Vingårdsmaraton i Var

Jag har förstås läst många gånger att Côtes de Provence är ett vidsträckt vinområde som producerar många flaskor vin men det är en helt annan sak att köra runt i det och under en hel dag i princip bara se vingårdar. De fick mig att vackla vad jag ska döpa området till i Mitt Provence. Det hette först Vinbältet runt Brignoles efter största staden, därefter Vars Vingårdar och just nu Provence prunkande trädgård.

Stora och små vingårdar

I fredags hade vi sovmorgon till 05 och efter en lugn morgon rullade vi mot A8 kvart i åtta. Dagens mål var vingårdsmaraton; Kockens husvin, en kompis ekologiska favorit, stora Château de Berne (de med de fyrkantiga flaskorna) samt så många som möjligt från en två sidor lång lista som jag fått av förlagschef Erik. Han har i sin tur fått den från vinintresserade vänner som bott många år i området.

Kaffestopp i Le Muy

Första kaffestopp var på ett gult bageri i utkanten av Le Muy (en ort som det inte finns något upphetsande att skriva om). Passade perfekt att stanna till precis när jag läst Staffan Heimerssons utläggning om att det är bagerierna som håller på och ta över den franska kaffekulturen från Tabac:erna. Jag hittade ett lustigt bakverk jag fick för mig att jag aldrig sett förut och därmed handlade utan att notera att Kocken beställde det vanliga, det vill säga kaffe med croissant. Nåväl, alltid bra med färdkost, kakeländet (det var ju en sådan där med apelsinblomsvatten) kom väl till pass för att stärka oss inför hemresan många timmar senare.

provence-41

Det var under detta stopp jag upptäckte att mobilkameran hade spunk för sig. Efter en systemuppdatering så har den bytt ut alla inställningar och sparar bilderna i medioker upplösning. Tur att jag upptäckte detta! Hade varit lagom kul upptäcka det i efterhand.

Från källare till slott

Vi började med  JAS Esclan som ursprungligen är ett tips från författarkollegan Bo Wiberg. Ekologisk. Försäljning och provning i elegant luftig träbyggnad som ligger lätt tillgänglig vid vägen. De talar bara franska. Fem och tioliters dunkar. €9-17 för flaskorna.

Nästa stopp var på Grand Esclan. Två stolpar och en skylt avslöjade vart vi skulle köra in. Därefter en lång halvdålig väg upp mellan vinfält. Fick köra runt gården till baksidan till en cave som mest liknar ett garage. Åsnor, varning för hunden-skyltar klassiska provensalska blekgula stenbyggnader. Vi såg tre hundar. Den som kom skuttande var vänlig och ville bara hälsa.

Vi provade två roséer vid ett bord mitt i källaren. Den ska dock ersättas med en snyggare lokal på framsidan av gården. Köpte tillräckligt med vin för att vinmakare skulle köra ut det på en pirra.

Hoppsan, nu hinner jag inte blogga mer om denna resa för min chaufför har vaknat och vi ska ge oss av ut på en ny. Trots dramatisk himmel med regn. Under vingårdsturen var himlen sådär eländigt halvmulen, på bild blir den helvit och bilderna kunde lika gärna varit tagna sommartid – fast då med mer lövverk. Hela idén med mars (förutom att jag kunde ta ledigt från dagjobbet) var att jag hade beställt blå himmel.

Summa fredag: 28 mil, 10000 steg och 459 bilder.