Skoterutflykt till Falkboet med skidtur runt Falkhöjden

Det här är berättelsen om en söndagsutflykt söderut till myskoxeland. Jag följde med ett par skoterburna vänner ner till Tännäs och upp till Falkboet. Efter en dubbelvåffla snidade vi om till skidor och följde ledkryssen runt Falkhöjden med utsikt in över norska fjäll.

Morgonbild från en av de preparerade betalskoterlederna ner mot Funäsdalen. Här har jag Lill-Skarven i ryggen. Där nere fräser Pernilla fram med en last av skidor.

Långa skoterleder

Vanligen tar jag mig fram på fjället med hjälp av kaffe och kexchoklad (samt en och annan våffla). Men i helgen testade jag det bensindrivna sättet och det går onekligen snabbare att ta sig fram på det sättet. Skotrar är synnerligen vanliga i fjällen. På ett parti där vi åkte bredvid ett skidspår såg jag inte en enda skidåkare, medan vi mötte en hel del skotrar.

En del är motordrivna lekverktyg, andra arbetshästar som fraktar gods och människor i sakta mak. 70 km/h är tydligen högsta tillåtna hastighet. Det var vi aldrig i närheten av. Skoterlederna var långa partier ganska buckliga och där körde min chaufför förnämligen långsamt (vilket jag är tacksam för så jag slapp trilla av, jag kunde ju inte hålla i mig i de vanliga handtagen eftersom jag var tvungen att hålla i en kamera). .

Vackert landskap att resa i.

På en del orter anger man inte avstånd i kilometer utan i tid och har då två listor, en för bil och en för skoter. Skoter kan ibland vara snabbare genom att skoterlederna kan gena över sjöar medan bilvägarna är byggda runt. Sedan går det skoterleder till platser där det inte finns vägar. Det är väl den allra största lockelsen tycker jag.

Skylt skoterled
Den här skylten stod inte så långt från mina favoritskidspår Lillåslingan och Hållan-Klyfttjärn.

Falkboet våffelstuga

Falkboet är Tännäs våffelstuga. Det går att ta sig dit med förbokad bandvagn, på skidor eller med skoter. De flesta verkade välja skoter när vi var där. Falkboet har en viss skoterprofil. En gång per år är det veteranträff, då samlas alla som åker med äldre modeller av skotrar här.

Åker man skidor från byn har man åtta kilometer uppför i en granskog på en led som man delar med skotrarna. Man kan korta av skidturen lite genom att parkera bil på nedsidan av Tännån. Det ska också gå att skida från andra hållet, från stugbyn Fjällvattnet. Falkboet får också en del besökare på skidor eller skoter från Grövelsjön. Om jag hörde rätt är det fyra mil dit.

Alla stugor har sin specialvariant på våffla. På Falkboet har de tårtvåffla. Det var vi såklart tvungna att prova. Det är två våfflor ovanpå varandra. Kul men våra betyg varierade. En tyckte det var toppen medan två av oss hellre hade ätit ungefär en och en halv vanlig våffla. Den undre våfflan förlorar sin frasighet på detta sätt. Men absolut skoj att testa. Man blir väldigt mätt.

Falkhöjden 8 km skidspår

Från Falkboet finns en kryssled som markerar en rundslinga som är sju-åtta kilomenter lång. De första kilometrarna hade varit pistade med pistmaskin i närtid men spåren hade drivit igen. Snön var dock inte särskilt djup och ganska hårt packad av vinden. Därför fick fiskfjällsskidorna lätt grepp (till skillnad från utflykten i fluffsnö häromveckan vid Viksjövålen).

Det var av flera skäl taktiskt av mig att lägga mig bakom mina färgglada vänner. Dels satte deras färgglada jackor piff på bilden och dels fick jag ett skidspår att åka i.

Det var ganska blåsigt och inte särskilt mycket snö uppe på kalfjället. Vi åkte hela vägen i skugga men när vi kom upp var alla fjäll i fjärran solbelysta.

Här vy in mot norska fjäll. Tack vare Minna Kinnunen vet jag nu vilka dessa är (stort tack). Den närmaste toppen är Bustvålen och i bakgrunden är det Flenskampan/Gråhögda/Håmmålsfjellet. I dessa trakter vandrar de vilda myskoxarna.

Superkul att se nya vyer

Det var verkligen roligt att komma iväg och se nya vyer. Kombinationen skoter och skidor var inte så dum. Vi kom iväg ut en bit men kunde samtidigt glida runt på skidor. Hemvägen gick lite fortare för vi stannade inte och fotograferade lika mycket. På vägen ut såg vi både älgspår och en flock tjädrar som jag försökte dokumentera. Sista biten hem var blåsig, skumpig och iskall. Det var verkligen skönt komma hem igen. Men skoj med söndagsutflykt, tack så mycket Pernilla och Peter!

chefstomaten