Härjedalsmålarens Erik Wallins ulliga moln i Älvros kyrka
Nu har jag bekantat mig med ytterligare en härjedalsk 1700-talskonstnär genom en bok signerad Bosse Yman. Har du läst Strövtåg i Funäsfjällen känner du till hur jag hittade den första och vad det ledde till. I den boken berättar jag att när jag blev utmanad att se om det fanns något värt att skriva om i Härjedalen var ett av mina första drag att skaffa lånekort.
Den största och maffigaste boken i den fylliga hyllan med lokalhistoria i Funäsdalens biblioteket var då Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko. Jag lånade, läste och blev så inspirerad att jag gav mig av på jakt efter att uppleva hans verk. Den resan ledde till ett fylligt kapitel i min bok och några Instagrambilder. Men Jöns Ljungberg dyker också upp lite här och var på bloggen insprängt i andra artiklar.
Kyrkomålaren från Härjedalen: Erik Wallin
Bosse Yman har nu kommit ut med Kyrkomålaren från Härjedalen: Erik Wallin. Det är precis som boken om Jöns Ljungberg en stor och snygg bok. Den är trådbunden med tygrygg och 223 sidor i fyrfärg. Boken är snyggt formgiven i tvåspalt och rikt illustrerad. De snyggaste fotona är tagna av Joakim Lagercrantz men det finns också insprängt en hel del arkivbilder och foton tagna av andra personer. Det gäller att läsa bildtexterna för en hel del foton är en smula långsökta och visar verk från samma tid men av andra konstnärer.
Jag sprang på boken i Ica i Hede för bara 249 kronor. Det är rena vrakpriset för en bok av det omfånget och utförandet. Orsaken till att förlaget kan sätta ett så lågt pris avslöjas på sista sidan där listan med olika bidragsgivare står.
Erik Wallin gick troligen i lära i Trondheim
Det finns även en del likheter mellan de båda konstnärernas liv. De var båda bondsöner som gjorde en bildnings- och klassresa. Jöns Ljungberg från fjällbyn Ljungdalen gick i lära i Stockholm, vilket var längre bort än Trondheim där Erik Wallin från gården Nilsvallen utanför Sveg troligen fick sin utbildning.
De bör ha känt varandra, eller åtminstone känt till varandra, även om de huvudsakligen bodde i varsin ände av landskapet och Wallin var en generation äldre än Ljungberg. Erik Wallin föddes 1711 och dog 1773, Jöns Ljungberg levde mellan 1736 och 1818. Wallin verkade i en barocktradition medan Ljungberg introducerade rokokon.
Både Jöns Ljungberg och Erik Wallin tog kyrkliga uppdrag
Wallin och Ljungberg fick båda slita för att få ekonomin att gå ihop. Antalet presumtiva kunder var få i Härjedalen och båda tog uppdrag i Norge. Under 1700-talet var härjedalingarna generellt fattiga efter 1600-talets förödande krig. Konstnärerna var därför beroende av kyrkliga uppdrag. Under femtio år fanns deras verk samtidigt i den åttkantiga kyrkan i Vemdalen. Wallins barockmålningar på väggarna och Ljungbergs bulliga predikstol.
Den pampiga predikstol finns kvar medan Wallins målningar sedan länge är övermålade. Det är en av nackdelarna med att vara målare istället för schatullmakare för risken är större att hela verket försvinner när nya trender tar över. En del av Ljungbergs alster föll också offer för skiftande smak men hamnade då ibland i förråd. Därifrån kunde många plockas fram igen när andra vindar blåste. En annan nackdel med måleriet var att en stor del av färgerna innehöll giftiga ämnen som bly, kvicksilver eller arsenik. Inte hälsosamt att stå och riva färgstoff med dessa ämnen för att blanda till färg.
Gediget arbete bakom boken
Bosse Yman har grävt i arkivmaterial för att teckna en bild av en praktiskt taget bortglömd konstnär, både hans liv och verk. Baserat på detta presenterar han en del egna teorier. Han får göra fler egna gissningar när det gäller Wallin som det finns mindre skrivet om än om Ljungberg som är mer känd. Den stil som Wallin målade i visar att han bör ha gått i lära i Trondheim. Yman pekar ut dekorationsmålaren Jens Rasmussen Sandberg som trolig läromästare.
Yman har gått igenom en lång rad med kyrkor och bondgårdar i Sverige och Norge där det troligen är Erik Wallin som målat. Ibland har han hittat räkenskaper som visar vad Wallin fått betalt eller vad materialet kostat. Ett par rika storbönder i Norge, på Synvisstugan och Oddentunet, har exempelvis kostat på sig preusserblått som var det dyraste blå pigmentet.
En liten detalj håller jag inte med om
Ibland har Yman identifierat Wallin som upphovsman genom att Wallin hade ett par favoritmotiv som molnen och akantusslingor samt ett särskilt sätt att skriva siffran fyra. Detta har jag inga synpunkter på utan köper Ymans resonemang rakt av. Det finns dock en liten detalj där jag inte håller med.
Yman målar upp bakgrunden till det Trondheim som Wallin kom till. Då är det naturligt att nämna Olof den helige och att Trondheim under 500 år var den fjärde viktigaste vallfärdsorten efter Jerusalem, Rom och Santiago de Compostela. Men Yman beskriver pilgrimsvandringarna till Trondheim som ett nytt fenomen och det köper inte jag.
Det var när jag jobbade med Ett år i Härjedalsfjällen och la ihop flera indicier (exempelvis alla nya fynd och rön från järnåldern) som jag kom fram till att det är mer sannolikt att Olofskulten tog över Frostatingets religiösa roll. Men detta är en anmärkning i marginalen, nu återgår vi till Wallins kyrkokonst med ett besök i Älvros.
Älvros där Norrälven möter Ljusnan
Klockstapeln vid Älvros gamla kyrka hör till de motiv jag fotar om och om igen. Det har det blivit en grej att jag alltid tar en bild när jag reser mellan Stockholm och Funäsdalen. Klockstapeln och den gamla kyrkan ligger så vackert vid vattnet. Det är faktiskt därför som platsen heter Älvros.
Alla platser som heter något med -os är ställen där två vattendrag möts. Där lägger sig isen allra sist. och därför är de attraktiva som boplatser. Många forntida samlings- och kultplatser finns på sådana ställen. Därmed var det också där som de första kyrkorna byggdes som en strategi för att underlätta bytet av religion. Nackdelen med att bygga bredvid ett vattendrag är risken för översvämningar. Därför har de flesta kyrkor flyttats till högre platser. Det var 1638 som kyrkan i Älvros flyttades till denna plats. Troligen ingår delar av den kyrkan i det som nu är Älvros gamla kyrka som byggdes ut när församlingen blev större.
Älvros gamla kyrka räddas
Lilla Älvros har två kyrkor vilket kan tyckas överdrivet i förhållande till dagens folkmängd. Det var heller aldrig meningen att de skulle bli två utan när man byggde en ny var tanken att denna skulle rivas. Det var bara ingen som tog tag i arbetet, utan den stod och förföll. Efter några decennier bestämde sig byborna för att rädda den. Den restaurerades på 1930-talet och är en av bara fyra kyrkor i Sverige som har stjärnvalv av trä.
Själva kyrkan är värd ett besök, inte minst för målningarnas skull. Det är några år sedan jag var där och då lämnade jag rätt kamera kvar i bilen så jag behöver göra ett återbesök. Inte minst nu när jag har läst boken så vill jag gå dit och sätta mig och titta noga på de ulliga molnen i taket. De är något som Erik Wallin lärde sig av norrmannen Sandberg. Även den vackra dörren är ett typiskt verk av Wallin enligt Yman.
Bibelcitat så som de sitter på den blåa dörren är också typiskt för Erik Wallin. Jag rekommenderar varmt att läsa boken om Erik Wallin. Inte bara den boken, jag har en hel sida med boktips för alla som vill förkovra sig mer om Härjedalen i bokform.
- Bryssels klassiska monument inramade av välkomnade vårgrönska - fredag 19 april 2024
- Baou de Saint-Jeannet sedd från vacker vandring på Plan de Noves - söndag 10 mars 2024
- 90 hästar och en statsminister invigde årets Rørosmartnan - lördag 24 februari 2024
