60 dagar med #blogg100

Publicerad av

Var tionde dag gör jag ett metainlägg och sammanfattar mina insikter och åsikter från deltagandet i #blogg100. Jag har tidigare skrivit om effekten på besöksstatistiken, andra bloggar jag börjat läsa och hur deltagandet påverkar mina egna ämnesval. Idag tänker jag skriva om kvalité på inläggen.

När jag förra helgen träffade Mr #blogg100 Fredrik Wass/Bisonblog och frågade honom vad det bästa med #blogg100 är för hans del så svarade han att han skriver bättre inlägg. Där höll vårt samtal på att spåra ur för även om jag förstår hans resonemang att övning ger färdighet och att kvantitet genererar kvalitet så håller jag inte riktigt med att det är ett direkt samband mellan många blogginlägg och bra blogginlägg.

Skriva mycket text går snabbt, det är resten som tar tid

Ett av mina mål med deltagandet i #blogg100 var att öva mig på att lägga mindre tid på varje inlägg. Det målet har jag med råge uppnått den här veckan. Det har varit en grymt intensiv vecka och jag har skickat ut det ena snabbt ihoppetade nödinlägget efter det andra. Jag har länkat till texter jag skrivit på andra platser, skrivit om ett par sockar (den texten blev dock inte så illa) och en del ”det här har jag gjort idag”-inlägg.

Här ska jag göra en utvikning. Jag skrev i ett annat sammanhang att ett av mina mål med tomatsallad var att lära mig skriva snabbare. En person som läste det trodde att jag menade att jag hade svårt med deadlines (eller tyckte det var ett bra tillfälle att få tala om sin egen förträfflighet vad gäller att skriva snabbt mot en deadline). Så är inte fallet. Jag har heller inga problem med själva textproduktionen, jag skulle placera mig rätt väl i en tävling som handlade om att på kortast möjliga tid fylla ett A4-ark med text. Men att skriva långt och snabbt är inte samma sak som att skriva bra. Att skriva kort och relevant, att redigera bort onödigheterna, tänka på vem man skriver till, sätta relevanta rubriker och etiketter som gör inläggen möjliga att hitta, lägga in länkar, stryka ännu mer, ordna bra illustrationer samt korrekturläsa – det tar tid.

Och det är just den tiden jag kapar i när jag bloggar ett inlägg per dag. Vilket såklart sänker kvalitén på inläggen. Sedan är frågan hur mycket det sänker kvalitén i förhållande till hur mycket tid jag sparar in. Utmaningen är att försöka hitta rätt nivå, vad är acceptabel tidsåtgång och hur slarvig/tidseffektiv kan jag tänka mig vara? För kvalitén sjunker inte i samma takt som jag sparar tid (eftersom jag är perfektionist och emellanåt pillat lite väl länge med vissa texter).

En del uppskattar långt och ofta

Åter till den gångna perioden. Utan #blogg100 hade bara ett av inläggen blivit skrivet, det om staketen på Roslagsleden. Fast jag hade inte stressskrivit det fem minuter i midnatt utan skrivit det typ idag istället. Jag hann inte ens gå igenom bilderna från vandringen och välja ut de bästa utan tog bara och tryckte ut ett (ganska stort) antal. Nu ska jag inte tokdissa det här med att tvinga sig själv publicera ett inlägg om dagen. Jag var exempelvis inte ett dugg nöjd med inlägget jag skrev och uppdaterade efterhand från söndagen på WebCoast men även om det är rörigt så var det ändå effektivt att publicera mina anteckningar direkt istället för att skriva ner dem efteråt som jag gjorde med konferensen Bokmarknaden i kris? Det inlägget la jag definitivt för mycket tid på (för mycket för att annat som egentligen hade högre prioritet blev lidande på grund av att tiden inte räckte till dem).

Nu finns det fördelar också med att skriva långt och ofta. Jag fick en otroligt fin komplimang häromdagen från en person som just nu går igenom en mycket tuff period. Denna person brukar avsluta varje dag med att läsa vad jag skrivit och ”eftersom du skriver så långt så hinner jag flytta tankarna till något annat”. Bättre betyg eller motivation kan man inte få. Så jag lovar att jag ska svamla på i fyrtio dagar till och göra mitt bästa för att erbjuda variation och annat att tänka på.

kaffe-0526

En bild ska ett inlägg ha och jag har valt att ta en bild av dagens frukost; kaffe (dricks mycket sådant idag) och smörgås med hembakat bröd av Kocken. Bilden är inte vald på måfå.

1) Den är blå (jag föredrar blå bilder på Tomatsallad).

2) Kaffe (ett ämne som är viktigt för mig och därmed förekommer ofta).

3) ”Det här är min frukost” – det finns en signifikans i det. Jag brukar sätta ”min frukost” i ena änden på två skalor. Den ena är ”inlägg som trots allt inte är så tokiga att översvämmas av på Facebook”. Där hamnar min frukost i änden saker jag tycker är av intresse i jämförelse med Carpe Diem-kort, olagliga tävlingar och reklam för dejtingsajter. Den här bloggen däremot vill jag ska var möjlig att hitta via google och då är det bättre att besvara frågor som ”vad ska jag tänka på när jag köper systemkamera” eller ”var är bästa stranden i Antibes?” och det är inte så många som googlar ”vad åt hon till frukost?”.

4) Notera den snygga produktplaceringen av boken Skärgårdsbagerier av min kollega Pippi Engstedt. Den ligger inte bara där för att jämna till bokhögen utan för att jag igår höll en workshop i marknadsföring av böcker och min nya paroll är – om alla som skriver böcker hjälps åt att göra reklam för varandras böcker så behöver vi inte bekymra oss om vad Bonniers eller Amazon har för sig.

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)