Träff med lokala Skanska

I förrgår var det dags för mötet på Skanska som jag annonserade om för ett tag sedan. Orsaken till att jag blev inbjuden var att jag ringt företaget. Därmed ansågs det att jag hade öppnat upp för kontakt och Yvonne Ulfberg mejlade en inbjudan (min e-postadress hade de sedan jag anmälde sprickorna i badrummet).

När jag berättade om inbjudan på Facebook fick jag många förslag. Ett var att jag måste spela in vartenda ord för byggbolag är inte att lita på, ett annat att ta jobb hos dem så kanske jag skulle få prova att köra en vält. Jag följde inget av dessa men drack kaffe, åt bulle och ställde en del frågor. Det var ett trevligt möte med många skratt där jag fick reda på en del detaljer om projektet Vänortsgatan (dessa redovisas i separat inlägg).

skanska-08218

Lokalt problem eller fråga för företagsledningen?

Mina värdar var Yvonne Ulfberg som är helt ny som försäljningschef i Göteborg och Mikael Panzar vars titel jag får erkänna har fallit mig ur minnet men han kan bygget på Vänortsgatan. Vad ingen av dem kunde svara på var vem som är ansvarig för sociala medier på företaget. Det var egentligen en felformulerad fråga från mig för vad jag egentligen är ute efter är till vem eller vilken funktion som VD har delegerat ansvaret för företagets varumärke samt CSR-frågor (Corporate Social Responsibility). Men jag är också nyfiken på hur företaget tänker vad gäller sociala medier.

skanska-twitter Om jag tar exemplet twitter så visar kontot @SkanskaSverige (som jag anropat vid ett par tillfällen under det gångna året) prov på en rasande okunnighet om vad twitter är för något. Jag bläddrade ner till januari 2011 och hittade inte ett enda svar eller hashtag och bara ett enda retweet och det var ett tweet från @SkanskaGroup. Skanska borde skynda till SEB eller SJ för en grundkurs. Jag rekommenderar också den utmärkta artikeln “Resa i den twittrande klassens universum” som publicerades i DN i söndags (går ej att läsa gratis eller länka till längre).

Det ovanstående var en utvikning men vi råkade komma in på twitter och vem som egentligen hanterar twitterkontot. (Jag har sedan dess hittat ett eventuellt namn i ett pressmeddelande).

Vårt möte började med att jag drog en snabb version av min bakgrund. Det är relevant eftersom jag inte bara är en privatperson som bloggar om mina personliga upplevelser, jag är också en yrkesperson som har kompetens att bedöma hur stora och små organisationer arbetar med sitt varumärke i sociala medier. Mitt CV finns på LinkedIn. En kort version: jag är vetenskapskommunikatör, har ett förflutet som ansvarig för AstraZenecas arbetsgivarvarumärke i Sverige och skriver nu böcker som jag marknadsför och säljer via sociala medier. Det är drömmen om att skriva som är skälet till att jag har mitt kontor i lägenheten.

Anpassning beroende på var man bygger

– Gör ni någon skillnad när ni planerar ett bygge beroende på omgivningen? var en av mina första frågor. Jag modifierade sedan frågan till arbetar ni olika om det är en bro i havet, ett nybygge bland kontor (där störtiden antagligen är 8-17) eller privatbostäder (där störtiden antagligen snarare är 6-8 och 16-18)? Svaret på den frågan var nej. De kör samma koncept oavsett var de bygger. Möjligen att de har lite större möjligheter till att köra övertid kvällstid om de bygger bland kontor. Omsorgen om de kringboende lämnar de till kommunen och detaljplaneringen. I det aktuella fallet var den fasen redan överstökad när Skanska kom in i bilden. Det var HSB som förhandlade med kommunen och när de sedan drog sig ur köpte Skanska hela projektet färdigförhandlat och klart.

För en kommunikatör är det lite som att säga att man börjar ett bygge med att spränga, oavsett om det är lera eller berg som huset ska stå på.

Dialog med de som bor runt ett bygge

Generellt pratar Skanska med fastighetsägarna och så är det deras ansvar att föra vidare informationen till de boende och vice versa. De lappar som sattes upp i trappuppgångarna på Vänortsgatan ett tag var skrivna av någon som finns på plats på bygget. De har dock upphört med dessa på begäran av BR-föreningens styrelse som föredrar att sköta denna information själva. Det kan vara klokt då styrelsen är bättre på att formulera sig men det innebär också en viss fördröjning. Det finns nackdelar med denna fördröjning och att tala genom ombud.

I linje med mina tidigare kommunikationsförslag tipsade jag att det kan vara listigt att förvarna i mer detalj, exempelvis att “imorgon kommer det en stor kran och lägger sig över allt”. Då kan den som behöver ut med sin bil se till att flytta på den och därmed blir störningen och irritationen mindre.
– Men vi visste inte att den skulle hamna så, svarade Mikael.

Det gör förstås det hela svårare men det ger också intrycket av en massa osynkade underleverantörer och ingen som har överblick.

Konkret tips: förvarna för trevligare samexistens

skanska-8108 Jag ska faktiskt göra en till utvikning om den där kranen. Det var en stor grön mobil sak som används för att sätta upp den gula byggkranen. Lördag förmiddag låg den plötsligt ner tvärs över cykelbanan och vår infart. Precis då var det en kvinna som skulle flytta in eller ut ur huset (eller i vart fall flytta möbler). Vilken annan lördag som helst hade hon kunnat backa bilen precis bredvid ytterdörren och packat den full. Nu fick hon och hennes flytthjälp både bära mycket längre, och försöka kravla sig förbi/runt stora krandelar. Hade information gått ut i veckan innan att kranen skulle ockupera utrymmet under de timmarna hade hon antagligen valt en annan dag att flytta på. Informationen kunde ha förmedlats vi en byggblogg, en Facebooksida eller nyhetsbrev. Det finns många enkla och snabba sätt att göra det på, förutsatt att man förstår att informationen måste vara exakt. Datum och klockslag, mellan kl si och så. Det funkar inte att säga att “det kommer en kran i vinter när vi gjutit klart källaren”.

skanska-8099

– Händer något sådant igen så är det bara att lyfta luren och ringa, menade Mikael.

Ja men det är så dags då. När flytthjälpen redan är på plats och kranen ligger där. Kranen försvinner inte för att man ringer aldrig så mycket. Informationen måste ut i förväg.

Vad kan Skanska göra?

När vi hade pratats vid en timme fick jag frågan om det fanns något som Skanska kunde göra för att ändra tonfallet här på Tomatsallad. Det uppskattas nämligen inte av byggarbetarna.

– Javisst. Fixa mig ett skrivbord någon annanstans. Om jag inte behöver vara där och uppleva eländet så kan jag heller inte skriva om hur jag upplever det.

Det kunde de dock inte ordna. Vilket jag tror är feltänkt. För jag är övertygad om att det hade varit mycket billigare för Skanskas varumärke att “bli av med” mig och min kritik än att ha mig på första parkett. Det hade visserligen varit ett reaktivt arbetssätt för att undvika negativa skriverier medan jag och många med mig skulle förespråka ett proaktivt arbetssätt, att förändra sin organisation och arbetsmodell så att de får positiv respons. Det tror jag dessutom är det enda sättet om man vill driva långsiktigt lönsamma företag i framtiden.

tweet-hata-skanska

(Tweet jag fick i morse från en annan privatperson som bor vid ett annat bygge.)

För min personliga hälsa och privatekonomis skull hade det varit bra om Skanska erbjudit mig ett skrivbord någonstans i Göteborg. Men ur ett samhällsperspektiv är det kanske bra att jag kan fortsätta min rapportering. Jag känner allt mer att det finns ett samhällsproblem som jag har möjlighet att belysa med min dator. När jag kom hem hittade jag nämligen en länk till en krönika i Aftonbladet i inboxen. Den handlar om hälsoeffekterna av Slussenbygget. Monica Gunne läser i miljöförvaltningens utlåtande att de förutspår sömnproblem, stress, irritation, huvudvärk. Blodtrycket kan försämras och hjärtsjuka kan få allvarliga problem.

Och detta tycker jag är kärnpunkten. Det handlar inte om mig eller Vänortsgatan. Det handlar om att byggen ger negativa hälsoeffekter på de som utsätts, att byggbolagen kör samma grej oavsett om de bygger i tätort eller en bro i havet och vad gör våra myndigheter och politiker för att skydda medborgarna?

Jag känner att jag har ett viktigt uppdrag att väcka opinion och debatt och om jag då trampar på några ömma stålklädda tår i processen – ja då är det faktiskt så att alla som arbetar på ett byggbolag har möjlighet att ringa till sin VD och säga: hörru – vi kanske skulle ta och fundera på hur vi planerar våra projekt och hur vi jobbar, då skulle vi slippa att folk trampar på vårt varumärke och vi skulle nog vinna på det i längden. Och alla byggbolags-VD:ar kan välja om de vill vänta på statliga förordningar och regleringar eller om de vill ligga i framkant och börja förändringsresan nu.