock inget jag kan hålla med om. Jag har provat med allehanda kulörer och märker ingen som helst skillnad. Däremot verkar nytvättade kläder vara bättre än de som är väl insvettade.

Bäst är förstås olika former av myggnät. Jag har inget på hatten men det blev verkligen ett lyft när jag fick ett för fönstret. Nu kan jag sova med fönstret på glänt och ändå slippa bjuda in varenda mygga i grannskapet.

På tal om myggor i grannskapet. Det går att hålla nere mängden om man är flitig med potatishackan i närområdet. För att det ska bli några myggor krävs stillastående vatten så som det kan bli när vårfloden översvämmat områden som saknar avrinning. Lösningen är att se till att det inte är stopp i någon bäck utan att vattnet rinner i alla små minivattendrag.

Har man vatten stående någonstans kan ett par droppar diskmedel göra susen. Det är dock inget man ska hälla i vattendragen för någon vandrare kan ju vilja dricka vattnet nedströms.

Över till de kemiska myggmedlen

Då var det dags för de kemiska myggmedlen. I princip alla myggmedel idag har samma aktiva ingrediens, N,N-dietyl-m-toluamid, eller DEET. Det verkar vara något som amerikanska armén forskade fram på 1940-talet och är måttligt hälsosamt. En indikator på det sistnämnda är att flera av medlen har 13 år som åldersgräns. Det är nog ingen fara om man använder dem under en veckas fjällvandring men inget för daglig användning.

När jag googlade lite så hittade jag en del artiklar om en svensk forskare som forskat fram två molekyler som skulle vara både effektivare, luktlösare och ha fördelen att de inte tränger in i huden. Tyvärr var de dyra att tillverka och eftersom hon avled hon för några år sedan så verkar det saknas eldsjäl som jobbar vidare med detta.

Ett av de fyra medel jag testat är fri från DEET och innehåller istället citroneukalyptus, en myrtenväxt som man förut trodde var släkt med eukalyptus. Det luktar ganska mycket och är kanske inget som en astmatiker ska använda i närheten av huvudet.

Jag har testat Djungelolja, Care Plus av två varianter samt MyggA.

Olika halt DEET och olika andra ingredienser

De medel jag har testat är MyggA, Djungelolja och två varianter av Careplus. Det som skiljer dem åt är främst förpackning, koncentration samt vad de innehåller förutom DEET.

Det vanligaste medlet i affärerna här uppe är MyggA. Det finns som stick, roll-on och spray. Jag har använt stick för det är min favoritberedningsform. Det är ingen vätska som kan läcka ut i väskan, det är inget kladd och det är lätt att placera den exakt där jag tänkt mig utan att få något på fingrarna. MyggA stick innehåller 20% DEET samt extrakt av växtoljor från bl a lavendel, geranium och flera sorters rosor. Den luktar hyfsat gott och fungerar utmärkt om man följer följande instruktion.

Instruktioner för effektivaste användningen av MyggA

  1. Rekrytera en medvandrare.
  2. Smörj in medvandraren i MyggA.
  3. Släpp iväg medvandraren.
  4. Gå tio meter efteråt och njut av frihet från myggen som alla svärmar runt din medvandrare.

Jag har testat denna variant och det funkade utmärkt. I varje fall för Kocken som gick tio meter efter mig. På nästa vandring så gjorde vi tvärtom, jag skickade iväg honom först med MyggA och så kom jag efteråt med Djungelolja. Testet förstördes dock lite av att Kocken den gången hade smörjt in sig med solkräm från Nivea och det är möjligt att det är doften av den som lockar myggen, inte MyggA.

Använd inte myggmedel på bar hud i solsken

Jag var inte direkt myggfri jag heller utan fick satsa på grundalternativet vilket är att öka takten. Det här var när vi skulle bestiga Ånnfjället och första delen är både brant och myggig vilket gjorde att när jag väl kom upp på kalfjället var pulsen parkerad i röda zonen.

På tal om sol och solskydd. MyggA ska EJ användas i starkt solsken. Då kan man få brännblåsor. Om det är samma sak med de övriga vet jag inte för sedan M täckte armarna med stora brännblåsor har vi varit lite försiktiga med myggoljan och mest satt den under eller ovanpå kläder.

Nya Djungeloljan

Djungelolja är en färglös oljig substans i en liten grön förpackning. Det lilla formatet gör flaskan smidig att ta med, men man blir ju en smula kletig om man använder fingrarna för att applicera den så jag använder den mest hemma där jag kan tvätta händerna efteråt.

Djungeloljan innehåller också 20% DEET men jag upplever den som mer effektiv än MyggA. Det kan vara en placeboeffekt som beror på att Djungelolja är det jag använde när jag fjällvandrade som barn. Då hade den en annan sammansättning än idag. Jag har inte hittat igen vad det var och om receptet gjordes om för att den gamla aktiva ingrediensen var för dyr att tillverka eller förbjöds för att den var för giftig.

Fått varuprover för att testa

Då är det dags att övergå till mina varuprover. Eftersom jag har en reseblogg så står jag på utskickslistan för olika pressmeddelanden. Det mesta är så irrelevant att jag ofta undrar hur de där urvalet går till, men precis när jag kom hem från en särskilt myggig vandring så fick jag ett pressmeddelande om ett nytt effektivt myggmedel. Jag erbjöd mig raskt att testa och fick direkt varuprover.

De nya myggmedlen var riktigt effektiva. Samma dag jag fick dem var det ett par kalla nätter och myggen försvann som genom ett trollslag. Men det kläcktes snabbt nya…

Careplus sprayer med och utan DEET

De två Careplus-sprayerna fick visa vad de går för häromdagen. M och jag åkte upp på Mittåkläppsvägen för vi skulle gå på Gruvdagar. Det var en av dagarna när vädertjänsterna hade spått att sommaren skulle göra come-back så jag hade valt kjol. När vi hade parkerat bilen och jag tittade ner på benen så var de prickiga av myggor.

Jag slet fram mina sprayflaskor. Den ena med 40% DEET och den andra med citroneukalyptus. Min plan var att använda en på varje ben för att analysera skillnaden men nu körde jag istället båda två rätt ordentligt (vilket inte var exakt enligt instruktionerna som mer handlade om sparsam användning). Enligt M så gick det inte att missa när jag kom i närheten eftersom jag var ett vandrande moln av myggmedel.

När vi kom hem så hade jag ett par myggbett och jag var först en smula besviken på de nya myggmedlen. De motsvarade inte mina förhoppningar på undermedel. Sedan tittade jag på M:s ben. Hon vandrade inte barbent utan i tunna byxor och långa strumpor.

Myggmedlen har effekt

M är lite skeptisk till myggmedel efter incidenten med brännblåsorna, men jag sprayade henne bakifrån när hon inte märkte det. Eftersom jag dessutom sprejade ovanpå kläderna så var det ingen risk för några brännblåsor (överhuvudtaget är det en bra lösning tycker jag att använda medlen på kläder – då slipper man ju hela frågan om eventuella hälsoeffekter). När vi kom hem och hon rullade av strumporna så såg vi skillnaden. Jag hade sprayat strumporna på baksidan men inte på framsidan. På baksidan hade hon bara något enstaka myggbett medan framsidan var helt prickig. En prickig korv hade känt sig avundsjuk och enfärgad i jämförelse. Jag omvärderade raskt effekten på myggmedlen.

Dagen efter skulle Kocken och jag upp på annat fjäll och jag var noga och kletade in mig i myggmedel före avfärd. Det visade sig vara fullständigt onödigt för det blåste någon form av kulingvindar på fjället. Det gick knappt att hålla teleobjektivet stilla och myggorna hade inte en chans.

Ha alltid myggmedel i ryggsäcken

Summa summarum. Mina erfarenheter är att alla myggmedel minskar ner antalet myggbett, men inget är hundraprocentigt (förutom vind och frost). Eftersom de flesta myggmedel är ohälsosamma och ska användas sparsamt så är det bättre att ta med sig i ryggsäcken och sätta på sig vid behov, än att rutinmässigt kleta in sig varje gång man går ut.

Har man långbyxor och långärmat kan stick vara perfekt för fotleder, handleder och hals. Vandrar man däremot i kortärmat är spray snabbare och enklare för att täcka stora delar av kroppen. Sprayar man mycket (typ täcker alla kläder) så kommer man få en del vätska på fingrarna och då är det viktigt att inte klia sig i ansiktet eller ta i mat (i år ska vi ju aldrig ta oss i ansikten så detta ger extra övning).

Lite myggbett får man räkna med

I Sverige är det inte hela världen om man får lite myggbett eftersom våra mygg inte sprider några sjukdomar (än så länge kanske man ska tillägga, med klimatförändringarna så kommer nya sorters mygg). Dessutom blir myggbetten från de svenska snällmyggen ganska små i jämförelse med de bulorna från de franska attackmyggen.

Ett sätt att minska ner myggplågan är att se till att alltid ha en viss halt av antihistamin i kroppen. Eftersom jag är allergiskt mot än det ena och än det andra har jag klarat mig bättre än M och Kocken som inte äter några allergipiller på regelbunden basis. Men igår kväll kliade det såpass att jag fick leta upp en kylklamp för natten. Om det nu är myggor eller allergisk reaktion mot Djungelolja vete sjutton.

Så här klarar du myggplågan

Sammanfattningsvis.

  1. Börja äta antihistamintabletter 1-2 veckor före avresan till fjällen.
  2. Ta sovmorgon. På mornarna är det ofta spegelblankt och morgondagg. Mitt på dagen större chans för vind.
  3. Ta språngmarsch genom fjällbjörksskogen upp på kalfjället.
  4. Medtag valfritt myggmedel och applicera rikligt vid behov. Undvik ansikte och tvätta händerna ordentligt efteråt. Spraya gärna oömma kläder (kan ge fläckar).
  5. Om rejält myggbiten, lägg is eller kylklampar på de stuckna partierna under natten.
Strövtåg i Funäsfjällen sätter extra piff på fjällresan. Den säljs på flera ställen lokalt.
chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)