Hejdå bygget, hej Antibes

Jag har bytt utsikt!

Kranorgier i all ära, det börjar bli lite tröttsamt med bygget utanför köksfönstret. Det här med att runda lastbilar för att få ut bilen på Vänortsgatan och klättra över grushögar för att ta sig in och ut ur lägenheten är kanske underhållande någon dag eller två. Men sedan blir det faktiskt tjatigt. De här bilderna är tagna torsdag och fredag precis utanför min dörr. Snyggare trädgårdar har man sett.

Men nu har jag vinkat adjö till bygget. Jag har vinkat adjö förr och hoppats att det skulle vara borta när jag återkom. Tji fick jag. Hoppet är dock det sista som överger människan så jag vill ta tillfället i akt att påminna om att jag alltså gillar:

Blommor och gräs (helst den gröna sorten).
Rent och tyst (dygnet runt dunkande pumpar och högljudda maskiner går verkligen tokbort!) .
Färska croissant.
Gå, cykla och köra bil till och från hemmet.
Sedan gillar jag tydliga besked och tidplaner som hålls också.

Tills vidare behöver jag dock inte irritera mig på paddor klockan 06.30 för jag har bytt utsikt och åkt till Antibes!

Alla initierade läsare vet dock att detta inte är Antibes. Antibes ligger ju vid havet och utsikten (och gullvivan) är fotade 1400 meter över havet. Jag har varit på utflykt. Kocken skulle skärmflyga och jag följde med som hovfotograf. Väl framme i Gréolières så fanns det inte en kotte på plats, än mindre några skärmar i luften. Inget bra tecken så det blev en bilutflykt norrut istället. Utsikten är fotad på en utkiksplats norrut. Det växte massor av gullvivor, lavendel och blåsippor på samma plats. 

chefstomaten