90 dagar med #blogg100

Det tar hundra dagar att etablera en ny vana läste jag häromdagen. Det betyder att jag snart har fått rutin på att blogga varje dag. Kunde jag inte hoppat på någon nyttigare utmaning? Kom-i-form-på-hundra-dagar, intensivkurs-i-franska eller skriv-klart-någon-av-alla pågående-bokprojekt? Blogga gör jag ju ändå liksom.

Ovanstående kan lämpligen läsas ihop med någon av mina tidigare sammanfattningar av #blogg100 där det är ett evigt gnällande över hur mycket tid det tar att blogga varje dag. Tid tar det fortfarande men jag har kommit in i en rutin att jag antingen bloggar direkt på morgonen så får jag det gjort eller så bloggar jag det sista jag gör på kvällen. Fördelen med det förstnämnda är att jag är pigg och fräsch men eftersom morgonen är min bästa skrivtid vill jag hellre lägga den på betalda uppdrag eller bokprojekt. Kvällsskrivandet har en tendens att nagga på sovtiden och min nattsömn ser fram emot #blogg100-muck.

#blogg100 har gett mig rutin på att läsa

Det är nu bara nio dagar kvar av #blogg100 och min nya stress är att jag har fler än nio inlägg jag vill ha ut under den perioden. Jag måste få ut de viktigaste medan jag ingår i #blogg100-sammanhanget och utnyttja de extra läsarna som #blogg100 ger. Å andra sidan så kommer inte jag att sluta läsa om nio dagar så varför skulle alla plötsligt sluta läsa mig? Den viktigaste vanan jag har fått av #blogg100 är faktisk att läsa. Feedly-appen går varm på min mobil.

En gång i tiden var jag helt fast i Facebook. Jag satt och hängde över Facebook jämnt. Den vanan bröts för ett år sedan när min dator kraschade. Sedan dess har den tid jag lägger på Facebook stadigt minskat eftersom jag blir alltmer besviken. Det är bara reklam reklam reklam. Och så en massa fjantiga bilder med klämkäcka budskap på. Den tid jag förr la på Facebook lägger jag nu på att bläddra bland #blogg100-bloggarna. Det känns mycket mer meningsfullt att läsa vad riktiga människor skrivit än att navigera mellan reklam och fåniga tävlingar. En av de roligaste delarna med #blogg100 är mångfalden; det finns träningsbloggar, vardagsbloggar, en sexblogg och många debattbloggar. Det breddar mitt läsande, jag upptäcker nya ämnen.

Jag börjar också få lite kläm på vem som är vem nu, det som först var ett enda stort sammelisurium. Det vore riktigt roligt att få träffa alla i verkliga livet. Bisonblogg/Fredrik Wass har bjudit in till en träff den 13 maj med anledning av #blogg100. Träffen på Historiska museet i Stockholm och öppen för alla som är intresserade av bloggandets roll och utveckling. Jag har anmält mig för att vara säker på att få en plats men är inte säker på att jag är i Stockholm då.

Saker som är lila

den västsvenska flaggan Ska avrunda med några ord om mitt eget bloggande den gångna perioden. Jag skrev ovan att jag inte har någon brist på idéer. Det är för att jag släppt på kravet att inläggen ska handla om de ämnen som Tomatsallad brukar handla om. Men Tomatsallad är också min experimentblogg, min mixade sallad och då kan jag ju få starta ett tema saker som är lila om jag har lust. En lila telefon, en lila exportsuccé och en lila krokus. Hur kul som helst tycker jag själv.

När jag letade efter de lila pillren för att ta en bild sprang jag över en del annat. Det ledde till ett inlägg om den första kvinnan som disputerade i ett naturvetenskapligt ämne i Sverige och fotot som pryder det här inlägget. Den gul-vit-blåa flaggan är den Västsvenska. Jag har fått den i något sammanhang av Västsvenska Handelskammaren och det stod på den medföljande lappen att det var kul om man ställde den någonstans där den syns. Vad syns bättre än att placera den på bloggen?

Just nu deltar jag i en utmaning att blogga ett inlägg om dagen i etthundra dagar. Var tionde dag sammanfattar och analyserar jag mitt deltagande, dessa inlägg hittar du via etiketten #blogg100meta. Detta var nummer 91/100 i #blogg100.

chefstomaten
Latest posts by chefstomaten (see all)