Mariebergs gårdsbutik i Fjärås har alltid öppet (även på julafton)

Det är skillnad på grönkål och grönkål. Den färdigsköljda i Ica-påse som snurrat några varv runt landet kan föga överraskande inte konkurrera med nyskördad som rest en kvart. Så här vackert (bilden nedan) var det på julafton när vi svängde förbi Mariebergs gårdsbutik i Fjärås för att handla mer grönkål. Vi hade redan ett gediget lager av grönkål både härifrån och från Ica, men en av dem var lite för fin att ätas.

Jag hade Mariebergs gårdsbutik i Fjärås bakom ryggen när jag tog denna bild.
Krispig julaftonsförmiddag.

Mariebergs gårdsbutik i Fjärås ligger nära vägen mellan Kungsbacka och Åsa. Man svänger bara av mot Tjolöholm en bit. Butiken har självservering, det vill säga man plockar ihop sina varor, räknar ihop och swishar summan. Förutom säsongens grönsaker från egen odling säljer de frukt och grönt från andra håll. Grönsakerna kostar något mer än på Ica men håller hög kvalitet, särskilt sådant som är odlat i närheten. Så här års är det grönkålen som lockar. Särskilt den som inte är grön.

Sallad på röd grönkål

Hos Mariebergs gårdsbutik i Fjärås har de ibland även röd grönkål. Tjejerna tycker det är helt fel namn för växten heter ju grönkål. Dessutom är den mer lila än röd. Oavsett färg är den min favorit men den verkar ha blivit uppäten innan den fastnat på bild. Jag använder den till vintersallad.

Den robusta grönkålen mår bra av att bo i vinägrett en stund innan man serverar den. Jag brukar hacka vitlök fint och ha i frikostigt med citronzest och granatäpplekärnor. Ordet frikostigt är överhuvudtaget ett bra ledord. Man kan vara frikostig med oljan och vinägern också. Samt grönkålen. En stor skål med sallad försvinner i raskt. Går därmed att repetera flera gånger under en jul. Förutsatt att man handlat hem rejält med grönkål då.

Två dagar före julafton var jag också i butiken för att handla grönkål. Jag tyckte det var kul köpa den i den här formen. Men trädet var så fint att det inte fick ätas upp. Därmed blev jag ”tvungen” åka dit igen.

Sveriges största odling av pepparrot

Jag åker som sagt till Mariebergs gårdsbutik i Fjärås på vintern för att handla grönkål. Men lite annat får också följa med. Svenska äpplen av lite olika sorter, potatis och lite annat smått och gott också. Samt några rejäla bitar pepparrot. Jag har nämligen insett att en driva med nyriven pepparrot är riktigt gott. Det har ingen likhet med det där vita stixiga man klämmer ur en tub.

Tunnor med pepparrotsskal utanför Mariebergs gårdsbutik i Fjärås.
Tunnor med pepparrotsskal ett par dagar före julafton. Denna pepparrot är dock från Ungern.

Fjärås är känt som Sveriges pepparrotscentrum. Sedan ungefär hundra år tillbaka är det här man odlar all svensk pepparrot. Den fleråriga roten trivs i lerjordarna. Den är dock bara god första året så man behöver sätta nya sticklingar varje vår. Den är redo för skörd på höstkanten men brukar få stå kvar tills vädret är bättre fram emot mars-april. Den svenska säljer slut på ett halvår. Därför importerar man också pepparrot från Ungern. På julafton satt ett par tre personer och skalade pepparrot i ett angränsande rum och de berättade att den var från Ungern.

Det halländska julvädret inget att hänga i julgranen

På tal om väder så kan jag förstå att odlarna låter pepparroten stå kvar i jorden över vintern tills det är roligare vara utomhus. Julvädret i Halland var inte särdeles upphetsande. Inte i år heller, kanske jag ska tillägga. Det såg lovande ut på julafton, men det krispiga vädret tog slut mitt på dagen.

Ovanstående väderskörd liknar ganska mycket den jag postade från julpromenader 2014. Uppenbart repeterar jag mig. Får se vad jag kan tota ihop under året. Förra året var ganska intensivt, något jag sammanfattat i min årskrönika.

chefstomaten